Kärlek till källkritik och kommunikationspris till statistik

När desinformation sprids och begrepp som "alternativ fakta" och "falska nyheter" är modeord är det glädjande att se att välgrundad information värdesätts. Igår vann Sverige i siffror Stora Kommunikatörspriset i kategorin Bästa kommunikation offentlig organisation. Till äran av att Statistiska Centralbyrån prisades igår, att källkritikens dag firats tidigare i mars och att twittrandet av Sveriges statistik blev så uppmärksammat internationellt i februari kan du idag läsa detta inlägg om källkritik och välgrundad information. 

Jag tror starkt på att lättillgänglig information underlättar att vara källkritisk och att värdera information. Personligen går jag oftast in på SCB:s webbplats när jag diskuterar hur vanliga namn är. (I synnerhet använder jag statistiken för att styrka att Sofia är vanligare än Sophie i en återkommande diskussion.) Men vi kan också lära oss om ur det faktiskt ser ut med våldsstatistiken, hur stor bostadssegregationen är och Sveriges medellön. Sverige i Siffror presenterar statistik i grafik och diagram för att hjälpa till att lättare hitta och att förstå SCB:s information. Sveriges tillgängliga information hjälper oss i debatter och kan både väcka intresse och sprida korrekt information till personer som är intresserade. Precis det gjorde Max Karlsson under veckan som ansvarig för @sweden. Max använde statistik för att berätta vad som verkligen hände #lastnightinsweden efter att det började florera rykten efter Trumps uttalande. P4 Stockholm beskriver att Karlsson blev "världskändis när han skötte Svenska Institutets twitterkonto" och berättar bland annat om den internationella mediauppmärksamheten kring hur statistiken användes för att beskriva Sverige.

Men kan vi egentligen övertyga alla med denna statistik? Detta diskuterades på Källkritikens dag där Metro arrangerade panelsamtal på Kulturhuset i Stockholm. Claes Svan berättar att konspirationsteorier ofta uppmålar etablissemanget som fiender. Politiker, journalister och forskare räknas ofta till etablissemanget och då även myndigheter som SCB. Vanliga konspirationsteorier handlar om när kända människor dör, vem som styr världen och om katastrofer. Svan påpekar att vi inte tror på det enkla som sägs vara sant utan att vi kanske tror mer på med komplexa förklaringar. Till exempel är inte röken efter flygplan tolkas det alltså inte som molnliknande bildning (enkel förklaring) utan som chemtrails där gifta gaser sprutas ut efter flygplan av CIA (mer komplex förklaring).

Hur ska vi då göra om information som inte stämmer sprids? Armita Golkar, psykologforskare, poängterar under panelsamtalet i Kulturhuset att det är viktigt att poängtera att vi begränsar tillgången till all information på internet via filter. Vi orkar inte ta till oss allting men kan tänka att allting är tillgängligt. Det är viktigt att kunna granska information och att bistå medborgare med information menar Golkar. Det gäller också att komma ihåg att dementin oftast inte har samma inflytande när den efter att falska nyheter sprids berättar om att den informationen inte stämmer. Osanningen befäst ofta starkt när en person har tagit till sig den och tror på den. Osanningen påverkar även efter att en person sedan har tagit del av information som tydligt berättar att det inte stämmer.

Journalisten, Jack Werner säger på Metros event på Källkritikens dag att det finns tre olika delar som är bra att tänka på i rättelser och dementi. Dels ska myten inte upprepas i rubriken. Om vi går tillbaka till Svanbergs exempel ska vi inte skriva "Flygplansmoln är inte giftiga chemtrails" i rubriken utan skulle kanske kunna skriva "Flygplan sprider ofarliga moln". Werner säger också att det är bra att tydligt visa varför vårt påstående är sant och han ger som exempel att visa hur många forskare som stödjer den sanning vi vill förmedla. En tidning skulle då kunna visa hur många studier som har gjorts om flygplansrök och visa de rapporter som säger att det är ofarligt jämfört med dem som visar att det skulle kunna vara giftig gas. Det sista tipset Jack Werner ger är någonting han själv upplever fungerar väldigt bra och det är att dekonstruera en berättelse. Om det går att visa var berättelsen dök upp första gången och hur den har använts på olika sätt i tiden och på olika platser så kan det hjälpa läsare att se berättelsen som ett objekt istället för ren information vilket gör att det blir lättare att få ett nytt perspektiv, säger Jack Werner. Hur kan då det se ut? Jo, då skulle vi kunna berätta om att tankar om chemtrails har funnits länge. Svanberg berättar att tanken på chemtrails har funnits sedan 1920-talet innan CIA ännu hade bildats. Att berätta mer om olika tolkningar av röken från flygplan och vad det kan vara, olika organisationer som använder det och olika innehåll i röken skulle kunna ge mer perspektiv. Det gör också att du inte bara skriker ut FALSKT utan också ger en tydlig förklaring till varför det är falskt, menar Werner.

