28 sep. 2014

Styrelsen i socialamedier

Det finns många sätt för en styrelse att nå medlemmarna. Sociala medier är ett sätt. Det finns en uppsjö av kanaler och konton där det är en febril verksamhet och där det inte händer någonting alls.

Förra helgen besökte jag förbundstyrelsemötet för SCUF, organisationer för gluten- och laktosintoleranta barn och unga. Nu är jag verksamehetsrevisor och granskar demokratin men 2012-2014 var jag förbundsordförande. När jag tillträdde startade vi en ordförandeblogg där jag snittade på några inlägg per vecka om vad jag gjorde som ordförande, om styrelsens processer och vad som hände i organisationen. Jag ville skriva för att öka medlemmarnas insyn i styrelsearbetet och för att stimulera engagemang. För mig passade blogg som medium eftersom jag är van vid att blogga och dessutom gillar att kunna skriva mycket och länka vidare. För andra som föredrar att prata kan det vara bättre med videoklipp, några kanske vill vara aktiva på Twitter. Generellt är mitt tips att både testa och tänka.


Vad är syftet med kanalen?
Det är bra att vara överens om vad kanalen är till för. Det kan vara en mer gedigen plan eller ett lättare samtal där ni bestämmer hur styrelsens kommunikation ska förhålla sig till resten av organisationens kommunikation. Det kan vara okej att testa sig fram en del så länge ni gemensamt är med på det. Men som med allt annat som görs i en organisation ska det så klart följa värdegrunden och styrdokument.

Sätt rimliga mål
Om ni vill testa och se hur det går så kör på. Se bara till att det då är uttalat så att ingen marknadsför det stenhårt och sedan inte har något content att visa upp. Om ni däremot vill göra en riktig satsning så är det bra att inte sätta ribban för högt. Vi har nog alla suttit i möten och tackat ja till uppgifter för att det känns roligt och spännande. När det kommer till kritan och allting ska genomföras så kommer insikten att det kanske tog ganska mycket tid. I styrelsen finns ofta andra uppgifter som tar mycket tid och som ibland kan vara viktigare. Då är det bra att komma överens om mål som passar både målet med kanalen och er som grupp. 

Är alla med?
Om alla ska vara med är det viktigt att hitta sätt så att det fungerar för alla. Kanske behöver någon tips om hur det går att lägga upp ett inlägg. En annan behöver en bildbank för att hen inte har en smartphone och kan lägga in bilder direkt i bloggen. Någon annan vill ha hjälp med att korrläsa och så kanske vissa mest behöver pepp. Vi har olika lätt för olika saker. Det kanske inte är så att alla ska vara med? Det kanske är tre av sju som gillar det och kan kommunicera för hela styrelsen? Hitta vad som fungerar bäst för er.

Utvärdera löpande innan ni har landat
Innan ni helt har landat i vad som fungerar för er som grupp är det bra med utvärderingar något oftare för att hålla dialog om vad som fungerar och inte känns bra. Anpassa utifrån vad som fungerar för er och se till att det ni kommer överens om är vad ni vill hålla på riktigt. När ni har ett sätt som fungerar går det däremot att köra på mer och utvärdera mer sällan. 




Här är från SCUF:s förbundsstyrelses Instagram. Vår nuvarande förbundsstyrelse har valt att ha ett
gemensamt konto och  de har tillsammans skrivit en policy för vad de vill uppnå och hur de ska göra det.

22 sep. 2014

Ledarskap: Don't be the lemon, squeeze the lemon

"Don't be the lemon, squeeze the lemon" är ett citat av Magnus Tyrgrim som sammanfattar hans syn på ledarskap. En citron kan vara sur och obehaglig men om du klämmer precis lagom vid rätt tillfälle kan förgyller den. Som ledare är det ditt uppdrag att krama på rätt sätt, få fram dropparna och låta alla fylla sin plats och funktion. 

Förra fredagen inspirerade Magnus Tyrgrim om just ledarskap genom att både berätta och visa prov på sitt entusiasmerande sätt. När jag lyssnar på Magnus kan jag ibland önska mig till att arbeta för Ackebrink och att få se mer av hans ledarskap. Den tanken kom upp i fredags och har också gjort det när han inspirerat mig tidigare som lärare på Nackadmins Yrkeshögskola. På frukostföreläsningen hade fler elever dykt upp tillsammans med nuvarande kunder och andra intresserade. 

