Hur omvärldsbevakning kan hjälpa medlemsrekrytering

Omvärldsbevakning behövs för att göra bedömningar av organisationens möjligheter baserade på verkligheten. Det hjälper oss att förstå hur vi kan rekrytera, aktivera och behålla fler medlemmar. Det hjälper oss också att sätta realistiska mål och att inspireras till vägar för att nå dem.

I boken Inkluflera (nämnd i detta tidigare inlägg) skriver författaren att omvärldsbevakning är det första viktiga perspektivet att ha med sig i en inkluderande medlemsrekrytering. Med omvärldsanalys menar författaren Niklas Hill att det är viktigt att förstå sin organisation i ett sammanhang. För att göra det behöver du och andra i föreningen ställa er frågor om vad som gäller för organisationer i ert närområde, i Sverige och internationellt.

Vad kan dessa frågor handla om? Jo, jag tänker att det kan vara allt ifrån bidragsregler och lagar till kommunikationskanaler och mötesplatser. Kanske är det nya mötesformer och sätt att göra årsmöten mer inkluderande som ni vill studera? Kanske är det litteratur och samtal inom civilsamhället som beskriver hur vår sektor kan utvecklas.

I boken Inkluflera poängterar Niklas att det finns många myter istället för välgrundad information. Hur många har inte hört att det är färre personer som engagerar sig och att vi lägger mindre tid på ideellt arbete idag? Är det då sant? Inkluflera berättar om en studie från Ersta Sköndal högskola som visar att ungefär hälften av Sveriges befolkning har varit engagerade i en ideell förening. Det är ungefär likadant sedan de påbörjade befolkningsstudien i början av 90-talet. Dessutom visar studien att vi lägger lika mycket tid på vårt ideella engagemang. Niklas menar att det är viktigt att lära sig om hur det ser ut för civilsamhället på riktigt istället för att tro på myter som sprids.

Hur går det då att göra? Jo, för dig som vill läsa forskning finns det mycket mer på Ersta Sköndal och såklart även på andra högskolor och universitet. Niklas Hill som skrivit Inkluflera doktorerar nu om civilsamhället och pedagogik på Stockholms universitet. Utöver forskning släpper också Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälletfrågor, MUCF, rapporter som du kan läsa. Vill du läsa lättare texter än forskning och rapporter så finns bloggen Förening föralla som Trinambai driver. Du kan också titta på inspelade föreläsningar och intervjuer (t ex MUCF och IDEELL ARENA) och du kan också lyssna på Civilsamhällespodden. Ett sätt att gå till väga är att göra det i studiecirkelform där ni tar del av olika källor. 

Hur kan all denna information då samlas? Min lärare i kognition talade sig varm om tankekartor. Det finns en uppsjö av olika appar ni kan använda för att spara en gemensam tankekarta om ni önskar det. Men kanske vill ni använda informationen till en nulägesanalys där ni diskuterar vilka möjligheter och hot informationen ger er utifrån er organisations styrkor och svagheter. Jag uppskattar matrisen SWOT eftersom den är så enkel med sina fyra fält. (Troligen tycker jag också om den eftersom den är bekant för mig eftersom mina lärare på Nackademin ofta bad oss att göra just SWOT-analyser.)

SWOT är en akronym för styrkor (strenght), svagheter (weaknessess), möjligheter (oppurtunities) och hot (threats). Styrkor och svagheter beskriver sådant som finns inom organisationen (interna faktorer). Möjligheter och hot beskriver sådant som händer utanför er organisation (externa faktorer).Matrisen ser ut såhär:

Interna faktorer

S	W
O	T

Externa faktorer

Oavsett om ni väljer att samla informationen i just en SWOT eller om ni uppskattar någon annan form så är informationen er till hjälp i hur ni utvecklar organisationens arbete för att rekrytera, engagera och behålla medlemmar. De kommande inläggen kommer beskriva andra viktiga perspektiv att ta med i ett inkluderande medlemsarbete: Medlemsmodellen, normkritik, tillgänglighet, gemenskap och folkbildning.

 Inkluflera är en bok som är utgiven som är utgiven av Trinambai. När jag inte studerar för att bli psykolog eller engagerar mig i mina egna organisationer så koordinerar jag bokförlagets utbildningar och leder workshops. Vill du veta mer om vad Trinambai kan erbjuda får du gärna mejla mig på sophie.bromster(@)trinambai.se. Du får också gärna mejla tankar och respons på vad du tänker efter att ha läst detta blogginlägg eller läst någon av Trinambais böcker.

