Har du kontroll eller är det en yttre makt?

Beror framgång på dig själv eller är det tur som bestämmer om du lyckas eller inte? Upplevelsen att att det är du eller om det är någon extern kraft som har makten att påverka resultatet kallas för kontroll-lokus. Vad är egentligen skillnaden mellan intern och extern kontroll-lokus och vad spelar det för roll?

Intern och extern kontroll-lokus påverkar
Om du har intern kontroll-lokus betyder det att du har en uppfattning att du har kontrollen över dig själv och ditt liv. Du har uppfattningen att du kan påverka dina studieresultat genom att plugga eller att du kan lära dig spela piano om du tränar. En extern kontrollokus däremot handlar om att du upplever att makten finns utanför dig. Du tror att dina förmågor har mer med stjärnornas läge att göra eller någonting annat som är helt utanför dig. Du kommer lyckas på tentan eller bli underkänd beroende på vilken tur du har att få rätt tentafrågor.

Larsen, Buss och Wismeijer skriver i boken Personality Psychology om att psykologen Rotter tittade på klassisk inlärningsteori där inlärning anses baseras på vilka konsekvenser som följer en handling. En konsekvens som ökar sannolikheten att ett beteende kommer att upprepas kallas för förstärkare. Rotter märkte att samma förstärkare inte upplevdes på samma sätt av alla som fick den. Hans nya sociala inlärningsteori visar att vi reagerar olika starkt på dessa olika förstärkare. Vissa personer värderar beröm högre, andra upprepar beteenden mer för att få status status och andra gör samma beteende igen när det ger stärkta relationer. Vi har, enligt Rotter, alla en olika relation till vad som förstärker våra beteenden mer och mindre beroende på vad vi värderar. Hur kopplar förstärkningar till intern och extern kontroll-lokus? Jo, utöver att Rotter såg att vi reagerar olika på förstärkare såg han i sina efterforskningar att vi förväntar oss olika belöningar, förstärkningar. De med intern kontroll-lokus förväntade sig att belönas med ett gott studieresultat om de pluggar. Det finns en förväntan om en förstärkning. Personer som har extern kontroll-lokus har inte en förväntan på att pluggbeteendet kommer att förstärkas genom någon form av belöning. Istället är det någonting annat eller någon annan som påverkar detta.

Hur vi upplever självförmåga ger också effekt
I Personality Psychology går det också att läsa om psykologen Bandura som också arbetade med sociala inlärningsteorier. Han tittade på hur våra tankar, kognitioner, påverkar hur vi utvecklar våra beteenden. En av Banduras viktigaste bidrag till psykologin är teorin om self-efficacy. Självförmåga eller egenförmåga, beskrivs av Psykologiguiden som din uppfattning om hur du kan klara olika händelser och situationer. Lexikonet poängterar att det varierar från olika situationer. Det betyder att du till exempel kan ha en hög upplevde självförmåga i ditt föräldraskap men en lägre i mingelsituationer. Personality Psychologi berättar också om att Bandura visade att en starkare upplevd självförmåga leder till större ansträngningar och högre satta mål. Vår självförmåga påverkas av hur vi ser andra ta itu med sina uppgifter och hur det sedan leder till resultat.

