17 feb. 2017

Hur känner du egentligen? Och varför känner vi olika?

Även om vi upplever samma känslor så gör vi det olika ofta och olika starkt. Våra känsloliv skiljer sig helt enkelt ifrån varandra. Buss och Wismeijer skriver i boken Personality Psychology att vi varierar just utifrån vilka känslor vi upplever och hur intensivt vi upplever dem. Vad betyder egentligen det?

Innehåll
Vilken känsla vi har är innehållet i vårt känsloliv. Vissa av oss är mer benägna att uppleva positiva känslor som glädje och tacksamhet. Andra av oss upplever med negativa känslor som oro, ilska och sorg.

Det vi vet om lyckliga människor är att de rapporterar fler positiva upplevelser när de ska berätta om vad som händer dem under dagen. När de tittar tillbaka i tiden kommer de också ihåg fler positiva upplevelser. Lyckliga tenderar också att spendera mer tid med nära och kära, hjälpa till mer och är friskare. Olika forskare har därför föreslagit att vi ska just ha mer kontakt mer personer som är viktiga för oss, vara hjälpsamma och att motionera för att bli lyckligare. Möjligen kan detta bidra.

Intensitet
Även om vi känner samma glädje kan vi uppleva det på två olika sätt. Vi kan vara glada på ett mer lågintensivt sätt eller så kan vi vara euforiska. Personer med hög intensitet kan få fysiska konsekvenser. Även om muskel-, mag-, och huvudvärk inte låter så trevligt så upplever inte personer med hög intensitet att de skulle vilja byta emotionell stil. I forskningsstudier anser de istället att det jobbiga och smärtsamma kommer på köpet för att få den intensiva lyckan och euforin. De som har lågintensiva känslor upplever sig istället som stabila. Nivån vi upplever våra känslor på korrelerar med vår aktivitetsnivå. Personer som är väldigt aktiva brukar också ofta ha en mer intensiv känslostil. Personer som är stabilare i sin känslostil brukar också vara lugnare i aktivitetsnivån.

Hur fungerar det tillsammans?
Jo, en persons känsloliv påverkas alltså av dessa två aspekter. Det går alltså att ha en hög känslointensitet med hög frekvens av positiva eller negativa känslor likväl som att ha en låg känslointensitet med hög frekvens av positiva eller negativa känslor.

Att ha en låg känslointensitet med positiva känslor som mest frekventa kan vara en lugn tillfredsställelse och förnöjsamhet. Samma låga intensitet med mer negativa känslor kan upplevas som mer melankoli och otillfredsställelse. En hög känslointensitet med frekventa negativa känslor kan istället upplevas som stark ångest och plågsam nedstämdhet. Medan den höga intensiteten med mest positiva känslor ses som en lycklig och entusiasmerande upplevelse.


"Mysigt med varm dryck" eller "VARFÖR ÄR HON INSTÄNGD?!"
Vilka känslor vi lättare upplever och vilken intensitet varierar
mellan oss människor. Foto: Toa Heftiba 

Stressfri arbetsmiljö?

Vi är många som har varit stressade på jobbet. Akut stress som följa av återhämtning behöver inte påverka vår hälsa. Däremot kan långvarig stress vara ett stort hälsoproblem och arbetsmiljöproblem. Arbetsmiljöverket tog därför fram föreskrifter om social och organisatorisk arbetsmiljö som började gälla förra året. Det finns flera olika modeller som beskriver hur arbetsmiljön ska vara för att vi ska må så bra som möjligt. Här kan du få ta del av fyra olika perspektiv som kan vara till nytta i arbetsmiljöarbetet. 