När jag såg detta konstverk på Open Art 2017 tänkte jag på hur vi håller kontakt med andra och
håller koll på vad som händer. Först tänkte jag på att det lätt kan bli allt för mycket information
och det fick mig att fundera hur viktigt det är med organiserat informationsinhämtning. Jag hoppas
att du som läst detta inlägg har fått idéer över hur omvärldsanalys kan göras på ett sätt som passar
din förening och din organisation. Läs gärna Inkluflera eller kontakta mig för att få fler idéer.

#metoo och att hitta engagemang ur ilska

Den här veckan har det varit svårt att undvika kampanjen #metoo som uppmärksammar hur vanligt det är med sexuella övergrepp. Under hashtaggen har kvinnor berättat om hur män har utsatt dem för övergrepp av olika sätt. Det har varit sådant som har skett nyligen och sådant som har hänt under barndomen oavsett har det blivit en uppmärksamhet som har tagit många med storm. Men hur är ilska och sorg som drivkraft och vad händer nu? Hur kan detta fortsätta organiseras för att skapa förändring?

Egentligen skulle jag denna vecka skriva om omvärldsanalys som är det första perspektivet i boken Inkluflera. Men den här veckan har jag drabbats så hårt av #metoo och tänker att inlägget om omvärldsanalys som jag utlovande i förra veckans inlägg om Inkluflera  får vänta till nästa fredag. Den här veckan har jag varit imponerad av hur stor spridning #metoo har fått. Kampanjen startades för tio år sedan när aktivisten Tarana Burke ville skapa en stöttande samhörighet för alla som blivit utsatta för våld av sexuell natur. Hon säger att det framförallt var för att stötta personer, framförallt svarta kvinnor, i underpriviligerade områden som saknade andra typer av stöd som fanns i andra områden med mer resurser. Nu fick kampanjen en stor spridning i samband med att Alyssa Milano berättade om att hon hade blivit utsatt för övergrepp och uppmanade andra som delade erfarenheten att svara med #metoo.

När jag läste alla mina vänners inlägg började jag gråta. Det gjorde mig förvånad eftersom jag trodde att det inte skulle påverka mig. Men kampanjen väckte många minnen och jag påmindes om hur fruktansvärt det är att vi är så många som delar dessa upplevelser. Det fick mig att tänka på hur dåliga erfarenheter kan vändas till engagemang. För mig var dessa olika erfarenheter kombinerat med insikten att jag bara var en av många vad som gjorde att jag blev medlem i RFSU. Jag valde att gå med i organisationen för att själv bli stärkt av all kunskap, att få mer information utifrån ett rättighets- och lustperspektiv och för att jag ville vara med och förändra. Jag ville vara en del av en rörelse som arbetade för att färre personer skulle drabbas av samma upplevelser som jag varit med i. Nu som skolinformatör och engagerad på andra sätt i föreningen får jag uppleva att jag gör konkret skillnad. Jag får vara en del av ett viktigt förebyggande arbete.

För mig har engagemanget varit ett sätt att kanalisera ilska och sorg vid fler tillfällen. Det har varit ett sätt att ta makten tillbaka efter att jag upplevt maktlöshet. Ett sätt att försöka skapa någonting positivt ur frustration. Min första styrelsepost fick jag när jag gick på ett årsmöte för att jag ville berätta hur besviken jag var att ingen hade svarat på något av mina mejl om att jag ville engagera mig. Mina första engagemang kåren var för att jag ville minska alkoholnormen och istället ge ett mer inkluderande studentliv. Dessa upplevelser är någonting jag delar med många andra. Flera vänner i RFSU gick med för att de upplevt frustration och ville göra någonting konkret för feminismen och för allas rätt att vara, välja och njuta. Andra jag lärde känna i SCUF upplevde frustrationen över att inte bli trodd i skolmatsalen eller över hur svårt det var att få glutenfritt på café. Vi är många som vill förändra och ilska kan bli en bra kraft att ta steget att gå in i någonting positivt.