Vad betyder detta i våra liv?
Hur vi lyckas med någonting påverkas alltså både av en mer generellt uppfattad kontroll-lokus och en mer situationsspecifik självförmåga. Nu är det såklart alltid en blandning mellan vad vi själva kan styra över och vad som styrs av omgivningen. Jag kan inte resa i tiden eller gå på moln bara för att jag vill och verkligen tror på mig själv. Vissa saker påverkas av naturlagar och andra externa faktorer. Men vi kan träna, försöka och lära oss mycket. I mitt liv symboliseras det mycket av bilden i detta inlägg. Sommaren 2015 var jag på mitt allra första scoutläger. Jag hade inte spelat en karaktär på det sättet tidigare. Framförallt hade jag inte gått omkring och hävdat att jag var en arkeolog från år 1890. Jag hade inte ens bott i tält fler än två nätter i rad. Men inför lägret spenderade jag tid med att lära mig runor, att åldra papper med hjälp av te och hur jag skulle få en solhat att bli en bahytt. Det skrämde mig. Men på grund av att jag tror att jag har makt i mitt liv så gick det att göra. Plus att även om det var mycket nytt så fanns det också många områden jag upplevde som trygga. På grund av tidigare erfarenheter från andra ideella organisationer upplevde jag självförmåga inom att arrangera aktiviteter och att engagera barn i dem. Att min vän som bjudit in mig till lägret själv upplevde egen stark självförmåga stärkte också mig att våga stå på scen med henne och DJ:a framför flera hundra scouter. Min vän Nathalie C. Andersson var en förebild för mig under lägret. Att se hur hon gjorde och att det lyckades fick mig att tro att jag skulle få samma positiva konsekvens om jag genomförde samma beteende som hon gjorde. Hur ser det ut för dig? Har du mer intern eller extern kontroll-lokus? Hur är det med andra som påverkar din självförmåga? När upplever du en starkare och svagare självförmåga?

Vad vi kan lära oss om kommunikation (och världen) av @svartkvinna och Fanna Ndow Norrby

Våren 2014 började jag följa ett konto på Instagram som ömsom fick mig att gnissla tänder och att skratta, samtidigt som jag chockades, skakade på huvudet eller fick hopp om hur vi kan åstadkomma förändring. Kontot hette @svartkvinna och drevs av Fanna Ndow Norrby. Nu har Ndow Norrby också skrivit en bok om svarta kvinnors upplevelser i Sverige idag. Precis lika lärorikt som instagramkontot var, upplevde jag också Fanna Ndow Norrbys föreläsning i onsdags på Örebro Universitet.

När Fanna Ndow Norrby startade istagramkontot hade hon som mål att uppmärksamma rasismen som svarta kvinnor möter i Sverige idag på ett nytt sätt. Det var under en tid där ledarsidor drev tesen att det inte fanns rasism i Sverige samtidigt som nazister attackerade en demonstration i Kärrtorp och hakkors var målade i hela området. Även om hotet om våld och hat skrämde ville Ndow Norrby också visa hur den så kallade "vardagsrasismen" också har stor påverkan på svarta svenskars liv. Instagramkontot @svartkvinna föddes och inspiration av kontot @kvinnohat. Att använda Instagram för påverkan var nytt och för att nå ut hade Kvinnohat börjat följa personer i sin målgrupp som sedan kunde sprida kontot vidare.

Fanna Ndow Norrby hade påbörjat sin strategi för att påverka och hon hade valt kanalen hon skulle använda. Nu var det dags för frågan om målgrupp. Egentligen borde ju alla lära sig mer om kopplingen mellan rasism och sexism. Men Ndow Norrby insåg att "alla" är ett dåligt val av målgrupp. Nu när hon läst PR och kommunikation på Berghs School of Communication har hon dessutom teoretiska kunskaper som visar att det hon gjorde var rätt. För att få bra spridning behövdes personer som kunde sprida det vidare till andra. Satsningen blev på eliten inom den feministiska kampen som hade koll på sexism och bidra med den kunskapen i diskussionen, och på eliten inom Sveriges hiphop som höll den antirasistiska fanan högt. Fanna började följa olika profiler och de spred det till sina följare och kontot växte från 0 till 10 000 följare på en dag.

För att påverka och verka professionell behövs också en grafisk profil. Fanna Ndow Norrby satsade på en ren stil där berättelserna kom fram genom att endast använda svart text på en vit bakgrund. Hon lät berättelserna tala för sig själva både i formgivningen och i att hon inte själv skrev någon kommentar eller analys. Istället fördes samtalet i kommentarsfältet. När boken kom ut ett år efter att instagramkontot skapat mycket samtal och insikter ville Ndow Norrby först att den skulle vara svartvit precis som instagramberättelserna. Parasto Backman som gjorde den grafiska designen sade att det skulle få folk att tro att det var en doktorsavhandling. I en kompromiss mellan färg och svartvitt blev det glitter. Att boken glittrar är också välbehövligt när det är ett så tungt ämne, menar författaren. 

