28 sep. 2012

Börja med att förstå

Som alltid när jag förbereder mig inför att påverka vänder jag mig till Camilla Eriksson och hennes bok Retorikiska Om kommunikation i allmänhet och retorik i synnerhet. Denna vecka var det inför en arbetsintervju full av case och spännande uppgifter. För att strukturera tänkandet och skapa ett upplägg hjälper Camilla Erikssons beskrivning av Ciceros modell.

Syfte
Vad är texten till för? Är det meningen att läsaren ska ta till sig ny information? Ska hen få ett nytt perspektiv? Eller är det tid för mottagaren att agera?

Du kan ha kunskapsmål som handlar om att läsaren ska kunna någonting efter att ha läst din text. Attitydmål har ett syfte att mottagaren ska hålla med om åsikterna som framförs. Beteendemål handlar om att få den som läser att göra någonting.
"Ofta poängteras vikten av att utbyta upplysningar - alltså den rent informativa funktionen docere tillåts ta för stor plats i kommunikationen. Utan att väcka känslor och viljor hos mottagarna, movere, kommer dock inte något att förändras."
skriver Camilla Eriksson i boken Retorikiska - om kommunikation i allmänhet och retorik i synnerhet.

Budskap
Budskapet bör innebära en förbättring och gärna uppfattas som nytt samtidigt som det passar in i det rådande systemet.

Målgrupp
Vem är det du pratar till och vem är det du pratar med? Du bör tänka över vem det är du söker och vilka det är du når. Eriksson ställer frågan "Vem ska du prata med för att säkerställa att en så stor del av din målgrupp som möjligt nås av budskapet?"

Avsändare
Vem är rätt talesperson? På kort sikt är avsändarens trovärdighet mycket viktigt men på längre sikt är budskapet det allra viktigaste. Ibland kan du inte byta avsändare se då till att fokusera på de sidor som är mest relevanta.

Sammanhang
Är det rätt tid för budskapet? Vilka andra förväntningar finns? Vad sker i omgivningen?


Om du har ett tips på andra intressanta uppdrag får du gärna vända dig till mig på sophiebromster(@)gmail.com eller 070 813 43 04. Läs också gärna Camilla Eriksson inlägg om dagens ämne. Har du tankar redan nu? Dela dem i en kommentar.

Kommentera gärna via din facebookinloggning eller använd funktionen nedan genom att klicka på kommentarer.

21 sep. 2012

Etisk försäljning

För att du ska lyckas sälja så måste du känna att det du säljer gör skillnad. Skriver föreläsaren och författaren Shorab Fadai i ett inlägg. Skillnad kan vara på tre olika sätt beroende på vad du säljer:

  1. Skillnad personligt. 
    Skillnad i deras liv eller deras vardag. Det underlättar och löser problem för dem på ett smidigt och snyggt sätt så att de inte behöver tänka på det. 
  2. Skillnad inuti.
    Skillnad genom att inspirera dem till nya höjder. Att göra det möjligt för dem att skapa och förändra och ta fram sin inre potential. 
  3. Skillnad i omgivning.
    Skillnad genom att sammankoppla dem med andra människor. Göra det möjligt för dem att uttrycka sina idéer och ta in andras idéer. 

 Om detta berättar Fadai även i sin metodbok Etisk försäljning som baseras på egna erfarenheter som säljare, kunskaper i kommunikation och mötet med andra säljare under sina föreläsningar. Sohrab Fadai berättar om sin teknik nolltrycksförsäljning och om att grundsyftet är att hjälpa kunden.


Två av hans grundregler är:
1 Att jag själv kan tänka mig att köpa det jag säljer om jag hade haft samma behov som kunden.
2 Att jag själv är fullt övertygad om att kunden kommer att bli nöjd.

Väcka intresse
Hur kan detta yttra sig? Exempel är att ge värde redan från start. Om du är en butik är en vanlig isbrytare att säljaren närmar sig med "behöver du hjälp?" Sohrab Fadai föreslår istället att redan visa vilja att bidramed kompetens genom att variera utifrån kundens behov. Ser du att hen tittar på två olika varor kan du bistå med "det är två mycket likvärdiga modeller. Egentligen är det framförallt priset som skiljer sig eftersom den ena är nyare."