Krav-kontroll-stöd
Modellen beskriver tre olika parametrar som påverkar arbetsmiljön och huruvida vi blir stressade eller inte av jobbet. Krav handlar om vilka formella och informella krav som ställs på en anställd och som hen upplever ställs. Kontroll beskriver den anställdes egna möjlighet att påverka sin egen arbetssituation, om hen har autonomi och möjlighet att vara med i beslutsfattandet. Hen som har kontroll kan påverka arbetstider och arbetsmängd. Stöd blev först senare en del av modellen och adderar ett perspektiv om samarbete och chans att få hjälp, råd och stöttning av andra. Modellen som har tagits fram av Karasek och Theorell är enligt Maria Holmström som undervisar i arbetslivspsykologi vid Örebro universitet en enkel och pedagogisk modell som är ett bra diskussionsunderlag för både individer, grupper och organisationer. Däremot så utgår den från självskattningar och det är svårt att mäta objektiva faktorer som krav i en enhet som "upplevelser".

Effort-reward
Modellen om insats och belöning kan enligt Holmström med fördel kombineras med Krav-kontroll-stöd. På egen hand beskriver Siegrists modell framförallt om en anställd upplever att insatsen och belöningen står i proportion till varandra. Finns det en obalans upplever den anställde ett obehag som kan utvecklas till stress. Det kan vara lätt att tro att vi endast upplever obehag när vi får en för liten belöning än vad vi anser är rimlig för vår insats. Men Holmström poängterar att det också kan vara tvärt om. Om vi anser att belöningen är orimligt hög jämfört med vår insats kan vi också uppleva obehag. Holmström ger som exempel att vi får allt för hög lön kan vi uppleva att vi behöver arbeta mer. Men vi vill kanske inte jobba mer än vad vi gör istället skulle vi vilja ha mer tid för vänner, familj och fritidsintressen.  Vi vill kunna rättfärdiga belöningen och kan annars uppleva att vi måste ge en högre insats än vad vi är villiga att göra om belöningen blir för stor.

Vitaminmodellen
Påverkar alla faktorer på samma sätt? Nej, det är vad vitaminmodellen vill beskriva. Till en viss nivå ser det likadant ut. Vi behöver krav, kontroll, stöd, belöning, rättvisa och andra faktorer till en viss nivå för att få en bra arbetsmiljö. Men när vi har nått den nivån påverkar en ökning av de olika faktorerna på olika sätt. Warr jämförde detta med vitaminer. Det finns vattenlösliga vitaminer och när vi till exempel äter mer C-vitamin än vad vi behöver så försvinner det ur kroppen när vi går på toaletten. Så länge intaget är i tillräcklig mängd så kommer det vara på en konstant nivå. Vi har allting som behövs och även om vi överdoserar gör det varken till eller från. En faktor som NAMN menar fungerar på det här sättet är status. Om vårt arbete ger oss status så höjer det vårt välbefinnande kopplat till jobbet till en viss nivå. När vi har gått över den nivån skadar det oss inte men det ger inte heller fler vinster. Så är däremot inte fallet med de fettlösliga vitaminerna. De fettlösliga vitaminerna binds mer i kroppen och det går att få för mycket av dem. Upp till en viss nivå behöver arbetsmiljöfaktorerna alltså finnas för anställdas välbefinnande och mer kan öka välbefinnandet till en gräns är nådd och det istället försämrar. Kontroll kan enligt Maria Holmström vara en sådan faktor. Det hjälper oss att hantera vår situation och ger meningsfullhet men har vi allt för mycket kontroll kan det påverka arbetsmiljön negativt eftersom det blir ensamt och kan upplevas som ett för stort ansvar. Vi kan få ett gränslöst arbete som kan gå ut över andra delar i livet och så kan vi ha svårt att veta när vi har gjort tillräckligt. Den här modellen hjälper till att förklara hur olika faktorer påverkar olika och att det inte hjälper att alltid öka på mer och mer av endast en arbetsmiljöfaktor.

Rättvisa
För att vi ska må bra på arbetet behöver vi dessutom rättvisa. Vad innebär då det? Ja, det finns olika typer av rättvisa som påverkar arbetsmiljön. Maria Holmström lyfter dessa tre:

  • Distributiv rättvisa - Utfallet är rättvist. Det vill säga att samma insats ger samma utdelning oavsett vem som gör det t ex alla som har samma tjänst kommer att få samma lön.
  • Procedural rättvisa - Beskriver att det är en rättvis process t ex en objektiv skattning i rekrytering så att alla kompetenser bedöms rättvist inte utifrån att vi gillar eller ogillar kandidaterna.
  • Relationell rättvisa - Handlar om att vi ses som lika värda och bemöts likvärdigt oavsett tillhörighet i olika sociala grupper. 