I boken Svart kvinna går det att läsa om bilden av Afrika, den svarta kroppen, hudfärgen håret och berättelser om rasism från olika situationer som att vara i skolan, ute på klubb eller att helt enkelt att vänta på bussen. Boken berättar om sexism och har också ett kapitel som heter svart man. Det är inte bara Fanna Ndow Norrby som har skrivit boken. Hon har också bjudit in skribenter som ger sina perspektiv. Bland de tolv skribenterna finns Judit Kiros, Bilan Osman och Adam Taal. De olika skribenterna som var journalister, artister och andra med egna plattformar kunde också sprida boken. På så sätt spreds boken till fler.

Med hjälp av engagemanget på Instagram, boken, debattartiklar, föreläsningar och podcasten Raseriet har Fanna Ndow Norrby gjort mycket för att uppmärksamma att vi behöver göra mer för antirasismen och den intersektionella feminismen i Sverige. När Ndow Norrby studerade på Berghs lärde hon sig att det inte handlar om vad du säger utan om hur du säger det. Den insikten likväl som Fanna Ndow Norrbys engagemang för samhällsförändring tror jag att vi alla kan lära oss mycket av.

Fanna Ndow Norrby som visar upp boken Svart kvinna under föreläsningen
på Örebro universitet. Boken finns både som pappersvariant och som e-bok.

Vad är lycka och vad gör oss egentligen lyckligare?

Många kloka människor har olika tips för vad vi kan göra för att bli lyckligare. Vissa säger att det handlar om att förverkliga sig själv, andra pratar mer om att ge och många sagor berättar om att hitta kärleken innan paret lever lyckliga i alla sina dagar. Men vad säger egentligen forskningen om att vara lycklig? 

Csikszentmihalyi menar att vi kan ha två olika strategier för att förbättra vår livskvalitet. Den ena handlar om att påverka omgivningen för att den bättre ska överensstämma med våra mål. Den andra är att acceptera situationen i omgivningen och anpassa målen utifrån de faktiska möjligheterna. Csikszentmihalyi menar att det bästa är att kombinera de två strategierna eftersom du inte kan bli lycklig när du är i en helt kontrollerad miljö på din egen paradisö. Han menar att detta går att se i psykologernas väntrum där klienterna i medelåldern inte har välbefinnande trots toppositioner och höga löner. Att endast använda den andra strategin

Det Csikszentmihalyi säger stämmer med lyckoforskning som Larsen, Buss och Wismeijer rapporterar om i boken Personality Psychology. I internationella jämförelser spelar ekonomiska resurser roll till en viss nivå. Vi människor mår bra av en ekonomisk standard som ger trygghet och stabilitet men sedan blir vi inte mer lyckliga av fler tillgångar utan istället är det viktigare för oss att ha ett öppnare samhälle med fri- och rättigheter. Lyckliga människor har också andra prioriteringar än mindre lyckliga människo. De spenderar tid tillsammans med nära och kära samt hjälper sina medmänniskor i en större omfattning.

Ett program för att öka lycka av Larsen och Prizmic från 2000.

1. Spendera tid med andra människor
När du spenderar tid med andra ger det glädje. Detta gäller när du skapar nya relationer och extra mycket när du spenderar tid med personer som står dig nära. Kanske kan den här påskhelgen ge extra mycket tid att spendera med din familj eller andra personer som är viktiga för dig.

2. Sök utmaningar och meningsfullhet
Många av oss spenderar många timmar per dag med våd sysselsättning. Om vi finner det utmanande och meningsfullt ökar det möjligheten till lycka enligt Larsen och Prizmic. Vikten av meningsfullhet stämmer också överens med Job Characteristics Model som visar att meningen är en viktig faktor för motivation. Att arbetet är utmanande men fortfarande innanför vår förmåga ökar också möjligheten att hamna i läget flow. Flow är ett begrepp myntat av Csikszenmihalyi som beskriver ett tillstånd där aktiviteten flyter på så att upplevelsen av tiden ändras och du nästan blir ett med uppgiften. Csikszenmihalyi menar att flow är ett tillstånd som många beskriver är det mest tillfredsställande.