Argumentation 
Ett annat sätt som nolltrycksförsäljning yttrar sig är genom att låta kunden ta utrymme. När du noggrant har valt de bäst anpassade fördelarna för det du säljer och lägger fram argumenten ger du tid för accept. Istället för att tvinga in kunden i accept genom den vanliga frågan "eller hur?" förordar Sohrab Fadai att använda underdrifter och att låta kunden förstärka. Genom exempelfrasen "Och det är rätt schyst faktiskt" efter ett argument och sedan en paus säger han att kunden får möjlighet att förstärka själv med "det är ju jättebra!". Fadai säger att accepten vblir mer genuin och det är dessutom lättare att tolka vilket argument som kunden anser väger ttyngst. 

Avslut 
Shorab Fadai säger att stress skapar osäkerhet. Undvik därför att pressa kunden in i avslut. Han föredrar själv raka avslut som "Då gör vi såhär!". Det är viktigt med timing och att se att invändningarna är vända till fördelar. Finns det kvar tvivel och kunden säger "jag ska fundera på detta" brukar Sohrab Fadai svara "absolut ska du göra det." Sedan väntar han och efter en tid berättar kunden vanligen vad det handlar om. Fadai säger att det blir mindre påträngande än frågan "vad vill du fundera över?"

 I boken Etisk försäljning beskrivs nolltrycksförsäljning, begreppet etisk försäljning och hur du kan utveckla din kommunikation. Där kan du läsa mer om vad Shorab Fadai tänker. Du  får gärna redan nu berätta i en kommentar om vad du tycker och tänker om försäljning.



Det finns fortfarande funderingar kring hur mycket säljare hjälper kunder.
Är inställningen grunden i etiska försäljning? Vad anser du?

Kommentera gärna via din facebookinloggning eller använd funktionen nedan genom att klicka på kommentarer.

14 sep. 2012

För första gången


Rhetoric Slam är en retoriktävling framför applåderande publik och en eftertänksam jury. I onsdags var första gången jag var uppe på scenen på Rhetoric Slam och temat för kvällens tal var Första gången. Här är mitt tal:

Allt sker en första gång. Från första andetaget till första steget och vidare med alla andra ämnen som nämnts under kvällen. Tack och lov vet vi rent instinktivt hur vi drar in den första luften i våra lungor. Första steget däremot är av en svårare karaktär. Vi reser oss trevande upp. Faller och testar igen. Och så är det med mycket annat här i livet också när vi  gör det den första gången. Vi försöker och når kanske inte riktigt ända fram.
Första gången jag insåg att jag har svårt att tackla den första gången och att inte behärska saker redan innan jag gör dem var när jag läste matte och skulle lösa en ny typ av uppgift som jag inte sett förut. Jag förstod inte hur jag skulle göra och var riktigt frustrerad. Jag hade inte frågat någon annan. Jag hade inte tittat på exempeluppgiften och i ärlighetens namn hade jag inte heller läst instruktionerna. Jag tyckte bara att jag skulle förstå dem rent instinktivt, precis som att andas.
Det var 2010 nu är det 2012. Nu kommer insikt nummer två. Min syster och hennes kompisar brukar spela zombiespelet Left for dead. Första gången gick det sisådär för mig. Jag blev mer och mer frustrerad. Det gick bara sämre och sämre ju hårdare och hårdare jag bankade på tangenterna. Till slut när jag var på branten att ge upp stannade jag till och insåg jag att det var okej att det treva sig fram ett tag eftersom det var första gången.  Det gick då lite bättre. Inte för att jag mirakulöst lärde mig spelet utan för att jag lärde mig att slappna av. 
Det tar ett tag att lära sig att strunta i kravet på att kunna saker innan en har prövat.  Det gäller att se första gången precis för vad det är, första gången och inte slutresultatet. Det sköna med den vetskapen för mig här i kväll är att oavsett hur starka era applåder är och oavsett om juryn ligger och kräks i sitt hörn eller ritar guldstjärnor så vet jag att jag är en vinnare. För första gången hjälper en att åstadkomma någonting ännu större nästa gång.
Tack så mycket

Jag letar nu efter en plats där jag kan göra lärorika fel för att bli ännu bättre på vad jag gör. Jag nyexaminerad från Säljeldning och Kvalificerad försäljning och jag söker ett arbete inom kommunikation, koordinering eller projektledning. Har du tips och idéer får du gärna höra av dig till sophiebromster@gmail.com 070 813 43 04.

