Vem är jag? - Hur vi formar vår identitet

Jag är Sophie Martina Charlotte Brömster. Jag är en 28-årig psykologstudent som bor i Örebro men är född Stockholm. Jag är en syster, dotter, vän. Jag är feminist, nykterist och glutenintolerant.  Jag gillar Game of Thrones, lindyhop och att skriva dagbok.  Men vad betyder allt detta? Och vad består egentligen mina olika identiteter av? 

Vi har alla olika identiteter som beskriver delar av oss. Tillsammans skapar det ett koncept vi har av oss själva. Vad våra olika identiteter innehåller baseras på det som gör oss unika och det vi har gemensamt med andra. 

Privat identitet

En privat identitet är någonting som gör oss unika från andra människor. Det behöver så klart inte vara någonting som ingen annan på hela planeten har eller gör.  Men det är någonting som är typiskt oss. Det kan vara vår ålder, att vi verkligen gillar en viss konstnär eller att vi är bra på att dreja temuggar. Bland mina exempel i inledningen kan till exempel faktumet att jag gillar att skriva dagbok ses som en privat identitet eller att jag är född i Stockholm. Det är identiteter som jag oftast kopplar till mig själv. Däremot kan det vara så att jag skapar gemenskap kring detta. Kanske känner jag samhörighet med andra som skriver dagbok eller har träffar med andra Stockholmare i Örebro. Då skulle det kunna vara en mer social identitet. För mig personligen är dagboksskrivandet och Stockholmsbakgrunden någonting som känns mer som privata identiteter. Däremot är feminist och nykterist mer sociala identiteter för mig. För andra kan det vara mer av privata identiteter me för mig handlar det mycket om tillhörighet i en grupp. Feminismen ser jag som en gemenskap med andra engagerade i RFSU, med andra psykologer och psykologstudenter i facebookgruppen Feministiska Psykologer och i ett mer generellt systerskap. Med nykterismen känner jag en stark gemensam identitet med andra som är medlemmar i IOGT-NTO-rörelsen. För andra personer kan nykterhet och feminism vara mer privata identiteter. Det är inte alltid en tydlig gräns mellan privata och sociala identiteter.

Social identitet

En social identitet är en identitet som handlar om vår relation till andra personer. Här handlar det inte om att jag har någonting som skiljer mig från andra personer. Istället handlar det om att jag är med i en grupp och att vi i gruppen har någonting gemensamt från andra som inte är med i vår grupp. Här kan den sociala identiteten handla om att jag är med i min familj till skillnad från alla er som är med i andra familjer. Jag är sexualinformatör för RFSU tillsammans med andra men till skillnad från er som inte är medlemmar i RFSU eller har gått informatörsutbildningen. Jag går tredje terminen på Örebro universitets psykologprogram till skillnad från andra klasser i programmet eller från andra lärosäten eller från er som inte läser till psykolog över huvud taget. De sociala identiteterna handlar helt enkelt om att identifiera sig utifrån en grupptillhörighet. Det är ett skäl till varför vi vill vara med i grupper med status och varför vi gärna vill att grupper vi tillhör ska vara så bra som möjligt.

Vem är du? Och vilka identiteter är viktiga för dig? 

Vi har många olika identiteter och visar dem på olika
sätt vid olika tillfällen. Identiteterna är sådant vi har
gemensamt med andra och sådant som gör oss unika. Vi har
många olika saker som gör oss till just dem vi är.

Hur får vi motivationen att hålla hela 2017?

Nu när vi har ett nytt år är vi många som sätter upp mål för året. Många för privatlivet men också många för arbetet. Nu är vi inne på årets andra vecka men hur ska vi orka de kommande femtio? Här kan du lära dig mer om olika teorier för motivation. 

Maria Holmström som undervisar i arbetslivspsykologi poängterar att motivation är komplext och att det sällan räcker att endast använda en teori. Du kan därför läsa här om de fyra olika teorierna som Holmström presenterar är: behovsteori, balansteori, förväntansteori och förstärkningsteori.

