28 okt. 2011

Medlemsdagen - rekrytera medlemmar

Hur rekryterar, behåller och aktiverar vi medlemmar? Det diskuterades igår på Medlemsdagen, en utbildning baserad på boken Medlemsmodellen. (Tidigare nämnd här och här.) Niklas Hill som är en av författarna till boken höll tillsammans med Christine Ambell i utbildningen för oss deltagare från olika organisationer.

När vi talade om olika kommunikationskanaler där det är möjligt att nå potentiella medlemmar nämnde vi många olika forum för personliga möten. De personliga mötena och rekryteringsmöjligheterna kan skötas av anställda i föreningen, av ideella och av externa säljare. Det finns fördelar med de olika metoderna. Oavsett vem det är som sköter rekryteringen är det viktigt att denne har kompetens för att föra en dialog, veta vad organisationen innebär och kan hjälpa fram till ett medlemskap.

Under medlemsdagen ingick flera rollspel. När vi testade att värva varandra poängterade vi vikten av att vara tydliga med våra syften, varifrån vi kom och vad ett medlemskap innebar. Inför en mässa, festivalturné eller liknande är det bra om de som kommer representera organisationen också får testa på rollspel och diskutera för- och motargument.

Samtalets sex faser enligt Medlemsmodellen

  • Förberedelse
  • Kontakt
  • Intervju
  • Argumentation
  • Beslut
  • Uppföljning
Förberedelserna kan delvis vara rollspelen, samtal kring argument och invändningar. En annan viktig del är att se till att rätt material finns, att det går att skriva upp sina kontaktuppgifter om man vill ha mer information och att vi kan berätta om vad som är nästa steg efter att medlemskapet är tecknat, vem kommer att sköta uppföljningen.

Kontakten startar med en intresseväckare och är ofta en fråga. Under kontaktfasen och resten av samtalet är det viktigt med ett öppet kroppsspråk. Christine Ambell lät oss testa kroppsspråk på varandra och även att förändra samtalspartnerns kroppsspråk. Förändringen av den andras kroppsspråk för att öppna upp för samtal kan delvis ske genom matchning. Vi efterliknar då först samtalspartnerns kroppsspråk och öppnar sedan upp stegvis. Då följer förhoppningsvis samtalspartnern med och matchar oss för att vi tillslut ska påverka varandra positivt med våra öppna kroppsspråk. Det kan även göras med en snabb metod, snap, där vi direkt går in med en öppenhet och en drös med energi. 



Underbar stämning på Källtorps trädgård under Medlemsdagen.


Intervjudelen är när du undersöker personens intressen och behov för att se om föreningen passar och vilken del av verksamheten som kan vara av intresse.

Argumentationen är självklart alla bra anledningar det finns för att bli medlem. Vilka som lyfts fram beror på vad den potentiella medlemmenberättade om under intervjudelen.

Beslut! Idag finns det möjlighet att bli medlem. Vi vet alla att när man kommer hem med blanketten och lägger den i den där viktiga högen så kommer den antagligen bli liggande där. Vill personen inte bli medlem direkt? Finns det då någon annan möjlighet som att skriva upp sig för nyhetsbrevet eller att gå på en öppen föreläsning?

Uppföljningen ser till att medlemskapet motsvarar förväntningarna. Om de inte gör det kanske det finns någonting vi kan rätta till och förbättra. Vi svarar på de frågor vi inte kunnat besvara under det första mötet och ser om det uppstått nya tankar och idéer.

Hur fortsätter vi sedan arbetet. Hur behåller vi medlemmen och hur aktiveras denne? Att göra en kommunikationsplan för hur vi skickar ut information är ett bra sätt för att hålla koll på verksamheten. Har du tänkt på hur det ser ut från medlemmens perspektiv? Ett tips är att visualisera det som vi gjorde under Medlemsdagen då vi ritade ett år och vilken kontakt medlemmen har med oss. Här är ett exempel på hur region SBV:s kontakt kan vara under ett år om denne har anmält sig till nyhetsbrevet.