Coachande 
Magnus förordar ett coachande ledarskap. Ett ledarskap som gör skillnad. Där du lyssnar mer än du själv pratar. Du bryter ned stora mål i delar och visar hur vi når nästa steg. För att lyckas med det coachande ledarskapet behövs så klart träning. Magnus påpekar att du har det bästa träningsredskapet med dig hela tiden - dig själv. Coacha dig själv. Genomför idrottens självsamtal och börja med dig själv. Det är lätt att utgå ifrån att du är normal. Jag upplever det som att när du tränar på att coacha dig själv får du både en metod som är bra att använda i ditt ledarskap samtidigt som du sätter dig själv i perspektiv. Du får insikter om hur du fungerar som hjälper dig att förstå andra människor. Magnus poängterar att i ett coachande ledarskap handlar det inte om att visa vad du kan genom att ge kloka råd utan att visa att du bryr dig. Det är först när du har förtroende som andra bryr sig om vad du kan.

Dynamiskt
Som ledare behöver du vara närvarande och se individers och gruppens behov. Gruppen behöver olika ledarskap beroende på läget för gruppen. Magnus säger att det dynamiska ledarskapet handlar om att variera olika ledarstilar. Han lyfter att vissa företag använder taktiken att byta ledare så att gruppen alltid befinner sig på tå i den första fasen. Han själv föredrar när ledaren får vara med i en längre tid och ta gruppen in i "performing-fasen". Långsiktigheten ger bättre resultat.

Anteckning från föreläsningen som visar en grupps prestationsnivåer under olika faser.
Vad kan näringslivet hämta från idrotten?
För att hitta ledarstilen som passar lyfter Magnus idrottens ledarskap som inspiration för näringslivet. För att ha det coachande ledarskapet behövs en hög närvaro. Magnus påpekar att det ofta är en självklarhet inom idrotten medan näringslivet har mer distans. Det är svårt att coacha någon du träffar en gång per år. Inom idrotten är ledaren vald för att hen är bäst på att träna andra medan det inom näringslivet ibland kan vara en säljchef som egentligen är bäst på att sälja. Uppdraget inom näringslivet är inte alltid lika renodlat där det kan ingå många andra uppgifter med representation och en egen säljbudget. En annan viktig skillnad som kan vara bra att bära med sig är att en fotbollstränare inte blir motarbetad av det egna laget. Hela truppen vill vinna och vet att de behöver varandra för att göra det. Inom företag kan det vara annorlunda där vissa kan direkt motarbeta chefen och det kan finnas en kultur som säger att det är okej att inte göra det bästa tillsammans. Magnus tipsar om att hämta inspiration och ta det som passar bäst.

Min erfarenhet av att arbeta inom civilsamhället både som anställd och förtroendevald är att det finns mycket att hämta från sektorn i fråga om att hitta drivkrafter och stimulera medskapande. Jag tror att många företag kan inspireras av idéburna organisationer likväl som idrotten.

Här är den bästa bilden jag lyckades fånga av Magnus Tyrgrim. Han rör sig
mycket vilket ger liv till föreläsningen men gör honom svår att fotografera.
Verklighetslådan - verktygslåda från verkligheten
Magnus ger många olika tips som han har sett fungera i verkligheten. Här är mina tre favoriter:
  1. Beslutsregel som hjälper att komma framåt 10-10-10
    För att driva saker framåt är det bra att underlätta beslutsfattandet. Magnus tipsar om att värdera beslutet. Hur länge skulle det göra ont om det skulle gå fel? 10 dagar? 10 månader? 10 år? Lägg mer tid på stora beslut och kör på om de är mindre.
  2. Bemöta besvärliga beteenden
    Du kan inte ändra personer eller personligheter men du kan bemöta beteenden. För att göra det behöver du vara där, våga säga till och prata om vilka konsekvenser beteendet ger. (Tänk som NVC. Du kan läsa om det och hur min syster använder i sin ledarroll.)
  3. Goda vanor varje dag
    Det är lätt att vilja ta ett stort steg. Men de största förändringarna kommer när du kan ta det stegvis och varje dag komma närmre målet. Magnus poängterade att när har arbetade med AIK Fotboll 2009 åt de frukost tillsammans varje dag. De satsade varje dag på att träffa hela gruppen och det året tog laget också hem guldet. Det är lättare att gå ned ett kilo per år i tio år än att storsatsa och sedan inte kunna hålla vikten.
Så framöver i mötet med människor går det att se sura citroner eller möjligheten att få den perfekta smaken på den gemensamma grytan. Vill du ha fler tips på hur det blir verklighet kan du kontakta Ackebrink och om du vill diskutera ledarskap tycker jag också väldigt mycket om att fika.