Men frustration fungerar inte alltid. Jag nu är jag suppleant i en förening där jag inte alls känner mig hemma. Först funderade jag på att stånga mig in. Min tanke var att jag skulle kunna bidra för att se till att stärka interndemokratin och att jag kunde vara med och bygga upp struktur inför kommande styrelser. Men jag märkte att det inte alls kändes bra. För att jag skulle kunna skapa en skillnad i föreningen behövs mer än vad jag är villig att ge. Det finns andra organisationer där jag hellre vill lägga min energi. Den största skillnaden för mig var att här riktades känslan mot själva organisationen. Jag upplevde mig ensam istället för när jag i min frustration kunde hitta hem i en organisation med samma ilska och drivkraft att gemensamt nå en förändring.

För att behålla ett engagemang tror jag att vi behöver varva frustrationen men känslan av gemenskap. Vi behöver skratta, känna glädje och få fira framgångar. Vi kan förenas i frustration över att vi har lång väg att gå mot visionen men också se allting fantastiskt vi har gjort för att komma dit. När vi uppmärksammar skillnaden vi gör kan vi få hopp om att vi kan komma ända fram. Vi känner oss starka och vi vet att det går att skapa en utveckling tillsammans. Det här har jag verkligen upplevt i RFSU där vi har pratat om hur arga vi blir över alla sexuella övergrepp och sedan också pratar om hur vi arbetar förebyggande med vår upplysningsverksamhet. Jag upplever också balansen i UNF där jag har haft många samtal med arga och frustrerade över hur alkoholindustrin riktar alkoholreklam mot unga som sedan varvas med firande av nystartade föreningar och hur nykterheten fortsätter öka bland unga.

Oavsett var du är engagerad hoppas jag att din organisation är välkomnande och nu passar på att hitta hur ni kan vara öppna för alla som nu under vågen av #metoo söker efter vägar att göra skillnad. Hur går det då att göra?

Tre tips för att fånga upp #metoo in i organiserat engagemang
1. Visa hur organisationen arbetar med frågorna: visa hur er organisation arbetar för jämställdhet och för att minska övergrepp. Kanske har ni också medlemmar som gick mer i er förening för att de upplevde det som en trygg sfär eller för att de såg hur stor skillnad ni gjorde tillsammans. Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström tipsade till exempel hur engagemang i en elevkår kan vara ett sätt att minska kränkningar i skolmiljö. Hur kan ni berätta om hur det är en viktig del av ert arbete?

2. Tipsa om konkreta aktiviteter som personer som inte är medlemmar kan vara med i. Kanske kan ni inspireras av Make Equals #killmiddag som är någonting konkret som alla kan göra i hemmet. Er organisation kanske är ett fackförbund som kan tipsa om diskussionsfrågor att ta upp på jobbet. Eller så arbetar ni med bostadspolitik och kan koppla det till alla kvinnor som blir utsatta för sexuella trakasserier när de försöker hyra bostad. Kanske har ni ett förslag på att mejla bostadsminister Peter Eriksson för att berätta varför detta är en viktig feministisk fråga.

3. Stötta upp personer som håller manifestationer nu i helgen kopplat till #metoo. Jag har sett att flera arrangörer håller sina första manifestationer någonsin. Då kan säkert er organisations erfarenhet vara ett viktigt bidrag. Låna ut utrustning, ställ upp som talare om det efterfrågas, bidra med råd om det finns behov eller kanske arrangera en verkstad innan där ni bjuder in alla för att göra skyltar. Hitta hur ni på ett bra sätt kan bidra till manifestationen. Visa stöttning (såklart utan att ta över det) eftersom detta är viktiga frågor för organisationen och ni vill finnas där för andra som engagerar sig.

Den här bilden delade jag när jag skrev om #metoo. Jag funderade
på vad jag kunde skriva och vad som kändes okej för mig att dela.
Det jag landade i var att jag ville hålla fokus på hur engagemanget
har hjälpt mig och att jag hoppas att vi gör fortsatt skillnad
tillsammans. Bilden visar när jag och Elina Lennström håller ett
sexualupplysningspass tillsammans i en gymnasieklass.

Inkluflera – hur ni kan få en inkluderande medlemsrekrytering

Varför ska organisationen få fler medlemmar? Det är en av frågorna som författaren Niklas Hill ber oss att reflektera kring och det är en av frågorna som RFSU Örebro diskuterade under en workshop i veckan. Under workshoppen ledde jag även föreningen i samtal kring hur vi kan nå fler medlemmar på ett normkritiskt sätt och hur det går att vara välkomnande och bygga gemenskap. Precis som workshoppen kommer det här inlägget att utgå från boken Inkluflera för att ge tips om inkluderande medlemsrekrytering.