För att lyckas med att sprida information och statistik behövs bra kommunikation. I en intervju med Sveriges Kommunikatörer berättar Elma Jakupovic, som är projektledare på Sverige i siffror om hur hon tillsammans med sina kollegor arbetar med framgångsrik kommunikation genom att jobba i team med expertis i statistik och i kommunikation. Det gör att de kan sätta sig in i informationen samtidigt som de gör den mer lättbegriplig och illustrerar siffrorna med berättelser. Hon säger "Bra kommunikation är väldigt flexibel inom givna ramar, den är relevant och bygger på insikter om målgruppen som sällan är så homogen som en gärna vill tro. Bra kommunikation kräver en hel del mod och handlingskraft." Elma berättar också att de arbetar för att koppla informationen till sådant som engagerar. Hon ger exempel på att när filmen En man som heter Ove är på allas läppar så berättar Sverige i siffror om hur många i Sverige som heter Ove för att sprida namnstatistik och väcka intresse för informationen som finns.

Varför är detta viktigt? Jo, jag tror starkt på att vi behöver kunskap för att kunna vara aktiva i samhället och delta i vår demokrati. För precis som pristagaren Elma Jakupovic säger är statistik ett viktigt verktyg för att förstå samhället.

Elma Jakupovic som  Foto: Farida Al-Abani. (Farida Al-Abani
var också nominerad till kommunikationspris, i kategorin
årets unga talang för arbetet med Pensionsrättvisa.)

Så här ser det ut på Sverige i siffror där du kan
se fler exempel på spännande statistik. 

(PS. För er andra Lilla Drevet-lyssnare vill jag poängtera att inlägget innehåller tre olika exempel om det ökade intresse för välgrundad information. Det är alltså en spaning om spirande vårkänslor till källkritik.)

Relationer mellan grupper - vi och dem

"Vi i vår grupp har allt det här gemensamt men vi är också unika personer. De där andra däremot. De är likadana. Har du träffat en så har du träffat alla." Även om det kanske inte alltid är såhär tydligt tänker vi såhär om vi och dem. Men det finns möjlighet att komma över det och att lära sig att tänka annorlunda.

Eftersom vi identifierar oss med våra grupptillhörigheter är det viktigt för oss att grupperna är bra. Även om det inte är en grupp som är viktig för oss och vi vet att vi har blivit indelade på ytterst godtyckliga grunder så vill vi att vår grupp ska lyckas. Ett experiment lät deltagare gissa hur många markeringar det fanns på en tavla. De som överskattade antal markeringar delades in i en grupp och de som underskattade antalet markeringar delades in i en annan grupp. Trots att det var det enda skälet att grupperna delats in så ville medlemmarna att den egna gruppen skulle vinna. När de fick dela ut belöningar så gav de dem till andra medlemmar i sin egen grupp. Vi hjälper andra i vår grupp mer och vi tycker att det som har med vår grupp att göra är bättre än det som relateras till andra grupper.

Eftersom vi identifierar oss med gruppen blir vi väldigt upprörda när någon i vår grupp gör någonting vi tycker är fel. Vi ser den personen som det svarta fåret. Vår bild av medlemmar i den andra gruppen är annorlunda. När vi tittar på en annan grupps medlemmar tenderar vi att tycka att de är mer lika än vad de är. Om det är någon som gör något positivt i en annan grupp som vi har fördomar om tänker vi att det är ett undantag för den gruppen. Vi har alltså en tvärt-om-syn på den andra gruppen jämfört med synen på vår egen grupp.

Det här kan låta dystert men det går helt klart att göra skillnad så att vi inte fastnar i ett tänkande av vi och dem. Ett sätt är att helt enkelt se till att medlemmar från olika grupper träffas. Det kan vara bra men det finns också en risk att fördomar cementeras eller att grupperna upptäcker ännu fler olikheter. Istället för att bara träffas är det därför viktigt att se till att det finns gemensamma mål för grupperna. Att grupperna inte hamnar i en tävling mot varandra utan att de enas kring någonting gemensamt. Forskaren Sherif som skapade en teori om konflikter, the realistic conflict theory, undersökte detta på ett läger. Barn delades in och tävlade mot varandra. Men när fordonet som skulle transportera mat till lägret inte kunde komma fram fick de ett gemensamt mål och behövde samarbeta för att lyckas nå det. För att det gemensamma målet ska vara enande behöver det vara uppnås. Annars finns det en risk att vi hävdar att var de andra som gjorde att vi inte lyckades. 