Jag hoppas att vi får möjlighet att ses framöver. Kanske ses vi i publiken för Rhetoric Slams nästa event som är en utmaning mellan lärare och elever på retorikprogrammet på Södertörns Högskola.



Kommentera gärna via din facebookinloggning eller använd funktionen nedan genom att klicka på kommentarer.

7 sep. 2012

Mötesteknik: kreativiteten flödar

Hur kommer ni vidare från samma tankemönster? Det finns olika metoder för att byta perspektiv och få nya idéer. I boken Mer kreativa möten som är framtagen av LSU - Sveriges ungdomsorganisationer finns många tips på hur möten kan bli så lyckade som möjligt. 


Ett sätt att komma ur spåret är att pausa och byta uppgift. Det går också att ventilera i bikupor eller byta partner för att få nya kopplingar. Att använda andra medier som att rita kan också ge nya vinklar. 

Alfabetet
Spåna idéer på ämnet utifrån varje bokstav i alfabet. Det kan vara argument för att anlita er.
A - anpassningsbara, B - bra ledare C - central kunskap  D - delaktighet skapas E - erfarna 
Och så vidare. 

Tänk tvärt om
Istället för att tänka "Hur rekryterar vi rätt person till rollen?" svarar vi på frågan "Hur rekryterar vi inte rätt person?" För att inte få rätt person gäller det att hen inte får veta om att organisationen finn. Ingen info ska heller nå henom om den utlysta rollen. Och så fortsätter tankarna på vad som ska göras för att det inte ska bli som ni har tänkt. Ni vänder sedan på påståendet. Att tänka tvärt om kan ibland ta bort spärrar.

Fråga publiken
För att få lite omväxling lämnar ni mötesrummet och går ut för att "fråga publiken". I Mer kreativa möten föreslår författarna att ni frågar fem personer. Variera beroende på hur många det är som frågar men tänk på att det inte är en stor marknadsundersökning utan ett sätt för att få in nya idéer.

de Bonos hattar
Övningen sex tänkarhattar går ut på att komma fram till nya uppslag genom att bryta strukturer och invanda mönster. De Bonos hattar beskriver att deltagarna intar olika roller där varje hatt beskriver en specifik roll. Edward de Bono delade in i sex roller:  vit hatt, röd hatt, gul hatt, grön hatt, svart hatt och blå hatt. 

Vit hatt: opartisk och älskar fakta. En person som är neutral och objektiv. Ser till befintlig information och till information som behövs.

Röd hatt: en eldig och passionerad mötesdeltagare. Hen litar till sina känslor och behöver inte underbygga sin ituition med argument.

Gul hatt: en positiv solstråle som ser fördelar i alla förslag. En entusiastisk ja-sägare som grundar sin positiva inställning på logiska resonemang.

Grön hatt: personen är den kreativa idésprutan som kommer på okenventionella förslag. Det gröna står för växtlighet. 

Svart hatt: den negativa som inte låter sig övertygas så lätt. Snar till att säga att det aldrig kommer att fungera. Skakar på huvudet åt nymodigheter och kommer med negativ kritik. Använder underbyggda argument.

Blå hatt: himmelsblå huvudbonad pryder den som tar ansvar för att alla är med. Rollen med blå hatt innebär att lyssna på metadiskussionen och se vilka perspektiv som behövs. det är blå hatt som sammanfattar diskussionen.

Under diskussionen används de olika perspektiven för att få igång en mångfacetterad dialog. I  Mer kreativa möten ges ett exempel där Vitt hatt tar upp ett ämne att behandla. Grön har kommer med idéer hur de kan gå vidare och Gul hatt ser fördelarna med förslaget. Svart hatt lyfter fram nackdelar. röd hatt säger sin mening om hur det känns. Blå hatt avslutar med en sammanfattning. 

Hattarna kan vara fysiska hattar i olika färger. De kan också vara tänkta eller att ni använder lappar att hålla upp. Antingen kan en person få varsin roll men det fungerar också att ni alla använder samma och lyfter fram perspektiven från en hatt i taget.

Under helgen var jag på kongress för CYE med klassisk årsmötesstruktur. När vi sedan planerade det kommande årets projekt hade vi kanske kommit på idéer från än fler perspektiv om vi använt fler olika metoder.


Kommentera gärna via din facebookinloggning eller använd funktionen nedan genom att klicka på kommentarer.