Inkluflera är en bok skriven av Niklas Hill som är utgiven av Trinambai. Underrubriken berättar vad boken handlar om och redan på framsidan får du se de sex områdena som Inkluflera berättar om:

1.     Omvärldsanalys

2.     Medlemsmodellen

3.     Normkritik

4.     Tillgänglighet

5.     Gemenskap

6.     Folkbildning

Omvärldsanalys handlar om att se över hur det är för ideella organisationer generellt. Vad har vår förening gemensamt med andra föreningar i området? Vad gäller för organisationer i Sverige och vad är aktuella frågor internationellt?

Medlemsmodellen handlar om att se över hur medlemmar kan rekryteras, aktiveras och behållas i föreningen. Det här steget bygger på Niklas tidigare bok som är skriven tillsammans med Angeli Sjöström Hederberg och som jag bloggade om redan 2011. För att se över hur organisationen ska lyckas med detta rekommenderar Niklas och Angeli att:

1.     Reflektera kring organisationens syfte, vilken roll medlemmar har i organisationen och varför fler skulle behövas.

2.     Analysera vem som är den typiska medlemmen idag och vad som saknas för att ni ska vara inkluderande.

3.     Attrahera potentiella medlemmar så att de får se att ni existerar och kunna bilda sig en uppfattning om organisationens syfte och verksamhet.

4.     Rekrytera genom att faktiskt fråga potentiella medlemmar om de vill gå med i organisationen.

5.     Introducera medlemmen så att hen upplever sig välkommen i föreningen och kan bli en del av organisationen.

6.     Hantera eventuellt missnöje som uppstår när medlemmen inser att hen inte håller med om föreningens alla åsikter eller inte trivs så bra som hen önskar.

7.     Aktivera medlemmen för att ta tillvara på allas perspektiv, erfarenhet och engagemang.

8.     Utvärdera hur medlemsarbetet fungerar, vilka satsningar ni har gjort och vad som kan vara bra att satsa på framöver.

I Inkluflera berättar Niklas Hill att det är extra viktigt att tänka på normkritiken i alla steg av medlemsmodellen. Det berättar han mer om i nästa viktiga perspektiv.

Normkritik handlar om att se vilka osynliga regler som finns i organisationen. Här analyserar ni vad ni förväntar er även om det är outtalat och egentligen inte är någonting som ni tänker måste vara så utan bara det som ni tycker är det vanliga och det som kan passera obemärkt förbi. Med normkritiken som verktyg kan ni låta medlemmarna delta utan att uppleva sig ifrågasatta eller utsatta.

Tillgänglighet handlar om att vi alla ska kunna medverka i öppna föreningar oavsett medlemmarnas funktionalitet. Lokalen ska kunna gå att komma in i utan att bli utestängd av att lokalen är två trappor upp utan hiss. Det ska gå att vistas i lokalen utan att få en reaktion av all parfym och att kunna medverka i övningarna oavsett om det går att se papper som delas ut eller inte.

Gemenskap handlar om var som förenar i organisationen. Vilka visioner delar medlemmarna? Hur knyts band mellan medlemmarna och vilka tillåts vara med i gemenskapen? Vilka kan känna sig trygga i föreningen och uppleva sig vara välkomna precis som de är?

Folkbildning handlar om bildningens grund i demokrati. Du har säkert hört talesättet kunskap är makt. Att bjuda in fler att lära sig av varandra och att dela erfarenheter gör organisationen mer välkomnande. Hur tar föreningen tillvara på kunskaper?

Med ett inkluderande medlemsarbete kan organisationen komma längre. Därför kommer de kommande veckorna bjuda på inlägg som fördjupar sig mer i inkluderande medlemsrekrytering. Om det är så att du vill att din och din förening ska fördjupa er mer i detta kan ni mejla mig på sophie.bromster(@)trinambai.se för att fråga om utbildningar eller böcker. Jag hoppas också att de kommande blogginläggen kan ge spännande infallsvinklar.

Ni vet när ni försöker se ut som en naturlig föreläsare på kort och inser att det inte
fungerar att prata när du fotograferas med en mobilkamera? Oavsett mitt resultat som
modell var det roligt att leda denna workshop och inkluderande medlemsrekrytering.