I det Regionala Kommunikationsprojektet som jag drivit under min praktik på Svenska Celiakiungdomsförbundet och avslutar idag ligger fokus på nuvarande medlemmar. Hur kan vi förbättra kontakten med dem? Är vi öppna för engagemang? Att aktivera medlemmar kallas i Medlemsmodellen även för den andra rekryteringen. Det är någonting vi i region SBV oftast arbetar med under aktiviteter med personliga möten. Med kunskaper från Medlemsdagen hoppas jag att detta kommer gå ännu bättre.





Kommentera gärna via din facebookinloggning eller använd funktionen nedan genom att klicka på kommentarer.

21 okt. 2011

Storytelling - intervju med Ingela Skullman

Det var en gång... är en vanlig inledning på klassiska sagor. Storytelling är ett begrepp det har pratats om ett tag , berättande för privatpersoner och för företag. Det finns i olika syften: marknadsföring, varumärkesbyggande, jobbsökande och ännu mer. Idag berättar Ingela Skullman, VD för TeamFactory om sin syn på storytelling och hur de arbetar med att hjälpa privatpersoner och företag med sina berättelser.

För att beskriva kärnan i storytelling delar Ingela Skullman med sig av Sean Buvalas citat ”Storytelling är att avsiktligt dela med sig av en berättelse i ord och/eller handlig till gagn för både lyssnare och berättare.” Det är en metod med kraft och möjlighet till stort genomslag utan att behöva vara kostsam.

TeamFactory arbetar med research på olika sätt med privatpersoner och företag men Ingela Skullman säger: ”En berättelse är alltid individuell och unik oavsett om det handlar om ett företag eller privatperson”. Idag blir det personliga varumärket allt viktigare. Skullman säger ”att kunna berätta sin story är en stor del i det arbetet” och att det kan användas vid nätverkande, ansökningsbrev, CV:n och intervjusituationer. En organisation som vill lyckas med sitt berättande bör "se alla sina medarbetare, nuvarande, kommande och före detta som bärare av företagets historier".

Hur byggs då en berättelse? Ett vanligt fel är att tro att det ska vara en påhittad saga. Skullman betonar att det ska bygga på fakta och vara sanningsenligt för att vara en story. Däremot kan det inte vara allt för mycket fakta eftersom syftet är att den som hör sagan ska komma ihåg den och kunna berätta den vidare.
Ingela Skullman twittrar om storytelling och delade bland annat detta om CV-storytelling ”Din berättelse ska bygga på sanning men man brukar säga att en bra berättelse utgörs av 1/3 upplevt, 1/3 stulit, 1/3 fantasi”
Såhär utvecklar hon det :
Upplevt = Storytelling bygger alltid på sanning. Upplevt är något du tänkt, varit med om, minns, eller drömmer om etc. 
Stulit = Läs vad andra har skrivit. Kan man hitta i sitt tycke grymma uttryck,formuleringar, idéer, tankar etc så använd dem och gör om den till dina egna. Kopiera inte bara rakt av – i så fall bör du hänvisa eller citera källan. Ett exempel är när jag/vi skulle skriva en story om en norrländska. Temat i storyn var det ”norrländska lugnet”. Hur vi än vände och vred så fick vi inte till formuleringen. Till slut så Googlade vi helt enkelt på begreppet och fick inspiration till fantastiska metaforer och beskrivningar.

Fantasi = Utgå från fakta och måla sedan ut situationen med omgivning, händelser, vad som sägs etc. Spänning är inte nödvändigt, men skadar inte. Dramatisera!

I det Regionala Kommunikationsprojektet jag driver under min praktik på Svenska Celiakiungdomsförbundet vill jag lyfta frågan om berättelser och hur vi samlar dem för att visa nuvarande medlemmar och potentiella medlemmar vinsterna av organisationen. Svenska Celiakiungdomsförbundet hjälper gluten- och laktosintoleranta barn och unga att må bättre och för någon vecka sedan ringde en förälder och berättade om sin dotter som hade varit med på sommarlägret. Flickan hade haft en jätterolig vecka och när hon kom hem var hon stolt över att visa upp sin tröja med trycket jag är glutenfri. Pappan berättade att hon vägrat lämna ifrån sig tröjan förutom ibland till tvättmaskinen och att hon varit noggrann med att ha den på varje fotografi som togs under resten av semestern. För mig är det en berättelse som tydligt visar vad gemenskapen gör gör skillnad. Det är en historia jag berättar för mig själv för att få motivation. För andra för att tydliggöra vad organisationen kan betyda för individer.