31 aug. 2012

Övertygande påverkan

Du vill påverka och att andra tycker precis som du. För att lyckas med det krävs det att du satsar på att övertyga istället för att övertala. Det var även utgångspunkten för min och Jorge Lodoños föreläsning under Sommarveckan med Ung&Dum om att påverka.

De lokala grupperna fick lära sig om the golden circle - att börja med varför för att sedan gå vidare i hur och vad. Vi byggde upp argument utifrån den andras perspektiv och tänkte från dennes synvinkel när det var dags att övertyga. Hur är den andra personens verklighet. Hur ryms detta förslag i hens värld? Om du ser fördelen med en ishockeyrink för att du ska kunna åka tillsammans med dina vänner kanske lokalpolitikern är intresserad av folkhälsan. Ung&Dums deltagare lärde sig också AIDA.
A - attention
I - interest
D - desire
A - action

Vad kan du mer tänka på för att påverka? Det tipsar Camilla Eriksson om i boken Retorikiska - Om kommunikations i allmänhet och retorik i synnerhet. I avsnittet om Robert B. Cialdinis sex påverkansprinciper kan du läsa om olika sätt att få mottagarens hjärna att ta genvägar.

Reciprocitet/Återgäldande
Tycker du om att vara skyldig någon annan? När vi upplever oss skuldsatta vill vi återgälda detta. Du kan nyttja detta för att påverka genom att ge någonting och sedan be om vad du vill ha. Ett exempel Eriksson ger är att ge en eftergift. Går någon oss till mötes vill vi gå denne till mötes. Om du lägger fram ett förslag som den andra tycker är orimligt om sedan backar till någonting som känns mer rationellt för den personen är sannolikheten större att mottagaren accepterar det andra förslaget. Att ge kontrasterande förslag kan du göra till exempel i en offert.

Förpliktelse/Konsekvens
Säger du till någon annan att du ska göra någonting är det också större chans att du faktiskt gör det. Vi vill vara konsekventa. Camilla Eriksson påpekar att den psykologiska forskningen säger att vi tjänar på det: 1) Konsekvens är högt värderat 2) Samhället gynnar konsekvens 3) Det är lättare eftersom vi då kan ta genvägar i vardagen. Hur kan du nyttja detta? Jo, om du vill att någon ska hålla med kan du ta det stegvis. Eriksson ger ett exempel på att du vill att någon ska donera pengar till en god sak. Istället för att börja med det så kan du börja med att låta personen skriva på en namninsamling, personen kan lova att skänka sin pant till välgörande ändamål genom att trycka på donationsknappen istället för att få tillgodokvitto. I linje med vad personen redan har sagt ja till och vad denne uttryckt som viktigt kan du sedan fråga om personen vill donera.

Sympati
Vi önskar att den vi identifierar oss med kommer att lyckas. Eriksson skriver "Människor föredrar att säga ja till personer de känner och tycker om. Det kan handla om fysisk attraktion, likhet, smicker och positiva associationer." Du ska alltså därför vara så tilltalande som möjligt när du vill påverka eftersom vi inte bara uppfattar dig som mer attraktiv utan dessutom som mer "vänlig, talangfull och intelligent." De positiva associationerna säger författaren används mycket i reklam genom kända ansikten som använder produkten. Vem gillar inte höjdhopperskan som gjort stora insatser i OS? Kanske känner vi en smak av guld när vi äter müslin.

Auktoritet
Säger en expert detta? Då är det sant. Titlar, kläder och annat som utstrålar auktoritet gör att fler ser det du säger som sanning.

Sociala bevis
Andra gillar det då måste det vara bra. Klassiska sätt att nyttja det är i E-handlar "andra som gillar detta gillar även det här" där du då konsekvent efter andra som delar din smak gissningsvis också gillar det. "Gör som andra - gör såhär" eller, som Eriksson också lyfter fram, begreppet marknadsledande.

Knapphet
Det otillgängliga och ouppnåeliga är åtråvärt. Du kan nyttja detta genom begränsade upplagor, att låta få ha tillgång till information och sedan göra en stor sak av att släppa den. Kanske kan ni ha en lansering på en hemlig plats som det sedan går att vinna biljetter till.


Läs Retorikiska om du är intresserad av påverkan, retorik och kommunikation. Ett annat lästips angående påverkan är Westanders pr-handbok som är nämnd här och här.



