Kvittrande nätverkande med @Ypsilon_Sophia

För vem är Twitter? Hur lyckas du med ditt nätverkande? Det är frågor som Sophia Sundberg svarar på i sin roll som nätverksexpert och proffs på att affärsmingla. Hon föreläser och utbildar via sitt företag Ypsilon. 

 Under sin föreläsning Twitter för företagare på mässan Eget Företag berättade Sophia Sundberg om sin passion för möjligheterna som sociala medier ger.
Sophia säger att sociala medier öppnar upp för fler möten away from keyboard. När vi väl möts fysiskt har vi redan hoppat över ett steg i relationen och kanske kramar varandra trots att det är första gången vi ses öga mot öga. I fysiska möten kan vi sedan nå ännu längre än vad vi kan med tekniska hjälpmedel. Sophia säger att vi bättre kan dela energi. Det kan bli vad hon kallar för magiska möten. ”Vi vill alla bli sedda” Vi är också en del av ett sammanhang och Sophia lyfter fram skillnaden mellan att lyssna på musik och att vara på en konsert mitt i publikens jubel, applåder och stämning. Det är vitt skilda upplevelser.

 I sin föreläsning påpekar Sophia att det är okej att hoppa in i samtal på Twitter. Att dyka in i diskussioner för att bidra med min egen synvinkel är någonting jag personligen tror har påverkat mig även utanför Twitter. Det har hjälpt mig till att knyta fler kontakter även under fysiska möten. Sophia säger att en annan positiv effekt av Twitter är att vi lär oss bekämpa Jantelagen. När en deltagare skriver någonting bra om hennes föreläsning retweetar hon det efteråt. Säger andra bra saker om oss är det mer trovärdigt än om vi säger det. Att sprida bra saker andra säger om oss är också ett sätt för oss att bli mer antijante.

 Sophia Sundberg är expert på nätverkande och tror att det är bra att vi alla väljer vår spetskompetens. Vi behöver experter på olika områden för att det inte ska bli tråkigt - anser Sophia. Någonting hon däremot tycker att alla skulle behöva lära sig angående nätverkande är att introducera människor för varandra. Står hon och jag och pratar med varandra och en bekant dyker upp kan hon enkelt presentera oss för varandra.

 Den generositeten möter hon ofta via Twitter. Någon frågar om en föreläsare för att komma igång med Twitter. En annan som har hört talas om Ypsilon har plötsligt tipsat om Sophia och de kommer i kontakt med varandra för att diskutera hur en kurs kan bli möjlig. Det är viktigt att tacka den som tipsar tycker Sophia och hon bloggar om det i inlägget Viken av återkoppling."93 % kan bli bättre på återkoppling och på att vårda sina kontakter" säger Sophia. Det ska ske inom 72 timmar. Annars bleknar vi i varandras minnen.

 Hur får du andra att rekommendera dig på samma sätt som Sophia har blivit rekommenderad? Du bygger förtroende. Sophia Sundberg säger "människor gör inte affärer med företag. De gör affärer med andra människor, människor som de har förtroende för." Twitter, säger hon, är ett bra verktyg för att bygga förtroende. Här delar du med dig av det du är bra på. Under sin föreläsning säger Sophia att en trädgårdsmästare kan säga när det är dags att lägga säckväv över rosorna och vad som får dem att växa bättre. "Vi vill se in i ditt huvud" På Twitter är du personlig och ger en inblick i din värld. ”Visa att du är mänsklig och inte bara har företagsfokus.” Är det ett större företag är det bra att berätta vem det är som skriver. Sophia Sundberg säger att det blir vanligare att fler gör som @Sweden och låter olika personer turas om att driva kontot. Under sin föreläsning gav hon Arlanda som exempel. Hon tweetade att hon skulle flyga från Arlanda. När hon sedan landade hade Arlanda svarat. Sophia sade att om det bara hade varit ”Vi önskar dig en trevlig resa och välkommen åter” hade det inte varit samma känsla. Nu vad det samma fras men det var undertecknat av Linn. Det är inte vem som helst det är en annan människa som har sett just henne. Av tio tweets bör nio vara givande information, kanske en retweet av någon annan eller dennes fråga om hjälp. En av tio tweets kan vara säljfokuserad. Du får hitta vad du är bra på och bidra med det. Vad brinner du för?

 Att Sophia Sundberg brinner för nätverkande, twitter och magiska möten är klart och tydligt. Det är få som lyser så klart på scen. Hon förmedlar en entusiasm som stärker hennes trovärdighet. Tack Sophia för föreläsning och intressant samtal.

Kommentera gärna via din facebookinloggning eller använd funktionen nedan genom att klicka på kommentarer.

