29 juli 2011

Medlemmar som kunder?

Medlemsnytta eller nytta med medlemskapet? - en av de många tankeväckande rubriker i boken Medlemsmodellen av Niklas Hill och Angeli Sjöström. Medlemsnytta innebär att medlemskapet ger medlemmen direkta fördelar. Nytta med medlemskapet innebär förbättring för någon/något annat till exempel Amnesty som arbetar för mänskliga rättigheter runt om i världen.

Rubrikens fråga berör ett aktuellt fenomen inom föreningslivet där allt fler organisationer börjar se sina medlemmar som kunder. Medlemsnyttan blir då till rabatter, rådgivning eller inkluderade försäkringar. Hanna Hallin från Sektor3 berättar i en av intervjuerna i Medlemsmodellen att organisationer vill öka sina sjunkande medlemsantal med hjälp av affärsargument och "försöker köpa medlemmar" genom att se dem som konsumenter av tjänster. Att överdriva det perspektivet kan däremot vara en nackdel för föreningslivet eftersom medlemskapet blir urholkat. "Det civila samhället kan vara en arena för att utöva sitt medborgarskap snarare än sitt konsumentskap."

Författarna Hill och Sjöström säger att det finns organisationer som både erbjuder medlemsnytta och nytta med medlemskapet. Gränsen är ibland otydligt. Så är det bland annat med Svenska Celiakiungdomsförbundet (SCUF) som delvis ger medlemsnytta som subventionerade aktiviteter och information till medlemmarna. Förbundet arbetar även enligt nytta med medlemskapet där medlemmen stödjer påverkansarbete som underlättar för Sveriges samtliga gluten- och laktosintoleranta.

Hur påverkar egentligen synen på kunder och synen på medlemmar? Vad är det för skillnad? För mig som säljstuderande på Nackademins program Säljledning och Kvalificerad försäljning och förtroendevald i en av SCUFs regioner ser jag medlemmar delvis som kunder. För mig, som är intresserad av kvalificerad försäljning med fokus på långvariga relationer hjälper kundperspektivet min syn på medlemmar eftersom
det ger mig ett förhållningssätt att vara mån om deras åsikter, att förstå deras behov och situation. Medlemmar bygger organisationen på ett mer direkt sätt än vad kunder bygger ett företag. Medlemmar har rösträtt, större insyn och möjlighet att engagera sig i föreningen. Att se medlemmar som passiva konsumenter som endast är intresserade av en bra affär tror jag leder till en förlust för organisationen. Men att arbeta med kundperspektiv för att bli bättre på relationsbyggande och kommunikation tror jag är en vinst. Vad är en förening utan medlemmar? Vad är ett företag utan kunder?

Som säljare är det mitt uppdrag att arbeta med prospekteringen, undersöka kundernas behov och i samråd med kunden tillfredsställa dessa för att ge intäkter till företaget. Som förtroendevald arbetar jag med att arbeta mot SCUFs vision och enligt medlemmarnas viljor. Är mina roller så olika? Att representera, kommunicera och bygga relationer är viktiga komponenter i båda roller.

Kanske är det inte organisationer som tjänar på att se sina medlemmar mer som kunder. Kanske tjänar företag på att se sina kunder mer som medlemmar. Vi har redan kommit långt på vägen mot kundanpassade lösningar och det ökar på fler områden. Medlemmar har rätt att påverka organisationen och vore det inte bra för företag att verkligen på allvar ta till sig kundernas åsikter? Snart kommer en kort serie om klagomål - ett ypperligt tillfälle att ta tillvara på synpunkter och förbättra företaget.

Är du med i en organisation? Då är Medlemsmodellen en bok för dig åtta steg om att rekrytera, aktivera och behålla medlemmar. Det finns övningar, diskussionsfrågor och berättelser från verkligheten. Vi ska använda den på regionsstyrelsens kickoff nästa vecka när vi diskuterar regionens vision och möjligheter till engagemang.

Har du ett företag? Då är även flera frågeställningar intressanta för dig. Att rannsaka sitt arbete är alltid gynnsamt. Bland annat kan det vara dags att se över intressenterna eller att  fundera över vilka aktiviteter som kort- och långsiktigt hjälper företaget mot målen.