Behovsteori
En av de mest kända psykologerna (i alla fall av min erfarenhet utifrån vad andra frågat mig om sedan jag börjat studera) är Maslow vars teori behovspyramiden eller behovstrappan är en hierkisk behovsteori. Tatiana Trifan som också undervisar i psykologi vid Örebro universitet är negativ till att Maslows behovstrappa är så erkänd bland allmänheten eftersom det finns mycket forskning som visar att nivåerna inte är så fasta. Till exempel kan vi visst dela med oss av vår mat även när det är matbrist eftersom vi anser att den sociala samvaron är viktigt. Att vi måste ha tillgodosett behovet av mat innan vi går högre upp i trappan och fokuserar på social samvaro stämmer alltså inte. Maslow kanske inte ska skrotas helt men att se det tydligt uppdelat som steg verkar inte vara det bästa sättet att beskriva våra behöv. Ett annat sätt att dela in behov i hierarkier är Herzbergs modell som visar behov indelat i två kategorier de som höjder motivationen och de som inte ger plus men som behövs för att vi inte ska bli missnöjda: motivationsfaktorer och hygienfaktorer.

Det finns också andra behovsteorier som inte bygger på en hierarki mellan de olika behoven utan helt enkelt listar viktiga behov för vår motivation. En sådan modell är Job Characteristic Model som listar fem viktiga behov för motivation på arbetet:

1. Kunskapsvariation 
2. Identifikation med arbetet
3. Mening med arbetet
4. Autonomi
5. Återkoppling

Vilka behov har du och hur kan de påverka din motivation under 2017? Kan ditt mål hjälpa dig att tillgodose behov om du uppnår det?

Balansteori
Balansteorin går ut på att minska diskrepans och på så sätt nå balans. Ett sätt att tänka på det är Adams Equite modell som handlar om balans mellan insats och belöning. Den distributiva rättvisan påverkar motivationen. Alltså om jag ser att jag som har samma arbetsuppgifter, ansvar och erfarenhet som en kollega men får en lägre lön och sämre förmåner så kan det påverka min motivation negativt. Om jag däremot ser att vi alla som ger samma insats får samma utfall är det positivt för min motivation. Ett annat sätt att, likt Korman, mena att vi eftersträvar en balans mellan vår självbild och bilden av arbetet och vår arbetsroll. Om jag till exempel anser mig vada en människa med hög moral och omsorg om andra kanske jag inte upplever balans om jag jobbar för att hjälpa tobaks- och alkoholindustrin att hitta nya kunder. Som en människa som lever i enlighet med mina värderingar om medmänsklighet skulle jag då hitta mer balans om jag istället marknadsförde tågresor, danskurser, vegetarisk mat eller någonting annat som är bra för min omgivning.

Vad är det du vill ha motivation för under året? Stämmer det överens med bilden du har av dig själv? Upplever du att det är rättvist och att insatsen är rimlig för belöningen?

Förväntansteori
Förväntansteori bygger på att det finns en förväntan om att ansträngning kommer leda till resultat. Resultatet kommer innebära en belöning och den kommer vi finna värdefull. Vrooms insrumentalitetsteori, som förväntansteori också kallas, utvecklades sedan av Bandura. Bandura menar att individer själva är aktiva och kan anpassa vår ansträngning så att det överensstämmer med våra egna mål. Det kan till exempel vara så att vi har ett mål att få de bästa dansarna att komma till dansutbildningen. Men egentligen vill dansskolan att så många som möjligt ska söka. Istället för att annonsera brett kanske vi då riktar oss mer för att nå en mer nischad grupp som kanske inte är de som helst skulle söka till vår dansskola utan snarare är de som vi som individer är mest sugna på att få till dansskolan. Här har vi alltså satt vårt eget mål framför organisationens mål. Jensen och Meckling studerade tvärt emot Bandura när indvider satte organisationens mål framför sina egna. Men det går också att sätta mål i linje med både individers och organisationer. Locke och Latham studerade sin goal-setting theory där målen sattes gemensamt för att få individers och organisationers mål att stämma överens.

Hur ser dina förväntningar ut? Tror du att ansträngningen kommer leda till ett resultat som kan ge dig en värdefull belöning? Ligger dina mål i linje med en organisations mål?