Storytelling är ett gammalt grepp som än idag känns högst levande. Ingela Skullman förutspår att normer kring CV-skrivande kommer att förändras så att vi går från fokus på nyckelord till att som Nick Corcodilos säger vara en historia som bygger på individens varumärke. "Som arbetsgivare letar man inte efter nyckelord utan efter nyckelpersoner."  Är du mer intresserad av CV-storytelling? Läs Metros artikel med TeamFactory här.

Ingela Skullman


Vad tror du om varumärkesbyggande och berättelser? I en tid där försäljning fokuserar mycket på att sälja emotioner kanske berättelser kommer att bli än mer starkare än idag. Dela gärna med dig av dina tankar.




Kommentera gärna via din facebookinloggning eller använd funktionen nedan genom att klicka på kommentarer.

14 okt. 2011

Ställ frågan!

Välkomna nya medlemmar in i organisationen och fråga hur de vill engagera sig. Ge uppdateringar och visa intresse. Så kan onsdagens frivilligfrukost sammanfattas där Niklas Hill berättade om Medlemsmodellen. (Läs tidigare inlägg om boken här.)

Efter en spännande föreläsning späckad med tankeväckande frågor från Niklas Hills och deltagarnas håll  diskuterades scener från verkligheten hämtade från Medlemsmodellen. Ett av diskussionsämnena var att många organisationer har svårt när någon ringer in för att vara med och engagera sig. Det saknas ofta rutiner för det. Istället är man van att peppa, rycka och dra in engagerade. Detta får mig att tänka på när en vän i ett trängt läge ringde till ett bolag för att teckna en försäkring. Säljaren började pitcha och berätta fördelar med att ha en försäkring. Fel! Fel! Fel! Det är inte rätt läge för det. Ställ istället rätt frågor och guida till rätt typ av försäkring eller för al del för att guida till ett engagemang som intresserar medlemmen.

En annan verklighetsberättelse handlar om en värvare som har ett ivrigt samtal med en man han mött på gatan. Efter ett tag frågar värvaren mannen "Vill du bli medlem?" Varpå mannen berättar att han har medlemskap sedan tidigare. Värvaren snäser "Jag har inte betalt för att småprata!" och vänder på klacken.

Hur reagerar mannen som fått en sådan avhyvling? Hade det kanske varit bättre att ställa frågan tidigare i samtalet? Den gamla devisen stämmer. Det finns en anledning till att vi har en mun men två öron. Ställ frågan!

Det Regionala Kommunikationsprojektet jag driver under min praktik på Svenska Celiakiungdomsförbundet handlar delvis om att ställa frågan. Hur ska SCUF:s regioner nå fram? Hur lyssnar vi? Och hur skapar vi dialog? Igår deltog jag på LSU:s kommunikatörsnätverk där vi bland annat diskuterade vikten av att ställa frågor. Delvis för att få svar och delvis för att få en öppen kultur.

Hur är kulturen inom din organisation? Vad berättas om ert arbete? Vad vill ni ska berättas? Läs nästa vecka om storytelling för att berätta era egna historier.

Filmen är en öppen läroresurs av Sensus för Folkbildningsrådet och bygger på boken Medlemsmodellen av Hill och Sjöström.


Kommentera gärna via din facebookinloggning eller använd funktionen nedan genom att klicka på kommentarer.

7 okt. 2011

Gör nyhetsbrevet intressant!

Ett nyhetsbrev kan bestå av text skriven direkt i mejlet, en rad med länkar  till artiklar eller vara en snygg mall med färgglada bilder. Det finns en stor variation i utformande och i syfte. Tipsen idag är hämtade från olika platser och är generella för att kunna passa även för ditt nyhetsbrev. 