Medlemsmodellen är bland de mest lättlästa böcker jag har slukat. Förståeligt språk, konkreta exempel och tydlig struktur gör den användbar. Det är efter att ha läst den som det svåra arbetet börjar - men det blir mycket svårare för en organisation som inte tar medlemsfrågan på allvar. Är medlemmar dina kunder? Eller är kunder kanske mer som medlemmar?


Foto: Filip Rojas 


Kommentera gärna via din facebookinloggning eller använd funktionen nedan genom att klicka på kommentarer.

22 juli 2011

7 tips - Presentationsteknik

När använder du presentationsteknik? Berättar du om företagets budget eller om en ny strategi? Håller du föreläsningar eller presenterar nya produkter?


Presentationsteknik innefattar nyttiga kunskaper för de flesta och inte minst för säljare och säljledare. Därför ingår det en kurs i presentationsteknik i Nackademins utbildning Säljledning och Kvalificerad försäljning. Fokus ligger på praktiskt utförande och konkreta tips.

Denna kurs har för mig varit extra aktuell under sommaren eftersom jag som certifierad inspiratör för Sprid. har lett projektutbildningen Driv. I en utbildning som bygger på deltagarnas egna aktiva insatser är det viktigt att kunna ge klar information inför övningar och modeller men även att ha förmågan att inspirera och entusiasmera.
  1. Sätt upp egna mål för presentationen
Under förberedelserna är det viktigt att du för dig själv formulerar ditt syfte. Vad vill du uppnå? Vill du informera? Övertyga? Inspirera?
  1. Målgruppsanpassa
Anpassa ditt anförande till publiken. Tänkt på ordval! Är det facktermer eller vardagligt språk som används? Hur mycket förkunskaper har gruppen? Lägg nivån efter vad som eftersökts. Vad vet du om deras långsiktiga mål eller varför de vill lyssna? Tänk även på de olika kundtyperna som presenteras i ett tidigare blogginlägg. Olika personer söker olika kvalitéer i en presentation. Träffas ni fler gånger eller om du har en längre presentation kan du fokusera än mer på detta.
  1. Bekanta er
Innan du börjar presentera ett budskap är det viktigt att publiken får känna på dig. Detta kan göras genom att du står i dörren när publiken kommer och hälsar på dem. Du kan även göra en slutgiltig korrigering av projektorn eller persiennen för att åhörarna får tillfälle att att bilda sig en uppfattning om dig.
  1. Integrera publiken
För att sprida engagemang och öka intresset är det bra att integrera publiken. Det kan handla om att ställa frågor som besvaras med handuppräckning eller att du ber en frivillig komma fram och hjälpa till med något. Lyssnarna kan även själva få tillfälle att ställa frågor. Ska du ha en frågestund är det ofta bra att ha den direkt efter en paus. Är frågorna i slutet blir det lätt stressigt eftersom det kommer finnas de som vill gå tidigare. Kommer du ha frågestund är det bra att förbereda dig innan. Tänk över de vanligaste frågorna. Formulera även svar på de frågor som du helst skulle slippa. Kommer de så vet du hur du ska tackla dem. Kommer inte frågorna igång under frågestunden? Ta då upp de vanligaste frågorna och berätta svaren på dem. Du kan även berätta vad du undrade under ditt första möte med ämnet. Frågorna kommer strax strömma från åhörarna.
  1. Kroppen
Ser det ut som om du vill stå framför publiken? Låt ditt leende sprida sig i kroppen och ha en glad kroppshållning. Vad du har på dig bör självklart också anpassas efter grupp och sammanhang. Helt, rent och snyggt är alltid rätt. En enkel regel är att du ska vara så snygg du kan vara.
  1. Se publiken
Välj ut 10% av personerna i publiken att titta på och återkom till dem. Välj de som är mest iögonfallande för att komma ihåg dem som någon med blått hår, stor hatt eller annat kännetecken. Återkom till dem för att de ska känna sig sedda. Publiken ser att du verkligen tittar på dem och vet att du bryr dig om dina åhörare. Du har dessutom en plats att göra av med ögonen och slipper flacka med blicken.
  1. Håll det levande
Använd röstens bredd av tonlägen och nivåer. Viska när någonting är spännande och var ledsen när du pratar om något hemskt. Variera de hjälpmedel du använder. Blanda powerpoint med filmklipp och blädderblock. Stäng av projektorn om du inte använder den för att göra en liten skillnad. Flytta dig lite i rummet. Variera och se till att vara intressantare än allt det andra som publiken kan företa sig.