3. Hitta sätt att hjälpa andra
Hjälpsamhet ger mening och får dig också att känna dig bra. Dessutom, menar Larsen och Prizmic, får det dig att fokusera på andra och minskar därför risken för att du ältar dina egna bekymmer.

4. Planera in egentid 
Men det är inte bara tid för andra som gäller. I sitt program för att öka lycka har poängterar Larsen och Prizmic också behovet att att njuta av aktiviteter som du trivs med. Om du blir lycklig av att läsa gör det dig gladare att lämna utrymme i kalendern för att få möjlighet att just kunna ta fram en god bok.

5. Motionera 
När vi rör på oss mår vi bättre. Det behöver inte vara marathonträning utan att cykla, ta en solskenspromenad eller annan lättare rörelse bidrar också till välmående och lycka.

6. Planering i all ära men var också öppen
Det finns olika saker du kan behöva planera in för att öka lyckan. Kanske ska du bestämma högtidsfirandet lite i förväg med dina vänner eller att du ska boka in cykelturen med din syster. Men att vara öppen för nya idéer och upplevelser säger Larsen och Prizmic också hjälper lyckan.

7. Fake it, 'til you make it
Att le och att agera lyckligt kan hjälpa lyckan på vägen enligt programmet. Detta kan ge kortvariga effekter enligt psykologen Katarina Blom som har skrivit boken Lycka på full allvar tillsammans med Sara Hammarkrantz. För långvariga effekter behöver däremot mer saker göras.

8. Låt inte någonting växa sig allt för stort
När någonting svårt eller jobbigt händer är det lätt att uppleva det som att livet är slut. Men att inte fastna utan att istället försöka hitta möjliga lösningar kan hjälpa till att öka lyckan. Istället för att älta det svåra går det att fundera över vad erfarenheten kan lära dig. Om det lyckas kan det hjälpa dig att bli lyckligare.

Ska jag följa hela programmet? Min uppfattning är att det är viktigt att inte dra igång ett allt för stort lyckoprojekt som sedan blir övermäktigt och faller pladask. Men att välja vissa vanor som kan bidra för ökad lycka kan verkligen föra med sig mycket positivt. En lätt sak som du kan testa är en övning om lyckliga minnen av Katarina Blom. Jag har gjort övningen både på egen hand och tillsammans med andra. Att tänka på och prata om lyckliga minnen tycker jag är ett fint sätt att öka sitt välbefinnande. Jag har verkligen också uppskattar att få lära känna andra personer, nya och äldre bekantskaper, genom att få ta del av lyckliga minnen.


Vi har olika sätt som kan öka lycka. Jag hoppas att du hittar sätt som ökar lyckan just för dig.

I helgen som var fyllde min mamma år och vi firade tillsammans
i Örebro. Jag var väldigt glad och tacksam över att de kom hit. För
mig betyder det mycket att spendera tid med min familj. Jag hoppas
att du också får många bra möjligheter att vara med personer som
är viktiga för dig och att göra annat som gör just dig lycklig. 

Manipulera - 11 sätt vi försöker styra varandra på

Vi kan försöka påverka vår omgivning på olika sätt. I detta blogginlägg kan du läsa om elva olika metoder som Hogg och Vaughan beskriver i boken Social Psychology för att få din omgivning att göra som du vill. Vilka du väljer bör dels anpassas till situationen för bästa resultat men även till dina förutsättningar och till din moral. 

1. Logiskt resonemang
Ett sätt att påverka omgivningen är att presentera de logiska argumenten varför det är bra att agera på ett visst sätt. Du kan argumentera för vilken film du och ditt sällskap ska se på bio genom att använda recensioner eller poängtera att regissören har gjort er gemensamma favoritfilm.

2. Charm 
Du kan också försöka vara extra charmig och älskvärd när du frågar om det du vill ha. När du och din klasskompis ska dela upp kapitel att läsa inför en gemensam sammanfattning är du extra trevlig för att lättare få som du vill.

3. Ta till sig ansvar
När andra tar på sig ansvar kan du också få dem att genomföra det. Det går att göra stegvis till exempel om du leder en grupp och en idé presenteras kan du lyfta idén och uppmuntra förslag kring den för att låta någon eller några ta olika delar av ansvaret. Jag upplever också att vi som annars är snabba på att ta åt oss ansvar ofta vinner på att använda tystnad för att låta andra ta på sig ansvar.