7 presstips med PR-kiosken

“Ni är kunniga, idérika och drivna.” sade Anna Fagerström, PR-kiosken till småföretagarna på mässan Starta Eget. Det var fascinationen för småföretagares driv som gjorde att Anna lämnade sin fasta anställning på Nyhetsmorgon, Tv4, för att sadla om till PR-strateg.

PR-kiosken hjälper småföretagare att bli en del av mediernas redaktionella utrymme. Anna Fagerström säger ” som liten företagare måste du bli synlig för att bli valbar. En småföretagare måste kunna bi synlig utan att ruinera sig.” Pressarbete behöver inte kosta mycket mer än tiden som läggs ned på det. ”För att ta sig fram behövs kunskaper” säger Anna.  Som tidigare journalist vill hon bidra med den kompetensen. På mässan Starta Eget delade hon med sig av sju tips.

1            Ordna en pressfrukost

Bjud in journalister för att de ska få se någonting intressant. Papp Limited som säljer anteckningsböcker bundna enligt traditionell bokbinderikonst. De erbjöd journalister som arbetade med inredning och design en frukost där de berättade om bokbinderi. SvD Magasinen skrev en helsida om bokbinderi och Papp Limiteds passion för papper. De vackra produkterna kom med på bilderna.

För att journalisterna ska komma till frukosten tipsar Anna Fagerström om en central plats dit det är lätt att ta sig. ”Det behöver inte vara dyrt men det ska kännas lyxigt. Någonting ska hända. De ska få se någonting nytt och spännande. Gärna prova någonting.”

2            Kanske göra en pressrelease

Under åren Anna Fagerström arbetade som journalist blev hon nästan dränkt i floder av pressreleaser.  Om du har en nyhet är det viktigt att tänka igenom vilka redaktioner som kan tänkas vara intresserade. ”Nästla fram rätt personer.” säger Anna. Hitta den slutkund du vill nå och tänk på vad hen läser.(Kalla aldrig läsare för kunder när du pratar med journalister. ”Det är förbjudet!” säger Anna Fagerström) Om du till exempel har startat en ny bank och vill nå sparande i en viss ålder kanske Amelia är en bra tidning. Vad finns det för intressant vinkling för Amelia? Du kanske kan ta upp kvinnors ekonomi eller en ny studie som jämför kvinnors och mäns sparande.

3            Använd kontakter

Känner du journalister? Har du en vän som känner journalister? Anna tipsar om att se över ditt nätverk. Om du inte har kontakt eller kontakter som har kontakt med journalister tipsar hon om Twitter. ”Följ journalister. De efterlyser relativt ofta.” Anna Fagerström säger att du kan bygga en relation genom att tipsa inom ditt område och skapa en dialog.

4            Älska läsarna

”Det journalisterna gör hela dagarna är att älska läsarna” säger Anna Fagerström under sin föreläsning. ”Se till att älska läsarna för att få samma perspektiv som journalisterna. Tänk på vad du kan ge och lägg säljet åt sidan.”

5            Belys problemet som du löser

Du arbetar med att lösa ett problem. ”Vem har problemet? Hur yttrar det sig? Hur går det att hantera? Hur många är det som har problemet och vilken effekt blir det?” Jag undrar om det finns en risk att bli för negativ. Anna svarar att det går att gräva ned sig ordentligt eftersom du sedan kommer med en lösning. Anna föreslår att använda ett case. För din nya kurs i privatekonomi kan det handla om en person som har blivit snuvad av en dum bank. Det fick konsekvenser men sedan fick personen ordning på sin ekonomi. I tips 6 bjuder du nämligen på lösningar.

6 Bjud på lösningar

Genom att visa på lösningar blir du trovärdig. När du berättar om lösningar är det viktigt att det inte uppfattas som försäljning. Anna Fagerström påpekar att ”journalister ska vara fristående och oberoende. De kan inte rekommendera ett speciellt företag.” För att hålla dig på rätt sida av skiljelinjen anser Anna att det är bra att utgå från sin egen person och de egna drivkrafterna. ”Är du en frisör som är bra på ditt yrke ska du inte lyfta fram när det går att boka tid. Du kan istället berätta om varför du älskar hår, vilka frisyrer du gillar och var du fann din passion. Det handlar om att inspirera.” Tänk på storytelling och berätta istället för att ha säljfokus.

7 Tänk bildmässigt

Har du bra bilder och bildidéer är det större sannolikhet att du kommer med. ”Du behöver inte själv ha bra bilder men du bör ha en idé om hur det kan se ut bildmässigt.” På sin föreläsning visar Anna ett klipp där programledarna i Nyhetsmorgon slår sönder datorer och berättar att det finns ett Anger room i Dallas. Svenska psykologer sitter sedan i morgonsoffan och diskuterar sätt att hantera ilska. Det är få av tittarna som kommer att åka till Dallas men det blir bra bilder. Finns det någonting som går att illustrera och som ligger nära det du arbetar med?