Det finns många fler knep och knåp för att göra en lyckat presentation. Dela med dig av dina tips i kommentarsfältet! Är du likt jag intresserad av retorik? Håll du utkik på bloggen för framtida inlägg om det ämnet.

Vill du veta mer om Sprid. samarbete mot rasism? Läs i bloggen samarbete mot rasism där jag också har skrivit inlägg om utbildningens pedagogik och vad du kan göra i Sprid.

Se till så att alla är med på tåget! 



Kommentera gärna via din facebookinloggning eller använd funktionen nedan genom att klicka på kommentarer.

16 juli 2011

Förebilder inom ledarskap

I annonsbilagan A Perfect Guide som följde med SvD torsdagen 30 juni finns en intervju med rubriken Mästerligt ledarskap. Den består av ett samtal mellan Jan Carlzon och Linda Jansdotter Larsson. Jan Carlzon är en gammal räv inom företagsledning och är en idol för min lärare i företagsekonomi som beundrade hans arbete på Vingresor eftersom servicen ständigt överträffade kundens förväntningar. Linda Jansdotter Larsson är global chef för Trading Operations på SEB. Hon vann nyligen titeln framtidens kvinnliga ledare utsedd av Shortcut och Ledarna med motiveringen att hon är nytänkande och på ett konkret sätt väljer nya vägar. Ett exempel är att hon valde att ta bort borden under ledningsmöten för att skapa ett sammansvetsat team med närmre relationer.

En del av deras samtal som intresserade mig i egenskap av att vara född 1989 handlade om hur 80- och 90-talisterna ska ledas. Linda säger att ledarskapet ska bygga på kommunikation och dialog. Mer feedback och återkoppling krävs för åldersgruppen som också själva vill vara med i att påverka i större utsträckning. Jag kan inte uttala mig för alla andra men försäkrar att Lindas analys stämmer in på vad jag förväntar mig av en ledare. Kommunikation är även mitt eget ledord och jag tror att mina medarbetare motiveras av att ta ansvar och själva vara med och styra. Idag finns mycket stimuli för att göra sin röst hörd och de som nu växer upp med sociala medier kommar antaligen ha det än mer i blodet. Att dela med sig och få omedelbart gensvar genom bloggkommentarer och likes ökar på suget. Hur feedback än förmedlas så är det viktigt. Respons är viktigt för att utvecklas och kunna nå nya mål. För att jag ska göra min bästa arbetsinsats vill jag att det ska göra någon skillnad, att jag får bra information och att jag inkluderas i verksamheten.

Att misslyckas är den största skräcken för många. Linda säger ”Det enda misstaget man inte ska göra är det du inte lär dig något av.” Både Jan och Linda berättar om att de har misslyckats. Jan berättar om sitt första framförande som vd på Vingresor då han bara pratade om siffror och prognoser. Han ville bli accepterad och kanske vinna respekt. Kommentaren från en kompis var att det var det sämsta talet han hört. Någonting Jan har tagit till sig är att det som medarbetarna ska tänka efter ett anförande är ”Jag hör vad du säger, och jag känner vad du menar.” Någonting han lärde sig av det misslyckade talet var att emotion är viktigt.

Förutom att utvecklas via lärdomar från egna misstag går det att vända sig till ledarskapsböcker och förebilder. Linda Jansdotter Larsson anser att det kan ge inspiration och bra tips men att det inte går att läsa sig till ledarskapsförmåga. ”Det är viktigt att ha sin egen kompass och lyssna till sig själv.” Hon citerar även Oscar Wilde. ”Var dig själv, alla andra är redan upptagna.” Jag håller med om att det inte kommer gå väl om du försöker att bli någon annan och går emot din egen natur. Bland de viktigaste egenskaperna för bra ledarskap tycker jag är självkännedom. Det är svårt att få det via böcker utan det kommer genom mötet med andra människor. Däremot tror jag att det finns enormt mycket att hämta genom att lära från andra. Det är skönt att slippa göra exakt alla misstag själv.

Hur gör du för att bli en bättre ledare? Har du någon förebild inom ledarskap?

Om du följer Lindas linje och har ett eget ledarskap får du gärna berätta om det i kommentarsfältet nedanför.



Kommentera gärna via din facebookinloggning eller använd funktionen nedan genom att klicka på kommentarer.