Om du har läst om balansteorins koppling till motivation t ex i detta blogginlägg vet du också att upplevelsen av rättvisa påverkar vår motivation.

Vad gör vi om det inte finns en bra balans? 
Då behöver vi kompromissa. Maria Holmström säger att det ofta blir en eller flera av dessa konsekvenser:

  1. Vi sänker kvaliteten i arbetet 
  2. Vi ökar ansträngningen
  3. Vi arbetar övertid eller hoppar över raster
  4. Vi tar risker

Jag tycker att det också kan översättas till vi tar risker för oss själva, andra eller annat. Ibland kan det vara rimligt och försvarbart men ibland så kan vår familj, våra kunder, vi själva eller andra medmänniskor råka riktigt illa ut och det är inte alltid ett pris värt att betala. Jag är därför mycket glad över att Arbetsmiljöverkets föreskrifter för ett systematiskt arbetsmiljöarbete har gällt i snart ett år och jag hoppas att de kommer bidra till en bättre arbetsmiljö för många i Sverige.

När arbetsmiljön inte är balanserad kan vi känna oss inburade
och stressade. Att använda vitaminmodellen eller andra modeller
som beskriver vad som gör en god arbetsmiljö kan hjälpa för att
skapa balans på en arbetsplats. Hur ser det ut på ditt jobb? 

10 feb. 2017

Vad betyder grupper för oss? - om social attraktion, likhet och att vara med i en grupp med hög status

Nästa vecka är det alla hjärtans dag. Men det är inte bara i romantiska relationer vi känner gemenskap. Vi är alla med i olika grupper. Grupperna har olika syften som att skapa trygghet, stötta, ge nöjen och andra fördelar som vi vill ha. Men grupperna är inte bara någonting vi är med i. Det blir också en del av vår identitet. 

Det finns många olika definitioner av en grupp. Silvia Russo som undervisar på Örebro universitet sammanställde olika beskrivningar och beskrev en grupp såhär: en grupp består av två eller fler personer som känner till sitt eget medlemskap i gruppen och andra medlemmars tillhörighet. Medlemmarna har en koppling till varandra och behöver varandra för att nå gemensamma mål. Gruppens medlemmar påverkar varandra, gruppen och påverkas också själva av gruppen. 

Det finns som sagt olika skäl att vara med i grupper. Dels är det ett naturligt mänskligt behov att känna tillhörighet och samhörighet. Det kan vi få av grupper. Vi människor har också en rädsla för vår egen förgänglighet. Enligt terror management-teorin så har vi olika sätt att minska vår rädsla för att vi en gång kommer att dö. Att vara en del av någonting större, som en grupp, kan minska rädslan. Ett tredje skäl till att vara med i grupper har just med vår identitet att göra. Vår sociala identitet handlar om vilka grupper vi tillhör och vår strävan att tycka om oss själva får oss att söka tillhörighet i grupper med hög status. 