Jorge föreläser under Sommarveckan


Kommentera gärna via din facebookinloggning eller använd funktionen nedan genom att klicka på kommentarer.

24 aug. 2012

Växa tillsammans - samarbete med feedback

När vi samarbetar med varandra når vi längre och en del av samarbetet innebär att vi utvecklas och utvecklar varandra. Vi människor växer när vi reflekterar över oss själva och vår omgivning. Feedback är ett verktyg för att hjälpa vår gemensamma väg och utveckling.

Förra veckan deltog jag som utbildare på Sommarveckan med Ung&Dum och Sveriges elevråd - SVEA. I projektgrupperna för Ung&Dum arbetade vi mycket med feedback för att gruppen skulle utvecklas tillsammans. När individerna växte och vågade dela med sig mer av sig själva växte även gruppen. När individen märker att hen är viktiga bidrar en bättre till gruppen. Vi fungerar så att när det visas att det finns en plats för oss så fyller vi den. Detta var mycket tydligt under Sommarveckan och deltagarna både tog mer plats själva och hjälpte andra till att ta plats. Att se andra växa bidrar även till den egna utvecklingen eftersom insikter väcker insikter.

Ung&Dum var för första gången med och hade en egen grupp under Sommarveckan, som annars är ett internt arrangemang av Sveriges Elevråd - SVEA. En av Sveriges Elevråd - SVEAs grundprinciper är Alla växer med förtroende. "Det är mycket lättare att våga och försöka om någon tror på en. Fler kan och vill ta ansvar om de känner att någon litar på dem och visar tilltro. Att känna någon annans förtroende får människor att göra sådant de inte trodde att de kunde, det gör att människor växer i tron på sig själva och sin egen förmåga." De har även en grundprincip som lyder Med samarbete kommer man längst! Det håller jag och många andra med om och för att utveckla projektgruppernas samarbete höll Ung&Dums utbildare Leila Swartling höll ett pass om att samarbeta.

Deltagarna från Ung&Dum berättade varför vi samarbetar:
  • Det är lättare att få fler och bra idéer tillsammans.
  • Vi har fler erfarenheter och perspektiv.
  • Det är roligare tillsammans och vi peppar varandra.
  • När vi är fler går det snabbare och vi sprider resultatet bättre.
Deltagarnas recept för ett bra samarbete:
  • Engagemang och att alla är delaktiga.
  • Respekt så att alla vågar säga sina åsikter.
  • Att alla är kreativa och bidrar till skapandet.
  • En blandning mellan olika roller- formella och informella.
  • Att lyssna på varandra och att ha en öppen kommunikation.
  • Komplettering av varandras styrkor och förståelse för dem.
Leila Swartling och deltagarna diskuterade även att ge och ta feedback för att utveckla gruppen. De diskuterade feedbacktrappan - Nivåer på hur vi tar emot feedback och kritik: om vi förskastar, förnekar, försvarar, förklarar, förstår och förändrar. När vi är en grupp tillsammans är det viktigt att kunna ta och ge feedback. 

Deltagarna och Leilas tips för att ge feedback:
  • Se till att personen känner sig trygg och inte går i försvarsläge.
  • Ge feedback direkt eller så snart som möjligt eftersom tiden emellan annars kan uppfattas som en lögn eller väldigt svår. 
  • Poängtera sak och inte person - det här du gjorde istället för du är.
  • Använd finare ord - ord som inte är lika laddade.
  • Börja med någonting positivt.
  • Ge till en person i taget utan andra åhörare.
  • Var specifik och berätta vad som hände och vilken effekt det fick för dig.
  • Säg "Jag tycker" och inte "alla tycker".
Ett snabbrecept är: 1 Beteende hos personen  2 Konsekvens för mig personligen

Leila Swartling illustrerar Feedbacktrappan


Under veckan gav vi mycket positiv feedback till varandra och sammanhållningen blev bättre när fler var mer och mer av sig själva. Vi genomförde två övningar för positiv feedback den positiva lappen och glada hälsningar. Här får du även en beskrivning av love bombing.

Positiva lappen
Ni sätter er alla i en cirkel. Alla deltagare får var sitt papper och skriver sitt namn på det. Sedan skickas pappret runt och alla skriver eller ritar någonting till personen. Det kan vara ett gemensamt minne, en fin egenskap personen har eller någonting annat som är extra fint hos henom. Ni kan komma överens om innan att inte endast skriva snäll eller andra ord som känns intetsägande för att säkerhetsställa att personen får mer genomtänkta kommentarer. Vanligen skrivs kommentarerna inte under utan avsändaren är hemlig. Efter ungefär två minuter skickar ni pappret vidare så att alla skriver på allas. 