Förstärkningsteori
Du har kanske hört om Skinner och sett bilder på honom tillsammans med vita duvor. Skinner är känd inom behaviorismen där han bland annat visade med hjälp av duvor att belöningar kan få oss att utföra uppgifter. Förstärkningsteorin bygger på operant betingning som Skinner arbetade med inom inlärningsteorin. Det innebär alltså att teorin beskriver hur vår motivation och våra beteenden styrs av konsekvenserna efter vi har utfört handlingen.

Vad händer när du presterar i enlighet med ditt mål? Kommer du få någon positiv respons som ökar chansen att du är motiverad att genomföra beteendet igen? Vad kan du göra för att få mer positiv förstärkning och få hjälp med motivationen av den positiva upplevelsen.

Det krävs motivation för att orka tuffa på.

5 tips om att genomföra en arbetsintervju

Vi har nog alla gått på dåliga arbetsintervjuer. Jag har också varit med om bra intervjuer och hoppas att du också haft den erfarenheten. Men vad är då en bra arbetsintervju? Hur kan vi hitta rätt kandidater till olika uppdrag? Här kan du läsa om fem viktiga komponenter i en lyckad intervju.

1)  Rättvisande presentation av arbetsplatsen
Att en arbetsplats beskrivs på ett sätt som stämmer överens med verkligheten är både bra i en arbetsplatsannons och under en intervju. Varför inte bara sälja in alla fördelar för att ge så många som möjligt en så positiv bild som möjligt? Jo, Mats Liljegren som undervisar i arbetslivspsykologi vid Örebro universitet menar att det ger större chans att en nyanställd kommer välja att fortsätta anställningen. Du vill inte anlita någon för att sedan behöva dra igång rekryteringsprocessen direkt efteråt. Syftet med ett psykologiskt urval är att matcha rätt kandidat med arbetsplatsen. Är det en roll med hög arbetsbelastning behövs det en person som trivs och mår bra av det. Att inte låtsas om att det är många resdagar och övertid som förväntas är alltså att skjuta sig själv i foten.

2) Välja rätt struktur för intervjun 
Hur strukturerad intervjun är ger för och nackdelar. Att välja det som bäst passar ditt syfte är därför bra. Liljegren rekommenderar i de flesta fall en semistrukturerad intervju men poängterar att de tre olika har sina olika användningsområden.

Strukturerad intervju: att följa samma frågor och upplägg är bra för att det är lätt att sammanställa och möjliggör jämförelse mellan kandidater. Liljegren säger att detta är bra när många sökande ska intervjuas. Kanske är det många likadana tjänster som ska tillsättas för sommarens feriearbete? Mycket förberedelser krävs för om någonting missas i mallen missas det i alla intervjuer.

Semistrukturerad intervju: att basera intervjun på olika teman utifrån de viktigaste kompetenserna men att samtidigt öppna upp för följdfrågor att att utveckla dialogen kan ge djupare förståelse än en strukturerad intervju. Däremot är det svårare att sammanställa.

Ostrukturerad intervju: att ha en ostrukturerad intervju kan vara bra för att verkligen kunna gå in djupt på ett ämne. När det inte finns någon mall att följa finns dock risken att det blir mycket irrelevant information och att viktigare områden missas. De enkla förberedelserna kan innebära mycket efterarbete. Fördelen är däremot den stora flexibiliteten.

3) Undvika att bli påverkad av socialpsykologiska fenomen
Vi kan lätt bli påverkade av olika socialpsykologiska fenomen till exempel social attraktion, att vi gillar de som vi har en gemensam social identitet med. "Jaha, är du också ett Harry Potter-fan? Du måste ju vara väldigt kompetent!" Liljegren lyfter andra fenomen att se upp för som kontrasteffekten där en person jämförs med den andra kandidaten du just träffat. Var hen fantastisk verkar den följandes kvalifikationer blekna i jämförelse och hen kan få ett lägre betyg än förtjänat. Är det däremot den första personen som verkar okej så kan kandidaten verka helt perfekt i jämförelse med de tidigare som du kanske inte ens hade velat släppa in i intervjurummet. Mats Liljegren varnar också för mildhetseffekten där vi kan vilja ha överseende med bister för att någonting annat är bra. Men om det är en tjänst som innebär både att tala engelska och arabiska spelar det mindre roll om en kandidat skulle göra Shakespeare avundsjuk för engelskan om arabiskan är undermålig.