Hur gör vi om gruppen inte har en hög status? Finns det möjlighet till social mobilitet kan vi som individer försöka byta grupp och istället vara med i en med högre status. Istället för att ha ett lågbetalt yrke utan högskoleutbildning som våra föräldrar så börjar vi studera på universitet och får en examen. Kan vi däremot inte byta grupp på samma sätt så finns det istället två andra vägar. Vilken väg vi tar beror på om vi ser att statusen är rättvis eller inte och om det går att ändra gruppens status. Går det inte att ändra statusen för gruppen i samhället kan vi istället ändra hur vi ser på gruppen. Om vi jämförde status mellan yrken så kanske vi tittade på makten de olika professionerna har i samhället. Här har generaldirektörer på myndigheter mer makt än förskolepedagoger. Hur ska vi då göra för att ändra statusen? Jo, vi kan titta på makt på ett annat sätt. Ja, generaldirektörer kanske har mer makt över fler människor men förskolepedagoger har större inverkan på lärandet och måendet för barnen på förskolorna de arbetar. Den nya synen på makt kan göra att jämförelsen får ett annat resultat. Det går också att byta vad som jämförs. Om vi tittar på generaldirektörer och förskolepedagoger kanske vi slutar med att jämföra makt och istället tittar på hur många som vänder sig till en för att få känslomässigt stöd. Vi kan också byta grupp att jämföra med. Istället för att förskolepedagogerna jämför sig med generaldirektörer så kan de titta på obehöriga vikarier som arbetar på förskolorna eller någon annan grupp med mindre inflytande. Anser vi däremot att statusen för gruppen är orättvist låg så kan vi engagera oss för att ändra den. Som förskolepedagoger kan vi engagera oss fackligt och se till att det blir högre krav på utbildningen, att lönerna för förskolepedagoger höjs eller så kan vi strejka för att visa hur svårt det är för andra att klara sin vardag utan vår yrkesgrupp. 

Hur väljer vi grupper att gå med i? Ja, ett skäl till att välja en grupp är dess geografiska närhet. Vi kanske blir medlemmar i den lokala Friskisföreningen eller blir kompis med de klasskamrater som bor nära oss. Vi kan gå med i grupper för att vi har gemensamma intressen som en Sverokförening för brädspel eller för att vi har gemensamma mål som ett fackförbund där för psykologer. Vi kan också skapa en tillhörighet för att den ger gemensamt socialt stöd eller för att gruppen ger personlig säkerhet och skydd. Vi kan också vara med i en grupp helt enkelt för att det är roligt och ger glädje. 

Vi går med i grupper av olika skäl. Men någonting som gör att vi stannar i gruppen är om det är en bra sammanhållning. Ju mer lika vi uppfattar att vi är de andra medlemmarna påverkar gruppens sammanhållning. Vi blir mer positiva när vi uppfattar en social attraktion och alltså känner att vi delar värden och idéer med andra medlemmar. En grupp där medlemmarna uppfattar social attraktion och gemenskap ökar sannolikheten att medlemmarna kommer delta i gruppens aktiviteter. Det gör också att medlemmarna är mer troliga att rekrytera andra som är lika dem själva. Detta påminner om Anderskretsloppet som Amanda Lundeteg, VD på Allbright, berättar om när en VD som heter Anders rekryterar en ny personer som heter Anders och att denna process får personer med makt att fortsätta likna tidigare personer med makt. Att vi är lika kan skapa en härlig känsla av gemenskap. Men är det vad som gör en grupp mest effektiv? Om vi har ett mål som vi ska uppnå, speciellt om det är en komplex uppgift, så vinner vi inte på att fastna i ryggdunkningar med våra likar utan behöver istället olika perspektiv, erfarenheter och kompetenser. 

Hur ska vi göra för att en grupp ska gå från att bildas till att vara mer effektiv? Du kan läsa det här inlägget om att ta gruppen från fas ett till fas fyra som berättar om det.



En grupp har möjlighet att forma något större. Vi kan nå synergier men vi
kan också fastna i att tänka exakt likadant om vi inte vågar utmana och utmanas.

3 feb. 2017

Kognitiv dissonans - När det vi tänker, säger och gör inte hänger ihop

Någon gång ibland (eller mer ofta än så) gör vi alla någonting som går emot bilden av oss själva eller vad vi egentligen tycker är rätt. Kanske tränger vi oss före i kön, vi kanske inte ger tillbaka pengar om vi får för mycket växel tillbaka eller så berättar vi för en kollega att vi ogillar en annan arbetskamrat trots att vi inte är sådana som snackar skit egentligen.