Variant: pappret sätts på ryggen och alla går runt och skriver. 

Glada hälsningar
Alla går runt i ett vimmel och målet är att alla ska hälsa på varandra. När två deltagare möts tar de i hand, säger sina namn och sedan någonting positivt om den andra personen eller någonting som kan göra henom glad. När de har sagt någonting om personerna fortsätter de sedan och pratar med andra.

Variant: en yttre och inre ring där den yttre roterar till höger så att alla får tala med hälften av gruppen. Det kan vara bra för att hålla koll på tiden och när ni vill ha mer struktur. 

Love bombing
Stolar ställs som i en halvcirkel och en stol ställs framför den. Alla deltagare sätter sig på var sin stol. Den som sitter på det speciellt placerade stolen är den första som blir love-bombad. Alla andra säger då någonting fint till personen. Det kan göras genom att gå i tur och ordning eller att alla säger när de har något de vill dela till personen. Deltagarna byter sedan platser så att alla får sitta på stolen och bli love-bombad.

Min lapp från övningen positiva lappen

Kommentera gärna via din facebookinloggning eller använd funktionen nedan genom att klicka på kommentarer.

17 aug. 2012

Mötesteknik: Innan, under och efteråt

Vad ska du göra för att lyckas med mötet? Det behövs planering före, arbete under och uppföljning efteråt. I veckan har jag lett ett pass för Ung&Dum-deltagare som planerar påverkan i sina kommuner. Här finns några tips om vad som är bra att tänka på innan, under och efteråt.

Före
  • Vad är det för typ av möte: informationsmöte, första säljmöte, gemensamt beslutsmöte
  • Vad vill ni ha ut av mötet - vad är syftet med att vi ses?
  • Vilka möjliga utkomster ser du: dröm scenario, skräckscenario och troligt scenario och hur hanterar du varje situation
  • Se till att det praktiska är klart - Finns materialet som behövs? Är mötet onlinebaserat eller i en tillgänglig lokal? Finns fika som alla kan äta?


Under mötet

  • Välkomna: Se till att alla är välkomnade och känner sig inkluderade.
  • Utgångsläge: Har vi alla samma information om mötets syfte? Har alla det nödvändiga materialet? Gå igenom målet med mötet och se till att vi har ett bra utgångsläge allihop för att kunna uträtta det vi vill uppnå.
  • Dokumentation: Vem sköter dokumentationen? Ska någon föra protokoll? Skriver du så vet du att allt du tycker är viktigt kommer med. Kanske är du som jag att du lyssnar bättre när du antecknar? Anteckningar är dessutom bra att använda under mötet om du vill ta upp tidigare diskussioner, frågor eller argument.
  • Beslutsfattande: Beslut kan fattas på olika sätt. Är det här ett förhandlingsmöte? Har ni ett styrelsemöte eller är det ett säljmöte där kunden ska fatta beslut om intresse för ditt erbjudande? Beroende på mötestyp gäller olika regler för beslutsfattande.
  • Energinivå: Om mötet är längre finns det ett bra upplägg med pauser och effektiv mötestid? Håller ni stämning och energi uppe med hjälp av fika? 
  • Avslut: Hur avslutas mötet? Sammanfatta, utvärdera och att bestäm kring återkopplingen. Kanske vill ni fira att ni är klara?
Efter mötet
  • Återkoppling: Tacka deltagarna. Ge berörda tillgång till den sammanställda dokumentationen och utvärderingarna. Skulle du återkomma med besked om någon fråga? Behövdes någonting ytterligare inför nästa möte? Finns något beslut att följa upp? Återkopplingen kan ske i omgångar där du börjar med att tacka och sammanfatta mötet. Sedan kanske det är dags för att ge den fullständiga dokumentationen. Beslutsuppföljningen sker kanske bäst löpande. 
En av deltagarna tipsade om att ses lite innan för att prata av sig och mysa. Vad har du för tips? Skriv dem som en kommentar.

Gruppen för lokala krav i Leksand arbetar under Sommarveckan med Ung&Dum. 


Kommentera gärna via din facebookinloggning eller använd funktionen nedan genom att klicka på kommentarer.