4) Fokusera på beteenden
Vi kan vilja fråga om attityder och egenskaper. Men vad betyder det egentligen att vara ordningsam eller omtänksam? Hur syns det? Att fråga efter hur någonting manifesteras i arbetet kan säga mycket mer än om någon radar upp olika egenskaper. När jag säger att jag har initiativförmåga är det bra att kunna backa upp det med att berätta när jag har tagit initiativ tidigare.

5) Möjliggör självselektion
Mats Liljegren säger att självselektion är det som har allra högst prediktiv validitet, alltså det som bäst visar hur bra kandidaten skulle kunna leverera i sin arbetsroll. Att öppna upp för att låta kandidaten på riktigt fundera om jobbet verkligen är någonting som hen skulle trivas med kan hjälpa självselektionen. Liljegren ger exemplet att det till exempel kan göras genom att fråga personen hur det skulle kännas med 130 resdagar när hen har en ettårigt barn och att öppna upp för en dialog om att vara borta mycket, hur det ska lösas praktiskt och om det finns en risk att arbetet skulle gå ut över annat som är viktigt i livet. Intervjuas en person inför ett ideellt uppdrag är det bra om hen delar värderingar med organisationen. Det går såklart att tycka olika i sakfrågor men om du tillexempel tycker att sexuella rättigheter är oviktigt är nog inte RFSU rätt och om du tycker att alkohol är problemfritt finns det nog andra organisationer att engagera dig i än IOGT-NTO. Att öppna upp för självselektion hjälper den som rekryterar och kandidaten själv att reflektera över har bra matchningen egentligen skulle vara.

Rätt person på rätt plats ger möjligheten att spira. En väl
planerad och genomförd intervju kan vara en viktig del i
en rekryteringsprocess till en ny tjänst eller intervjuer en
valberedning gör inför förslag till ett uppdrag.

Attraktion - vad gör att det säger klick?

"Det sade bara klick." Kungens beskrivning av första mötet med drottning Silvia har blivit till ett vanligt uttryck. Men vad är det som gör att det säger klick? Du kanske har som mål att hitta den stora kärleken eller helt enkelt ännu mer kärlek under 2017.  Då kan du få tips om vad  som skapar attraktion. Här kan du fröjdas över fyra olika grunder för attraktion.

Närhet

Ju mer tid vi spenderar på samma plats desto större är chansen att vi finner den andra attraktiv. Den geografiska närheten gör att vi oftare fastnar för varandra. En studie lät studenter slumpvis delas in i hur de bodde i studentkorridorer. När de följde upp studenterna hade de flesta bättre relationer till sina grannar ju närmre de bodde. Jag själv känner igen mig i det i min studentkorridor. Inte att jag är närmre med de som bor nära utan med dem som äter samma tider och som jag därför är samtidigt med i köket. Du kanske också känner igen dig i att det var smidigt att leka med barnen i grannhuset eller att bli träningskompis med någon som också går på samma gym. 

Likhet

Vi gillar andra som är lika oss. Vi tycker om att dela intressen, värderingar, demografi och även en fysisk likhet. Att säga att några har giftastycke är kanske inte lika befängt som det låter. Men sedan är ju inte likheten alltid någonting som andra lätt kan se. Men vi kanske hellre matchar i temperament än att matcha i hårfärg när det är en relation vi vill ska hålla i längre tid. 

Utseende

Gyllene snittet eller vackra drag. Vi gillar personer som ser bra ut. Oavsett vilken könstillhörighet vi har. Forskning har sett att det finns en skillnad mellan vad män och kvinnor säger sig titta efter. Men studier som tittat på hur kvinnor och män beter sig visar inte någon skillnad mellan kön. 

Reciprocitet 

Vi gillar andra som gillar oss. När vi möter någon och uppfattar att hen tycker om oss ökar chansen att fokuserar på den personen och kan blunda för olikheter. Dessutom reagerar vi inte lika mycket på andra attraktiva personer i omgivningen. Reciprociteten är extra viktig vid starten av en ny relation. 

Silvia Russo som undervisar i socialpsykologi vid Örebro universitet poängterar att alla dessa fyra olika grunder för attraktion kan sammanfattas med familjaritet. 

Vad ligger till grund för attraktionen mellan dig och din dejt?