Våra tankar kan förhålla sig på olika sätt till varandra. De kan antingen matcha som när jag tänker att jag är en generös person och väljer att bjuda en vän på middag. De kan vara orelaterade som att jag gillar att springa och att jag ogillar övermogna bananer. Det kan också vara två olika tankar som säger emot varandra som när vi vill leva miljövänligt men flyger på semester. När vi har två tankar som krockar kan det skapa en obehaglig känsla. Socialpsykologen Festinger kallar det för kognitiv dissonans. Vi vill gärna fly från den här obehagliga känslan. Och det finns tre olika sätt:


1) Ändra beteende så att det matchar
Värderar vi att leva miljövänligt kan vi välja att åka tåg när vi åker på semester. Vi kan välja att lämna tillbaka växeln om vi fick för mycket eller att inte gå före i kön.

2) Lägga till nya tankar
Vi kanske fortfarande anser att det är viktigt att inte flyga för miljön. Men vi kan säga att det är viktigt att åka på den här semestern för vårt välmående eftersom det är så stressigt på jobbet. På så sätt är det kvar att det är dåligt för miljön men det finns också ett gott skäl att flyga. Precis som att vi ju trängde oss, vilket såklart inte är speciellt schyst mot de andra som har väntat längre. Men vi brukar ju inte göra det och dessutom är vi ju väldigt trötta efter att ha hjälpt till på bostadsrättsföreningens städdag.

3) Ändra på tanken
Ja, jag fick för mycket växel tillbaka. Men Jag brukar faktiskt handla i den här butiken och då ger jag dem ändå så mycket pengar att det inte är en förlust för dem att ge mig några kronor. Vi ser helt enkelt över tanken och anpassar den så att det inte blir något problem.

Vi drabbas av kognitiv dissonans på olika sätt. Vi som lever i individualistiska kulturer drabbas extra hårt av kognitiv dissonans om det är en konflikt kring vår egen självbild och personliga identitet. Framkallat samtycke, föremålsbeslut och arbetsmotivering är tre andra situationer som gör att vi drabbas av kognitiv dissonans.

Framkallat samtycke (induced compliance)
Vi vill att våra beslut ska vara väl grundade och vara i linje med våra värderingar. När vi bli övertalade att göra någonting och går med på att göra det tvärt emot våra värderingar ändrar vi syn på det vi har gjort. Ett experiment som visade det lät två olika grupper göra en tråkigt uppgift. Sedan ombads de att säga till en annan person att uppgiften var rolig. Deltagare som fick en högre belöning sade även efteråt att uppgiften var tråkig. Men de som fick en mycket liten belöning ändrade åsikt om uppgiften. De tyckte att det var en rolig uppgift. Att de skulle ljuga för en sådan liten belöning kändes konstigt så de tänkte helt enkelt om och ansåg att uppgiften måste ha varit rolig.

Föremålsbeslut (free will)
Det är alltid svårt att göra val eftersom att välja något också innebär att välja bort något annat. För att kunna hantera den obehagliga känslan brukar vi överdriva de positiva egenskaperna hos det vi har valt och underskatta dess nackdelar precis som vi underskattar fördelarna med det vi inte har valt. Så om du väljer att köpa en ny mobiltelefon kommer du vara mer säker på att den modellen du har valt är bättre än den andra efter du väl har köpt den än vad du var när innan du stod och jämförde de två olika.

Arbetsmotivering (effort justification)
När vi har behövt anstränga oss för att få någonting så måste det vara värt det. Om vi har kämpat mycket för att nå till något vill vi inte att vår kamp ska vara förgäves. Vi vill kunna känna segerns sötma och kommer helt enkelt känna den smaken oavsett hur gott det egentligen är. Hur du ansträngt dig för att få bli bjuden på glöggträffen hemma hos din nya klasskompis genom att försöka få hen att tycka om dig och att ge hintar att du gillar julfika så kommer du troligen tycka att det var trevligare att vara där än om du helt enkelt bara blev inbjuden tillsammans med alla andra i klassen.


När upplevde du senast kognitiv dissonans? Hur gjorde du för att komma undan den obehagliga känslan?


Vi vill att det vi visar upp ska stämma överens med det vi tänker och tycker.