Boken 100 sidor om att starta, driva och tjäna pengar på ett nyhetsbrev av Anders Frankel säger att det finns tre viktiga faktorer som avgör om ett nyhetsbrev blir öppnat eller inte. 

  1. Avsändarnamn - Vem det är som skickar meddelandet
    Frankel säger att det bör vara ett förtroendeingivande namn som känns igen av mottagaren.
     
  2. Ämnesraden - Är det ett fångande ämne som berättar vad nyhetsbrevet innehåller?
    Låter ämnet "nyhetsbrev" mest lockande eller vinner ämnet "undvik de vanligaste fallgroparna"
    Precis som vid rubriker ska ämnet berätta vad som kommer tas upp och väcka intresse.

  3. Tidpunkt - När får läsaren ditt nyhetsbrev?  Om du skickar på måndag morgon kommer mottagarens inkorg vara full av olästa mejl då? Eller hur ser det ut en fredagseftermiddag?
    Anders Frankel påpekar i 100 sidor om att starta, driva och tjäna pengar på ett nyhetsbrev om att olika innehåll också kan lämpa sig bra för olika tidpunkter.
Frankel tipsar i sin bok om att skicka ut samma nyhetsbrev men dela upp mottagarna i två grupper för att testa att skicka ut dem vid olika tidpunker och mäta om det ger olika resultat. Detsamma går att göra för att testa andra faktorer.

Han har även ett annat test som han rekommenderar för att väcka tankar kring innehåll och upplägg för nyhetsbrev. 

"Testa dig själv och fundera på hur du har hanterat de 10 senaste meddelandena som kommit till din inbox. Har du läst, avvaktat eller slängt? Varför?"

Anders Frankel säger att nyhetsbrev som är roliga att läsa och som även är till nytta för läsarna är de som lyckas bäst. Ett exempel på ett sådant nyhetsbrev är Skriv klart! som skickas ut av språkkonsulten Jenny Forsbergs företag  Klartext.  I varje språkbrev delar hon med sig av ett tips för att skapa nytta för brevets läsare. Tillkrånglade talesätt är ett roligt inslag som dels är en kluring och dels är ett humoristiskt sätt att visa hur samma sak kan sägas på lättförståeligt eller krångligt sätt.

Det här är Jenny Forsbergs tips för att driva ett bra nyhetsbrev.



100 sidor om att starta, driva och tjäna pengar på ett nyhetsbrev  rekommenderar Anders Frankel att göra en utgivningsplan för att kontinuerligt skapa kvalitativa nyhetsbrev.  Där beskrivs utskicksdatum, deadline, vilka artklar som ska vara med och andra viktiga ämnen. För att få uppslag till de kommande nyhetsbrevens teman tipsar webskrivbenten Rikke Moos att samla ihop de tjugo vanligaste frågorna exempelvis bland ett företags kunder. Andra inslag kan vara boktips, intressanta länkar, kommande händelser och citat från kunder.

En stor fördel med nyhetsmejl är mätbarheten, säger Anders Frankel. Du kan då se vilket ämne som intresserar läsarna och jobba mer med den typen av artiklar. 

Region SBV, en av Svenska Celiakiungdomsförbundets sex regioner, har ett nyhetsbrev som bjuder in till kommande aktiviteter och  berättar om vad som hände på de senast genomförda. Det finns en stor potential att nyttja i ett utvecklat nyhetsbrev. Det är ett av de flera olika ämnen det Regionala Kommunikationsprojektet jag driver under min praktik arbetar för.

100 sidor om att starta, driva och tjäna pengar på ett nyhetsbrev är en intressant bok. Sedan den skrevs 2005 har det hänt mycket. Personligen tror jag mycket på Jenny Forsbergs tre korta, konkreta tips för att lyckas med nyhetsbrevet. Fler intressanta idéer kan du också läsa om på Tommy K Johanssons IT-blogg där han har gjort en nyhetsbrevsskola. Det sista tipset jag vill dela med mig av är från Anders Frankel "Testa! Testa! Testa!"





Kommentera gärna via din facebookinloggning eller använd funktionen nedan genom att klicka på kommentarer.