Har du kontroll eller är det en yttre makt?

Beror framgång på dig själv eller är det tur som bestämmer om du lyckas eller inte? Upplevelsen att att det är du eller om det är någon extern kraft som har makten att påverka resultatet kallas för kontroll-lokus. Vad är egentligen skillnaden mellan intern och extern kontroll-lokus och vad spelar det för roll?

Intern och extern kontroll-lokus påverkar
Om du har intern kontroll-lokus betyder det att du har en uppfattning att du har kontrollen över dig själv och ditt liv. Du har uppfattningen att du kan påverka dina studieresultat genom att plugga eller att du kan lära dig spela piano om du tränar. En extern kontrollokus däremot handlar om att du upplever att makten finns utanför dig. Du tror att dina förmågor har mer med stjärnornas läge att göra eller någonting annat som är helt utanför dig. Du kommer lyckas på tentan eller bli underkänd beroende på vilken tur du har att få rätt tentafrågor.

Larsen, Buss och Wismeijer skriver i boken Personality Psychology om att psykologen Rotter tittade på klassisk inlärningsteori där inlärning anses baseras på vilka konsekvenser som följer en handling. En konsekvens som ökar sannolikheten att ett beteende kommer att upprepas kallas för förstärkare. Rotter märkte att samma förstärkare inte upplevdes på samma sätt av alla som fick den. Hans nya sociala inlärningsteori visar att vi reagerar olika starkt på dessa olika förstärkare. Vissa personer värderar beröm högre, andra upprepar beteenden mer för att få status status och andra gör samma beteende igen när det ger stärkta relationer. Vi har, enligt Rotter, alla en olika relation till vad som förstärker våra beteenden mer och mindre beroende på vad vi värderar. Hur kopplar förstärkningar till intern och extern kontroll-lokus? Jo, utöver att Rotter såg att vi reagerar olika på förstärkare såg han i sina efterforskningar att vi förväntar oss olika belöningar, förstärkningar. De med intern kontroll-lokus förväntade sig att belönas med ett gott studieresultat om de pluggar. Det finns en förväntan om en förstärkning. Personer som har extern kontroll-lokus har inte en förväntan på att pluggbeteendet kommer att förstärkas genom någon form av belöning. Istället är det någonting annat eller någon annan som påverkar detta.

Hur vi upplever självförmåga ger också effekt
I Personality Psychology går det också att läsa om psykologen Bandura som också arbetade med sociala inlärningsteorier. Han tittade på hur våra tankar, kognitioner, påverkar hur vi utvecklar våra beteenden. En av Banduras viktigaste bidrag till psykologin är teorin om self-efficacy. Självförmåga eller egenförmåga, beskrivs av Psykologiguiden som din uppfattning om hur du kan klara olika händelser och situationer. Lexikonet poängterar att det varierar från olika situationer. Det betyder att du till exempel kan ha en hög upplevde självförmåga i ditt föräldraskap men en lägre i mingelsituationer. Personality Psychologi berättar också om att Bandura visade att en starkare upplevd självförmåga leder till större ansträngningar och högre satta mål. Vår självförmåga påverkas av hur vi ser andra ta itu med sina uppgifter och hur det sedan leder till resultat.

Vad betyder detta i våra liv?
Hur vi lyckas med någonting påverkas alltså både av en mer generellt uppfattad kontroll-lokus och en mer situationsspecifik självförmåga. Nu är det såklart alltid en blandning mellan vad vi själva kan styra över och vad som styrs av omgivningen. Jag kan inte resa i tiden eller gå på moln bara för att jag vill och verkligen tror på mig själv. Vissa saker påverkas av naturlagar och andra externa faktorer. Men vi kan träna, försöka och lära oss mycket. I mitt liv symboliseras det mycket av bilden i detta inlägg. Sommaren 2015 var jag på mitt allra första scoutläger. Jag hade inte spelat en karaktär på det sättet tidigare. Framförallt hade jag inte gått omkring och hävdat att jag var en arkeolog från år 1890. Jag hade inte ens bott i tält fler än två nätter i rad. Men inför lägret spenderade jag tid med att lära mig runor, att åldra papper med hjälp av te och hur jag skulle få en solhat att bli en bahytt. Det skrämde mig. Men på grund av att jag tror att jag har makt i mitt liv så gick det att göra. Plus att även om det var mycket nytt så fanns det också många områden jag upplevde som trygga. På grund av tidigare erfarenheter från andra ideella organisationer upplevde jag självförmåga inom att arrangera aktiviteter och att engagera barn i dem. Att min vän som bjudit in mig till lägret själv upplevde egen stark självförmåga stärkte också mig att våga stå på scen med henne och DJ:a framför flera hundra scouter. Min vän Nathalie C. Andersson var en förebild för mig under lägret. Att se hur hon gjorde och att det lyckades fick mig att tro att jag skulle få samma positiva konsekvens om jag genomförde samma beteende som hon gjorde. Hur ser det ut för dig? Har du mer intern eller extern kontroll-lokus? Hur är det med andra som påverkar din självförmåga? När upplever du en starkare och svagare självförmåga?