4. Tvång
Du kan också skrika på en person till att hen faktiskt gör som du vill. Detta kan vara en effektiv taktik om det börjar brinna på Operan när du är på en föreställning och personerna i din närhet inte verkar reagera.

5. Pengabelöning 
Min närmsta matbutik ville att jag skulle svara på frågor om hur jag upplevde att handla där. När jag svarade fick jag en kupong på 50 kronor att handla för i butiken. Både butiken och jag blev nöjda. I andra sammanhang är det inte alltid lika effektivt. Att använda den här taktiken hela tiden kan däremot utarma den positiva upplevelsen. Till exempel, Mika hjälpte till hemma för att det är viktigt att alla hemma bidrar. Sedan ger föräldrarna veckopeng för att städa det egna rummet. Då börjar Mika hjälpa till för att få veckopengen och gör endast det som ingår i överenskommelsen för veckopengen inte för att alla tillsammans bidrar som familj.

6. Bestraffning genom tystnad
Iskall kyla är också ett sätt att straffa en person om hen inte gör som du vill. Efter ett tag kanske personen ger upp och gör det du önskar för att kunna få ha kontakt med dig igen. Om jag inte pratar med dig förrän du har köpt allting på listan så vill du kanske fixa alla inköp för att vi ska kunna sätta oss tillsammans över en kopp te igen.

7. Regression
Gråt och självömkan är ett annat verktyg. Du kan bli tjurig som ett barn för att din motpart ska genomföra det du vill. Om din partner inte vill gå på restaurangdejt till helgen kan du visa missnöje genom att gnälla till dig en bordsreservation på lördag kväll.

8. Nöjesinduktion 
Du kan visa hur roligt det kommer att vara som ett sätt att övertyga. Om du kan förmedla hur fantastiskt en gruppdynamikutbildning kommer vara ökar chansen att din chef kommer vilja se över chansen för arbetsgruppen att delta.

9. Sociala bevis
"Alla andra får" är kanske inte det mest effektiva sättet att övertyga alla andra föräldrar om att få vara ute senare. Men det kan vara en bra satsning för att välja rätt universitet. Vill alla andra gå på Örebro Universitets psykologprogram är det kanske det bästa att välja. Eller om det är mest populärt att ha träna på Friskis och Svettis är det kanske den träningsanläggningen du vill välja.

10. Underdånighet
Att få den andra personen att känna sin makt och att du behöver tas om hand om kan vara ett annat sätt att få din vilja igenom. Du kan överdriva dina skuldkänslor över att vilja gå på fotbollsmatchen istället för din partners klassåterträff. När du redan straffar dig själv kan din partner vilja balansera det genom att förlåta dig.

11. Våld eller hot om våld 
Att hota eller att faktiskt använda våld är ett annat sätt att få som du vill. Det kan vara bra om någon håller på att skada en annan person och du inte har någon annan möjlighet att hjälpa hen.

Varför är det här bra att veta?
Det finns många olika sätt att påverka. Vissa är kanske mer naturliga för dig än andra. Vissa andra kan du träna på och lära dig att nyttja. Och vissa är det kanske inte alls speciellt bra att använda förutom i extrema fall. Oavsett om du väljer att använda fler medvetna metoder för att påverka eller inte är det bra att fundera över hur du brukar göra, om det är någonting du trivs med eller om du vill se över hur du bemöter andra. Det kan också vara bra att fundera över detta och hur andra bemöter dig. Det kan hjälpa dig att hantera när du vill ge positiv återkoppling på andras beteenden eller om du märker att du reagerar negativt på hur andra behandlar dig.

Om det är någon som behandlar dig illa är det bra att hitta sätt att hantera detta. Vad går det att göra när andra använder härskartekniker mot dig? Det kan du läsa om i inlägget Mansplainingakutens coacher tipsar för jämställdhet.

Vi bemöter varandra på olika sätt och vill ofta påverka varandra.
Vi kan påverka andra på sätt som är mer och mindre effektiva,
situationsanpassade och etiska. Foto Samuel Zeller.