Anna säger att bild och speciellt film ger oss ett starkare intryck av en annan person. Anna Fagerström använder själv video i PR-kioskens kommunikation. Hon hjälper också småföretagare att skapa sina egna filmer som kan användas för att journalister, kunder eller samarbetspartners ska få en bättre bild av dig. Hon rekommenderar miljöer som relaterar till det du arbetar med.  ”Jobbar du med matlagning ska du vara i köket. Det ska vara en städad miljö men inte steril.” Ljudet är viktigt poängterar hon. För att lyckas med filmen är det bra om du testar olika ljus och tränar för att det ska låta bättre.

Vad är din vision?

Anna Fagerströms vision är att med PR-kiosken kunna hjälpa så många som möjligt. ”Det är förvånansvärt att det är så få som vågar.” Hon vill inspirera fler till att se att de har någonting att komma med. ”Vem som helst som har en bra idé har chans att komma med.” Se till att hitta din passion för att lyckas bättre med dina presskontakter. Vad driver dig?

Anna Fagerström föreläser på mässan Eget företag.

Kommentera gärna via din facebookinloggning eller använd funktionen nedan genom att klicka på kommentarer.

Enkel kampanjplanering

Vad är en kampanj? Karin Lindström, kommunikationsansvarig på LO-TCO Biståndsnämnd berättade sin definition under en utbildningsdag för oss som är ambassadörer för Schyst resande. "En kampanj är flera aktiviteter som berör samma ämne." Hon berättade också om enkel kampanjplanering. Några av tipsen kan du läsa om här.

Innan vi startar en kampanj för att påverka gäller det att fundera över syftet. Kampanjen ska vara en förlängning av vår andra verksamhet. Karin Lindström säger att vi vinner mycket på att tänka efter innan vi agerar eftersom vi då arbetar med rätt saker. Gör en omvärldsanalys för att se hur landet ligger.

Vad vill vi uppnå med kampanjen? Vad har vi för mål och hur kan vi bryta ned dem i effekter?
Lindström påpekar att det är lättare att väcka uppmärksamhet, fånga intresse och sprida kunskap än att sätta mål om attitydförändringar och beteendeförändringar. Kunskapsmål är lättare att uppnå eftersom det inte finns samma tröghet som för att uppnå attitydmål och beteendemål. Sätt mål som är rimliga att uppnå och mål som ni kan följa upp. Hur kan ni se att fler känner till t ex Schyst resande? Vi kan se om trafiken till webbsidan har ökat. Vi kan mäta hur ofta vi syns i media och mäta hur många som gillar Facebooksidan. Vilka effekter kan du titta efter?

Vilka vill ni nå med kampanjen? Vad är deras inställning till er? Se till att du känner målgruppen. Vilka andra kommunicerar med dem? Lindström lyfter fram trappan:
ovetande -> kännedom -> intresse -> söker mer information -> övertygad -> ambassadör.

Vad är rätta budskapet? Budskapet måste anpassas för denna målgrupp. Hur kan ni fånga dem och få dem att flytta sig uppåt i trappan? Ingen av oss vill känna oss dåliga. Välj budskap som målgruppen får vara en del av lösningen istället för att ställa dem i försvarsposition. Ung&Dum - förändra synen på barn och unga säger att vi tar in budskap genom AHA eller HAHA.

Målgrup + Budskap = sant För att kunna kommunicera och inte bara pressa ut info i etern gör du en plan för att satsa rätt resurser. Vilka kanaler ska ni använda? Är det presskontakt, nyhetsbrev, Facebook, nätbaserade möten, event eller någonting helt annat? Välj olika kanaler som stärker varandra och se till att ni har resurser för att genomföra dem.

Utvärdera! Se tillbaka på målen och effekterna. Nådde du dem? Vad har vunnits och vad kan göras bättre?

Karin Lindström delar med sig av kunskap och
ger exempel från LO TCO Biståndsnämnds arbete.

Vad har du för tips för kampanjplanering?

Kommentera gärna via din facebookinloggning eller använd funktionen nedan genom att klicka på kommentarer.

Ledarskap utifrån kommunikation

Kommunikativt ledarskap är att förstå uppdraget utifrån kommunikationens termer, säger Niclas Rönnström på alumnföreläsningen om kommunikativt ledarskap. Rönnström forskar vid institutionen för pedagogik och didaktik och är utbildningschef för rektorsprogrammet.

Vad är kommunikation?
Niclas Rönnström säger att vi tidigare har talat om kommunikation utifrån en kodmodell. Sändare skickar kod till en mottagare som avkodar. Framgångsrik kommunikation kräver enligt denna modell att kodning och avkodning fungerar för att budskapet som avseddes av sändaren ska stämma överens med budskapet som mottagaren uppfattar. Den här modellen är allt för förenklad säger Rönnström. Han föredrar en annan definition. "Att kommunicera är att göra flera saker samtidigt och att lyckas göra det genom att få andra att begripa vad man försöker göra."

Han säger att kommunikation kan ses i en tunn och en tjock mening:

Tunn mening: att förstå och göra sig förstådd

Tjock mening: att acceptera och nå acceptans

I den tunna betydelsen förstår parterna informationen som har delats. Rönnström påpekar att vi ibland tror att informera automatiskt ger ännu mer, till den tjocka meningen. Ett exempel han ger är undervisningen om förintelsen där en lärare efter att ha redovisat fakta förväntar sig att eleverna formas. Det påverkar endast om acceptans nås.

Kommunikationens flerdimensionalitet

Rönnström anser att språklig kommunikation kan ses utifrån dessa dimensioner.

Meningsdimensionen: vilka ord använder du och jag och vad betyder de för respektive person. Även om vi talar samma språk så kan samma ord inneha många olika betydelser beroende på kontext.

Niclas Rönnström talade med en chef om problemet med utbrändhet. De var överens om att det var ett stort problem. Men "problem" betydde olika saker i deras olika kontexter. Rönnström tänkte utifrån hälsoaspekt och chefen talade om problem i ekonomin eftersom de inte hade råd att anställa någon annan.

Handlingsaspekten: Vad gör yttrandet? Samma språkliga sats kan ha vitt skild innebörd. 

Rönnström ger exemplet "bilen står fortfarande på gatan" som kan sägas som en upplysning, ett uttryck för besvikelse eller rent utav en fråga. Som ledare är det viktigt att vara tydlig med vad som avses så att andra vet vad som förväntas.

Relationsdimensionen: Dimensionen beskriver hur en acceptabel relation etableras. Rönnström ger exemplel på hur relationen kan vara:

• Ensidig eller ömsesidig
• Inkluderande eller exkluderande
• Samverkan eller konkurrens

För att bygga en relation krävs rapport. Parterna måste relatera till varandra. En ledare som talar om "min budget" och "min arbetsplats" för att referera till företagets kanske inte blir populär när medarbetarna tänker "vår arbetsplats"

Kropps-/jag-dimensionen : Hur stämmer budskapet med avsändaren? Rollen och orden ska stämma överens. Om jag sitter på en anställningsintervju och säger att jag är en bra ledare men flackar samtidigt osäkert med blicken och inte möter den andras ögon saknar påståendet trovärdighet. Att hävda någonting och att representera det är olika saker. Det är ingen som tvekar på att Arnold har fel när ha säger "I'll be back" för det finns mycket styrka i hans person. Det han säger gör han också.

Monolog eller dialog

Vi kan se ledarskap utifrån samverkansformerna monolog och dialog. Rönnström säger att det handlar om på vilket villkor vi försöker uppnå acceptans. En auktoritär ledarstil som ger medarbetare information om faktum och fattade beslut. Monolog kan vara ett effektivt verktyg där medarbetaren accepterar beslut för egen vinning eller för att undvika negativa sanktioner. 

För att dialog ska lyckas krävs det enligt Rönnström flera faktorer: 

1. Förståelse - berörda parter måste nå varandra
2. Offentlig - om Ali och Eva löser ett problem tillsammans krävs det att de delar informationen med varandra. En dold agenda låser dialog.
3. Har vi olika verkligheten och lever i olika kontexter. Det krävs en grund.
4. Otvungna förnuftiga acceptans: 
5. Villighet att lära

En av föreläsningens deltagare frågade Niclas Rönnström om kommunikativt ledarskap förekommer olika frekvent beroende på bransch. Rönntröm ansåg att det är relativt likt. Jag tror att vi ledare inom det civila samhället har en större naturlig förståelse för kommunikativt ledarskap, transparens och delaktiga processer på grund av att ingen individ kan äga organisationen. När jag igår var på LSU:s frukostseminarium Att leda långsiktigt med kort mandat sade Astrid Wetterström, generalsekreterare på UNF, att hon brukar se det som att hon har organisationen till låns. Det är ett viktigt synsätt för att inte låta våra egon som ledare bli allt för stora. I ett kommunikativt ledarkap går det inte att prångla på andra sin egen sanning utan det krävs ett mod för en öppenhet att ta dialogen och aktivera fler för att leda i rätt riktning. 

Kommentera gärna via din facebookinloggning eller använd funktionen nedan genom att klicka på kommentarer.