Vilka gemensamma mål kan du se finns mellan olika grupper på din arbetsplats, i skolan, i din stad?

Det är lätt att fastna i att skilja mellan vi och dem.
Med gemensamma mål kan vi bygga en större gemenskap.

Varför resurser är så viktiga för hur vi upplever stress

Varför blir jag mycket mer stressad medan min kompis inte alls reagerar på samma sätt? Även om vi går i samma klass på psykologprogrammet eller har samma arbetsbörda på jobbet kan vi uppleva situationen helt olika. Det finns olika skäl till detta och här kommer du att kunna läsa om olika perspektiv.

Dagliga händelser och livshändelser
Det första perspektivet är att även om du och någon annan person har samma situation på ett plan har ni kanske inte det i alla delar av livet. Ni kanske har lika mycket på jobbet men du kanske har längre dit men med färre bussar som du ofta behöver springa till och högre hyra och  studielån som ger dig ekonomisk stress. Dina grannars hund kanske väcker dig om natten och du har andra små problem som tar energi och kraft från dig.

Skillnaden i stressnivå kan också bero på större livshändelser. Holmes och Rahe (1967) såg i sin forskning att omvälvande upplevelser kan orsaka mycket stress oavsett om de är positiva, som att få ett efterlängtat barn, eller negativa, som att förlora en förälder. Det är speciellt stressande om flera av dessa livshändelser sker inom ett år.

Oavsett om det är många små saker eller om det är stora händelser som sker kan de fungera som stressorer. Det betyder att de bygger på stress.

En stressor har vanligen dessa tre komponenter:
1. Extrem - den får dig att bli överansträng och uttröttad
2. Okontrollerbar - den upplevs vara eller är utanför din kontroll
3. Konfliktskapande - den skapar motstridigheter inom dig

Hur tolkningen påverkar
Även om vi delar exakt samma erfarenheter med livshändelser och vardagsproblem kan också en stressor upplevas olika. Detta beror på hur vi tolkar situationen. Lazarus delade upp det i två olika tolkningar.

1. Primär tolkning - Är detta ett hot mot mina mål?
Bedömer du att det som händer riskerar att förstöra för dig. Om du till exempel inte får ett jobb som är ett betydande steg i din karriär är det mer stressande än om du får nej av ett av de många sommarjobb du har sökt.

2. Sekundär tolkning - Kan jag hantera det här?
Dina kunskaper och kompetenser påverkar hur stressande en upplevelse är. Har du möjlighet att hantera situationen så blir det mindre stressande. Vet du däremot inte hur du ska lösa situationen eller har inte resurser för att faktiskt genomföra det som du ser är nödvändigt.


Sammanfattningsvis så kan vi reagera olika starkt på samma stressor eftersom våra situationer är olika. Vi kan också reagera olika beroende på hur vi tolkar stressorn som ett hot och om vi upplever att vi kan hantera den.

Stress kan dyka upp av många olika skäl och vi blir också olika
stressade av det som händer oss i livet. Foto: Toa Heftiba 

Långvarig stress och vad vi behöver för att få motståndskraft

"Det är mycket nu" sade jag ofta under min mest stressiga tid. Problemet var bra att det där "nu" hade pågått rätt länge. Du har säkerligen koll på att långvarig stress utan återhämtning är skadligt. Men vad behövs för att arbetsmiljön ska vara bra och hur ska vi egentligen undvika att må dåligt av stress?

Den biopsykosociala modellen
För att  förstå stress rekommenderar Maria Holmström som undervisar i arbetslivspsykologi vid Örebro univeristet att utgå ifrån en biopsykosocial modell. Då tittar vi på stress utifrån hur biologiska, psykologiska och sociala processer påverkar och samverkar. Att komma ihåg de tre olika delarna kan hjälpa till att välja hur vi förebygger, hanterar och rehabiliterar kopplat till stress. Vad kan då det biologiska vara? Jo, det kan både vara att komma ihåg hur nervsystemet och hormonsystemet reagerar på stress likväl som att se vikten av motion, kost och återhämtning för oss människor. Det psykologiska handlar om vår identitet men också våra stressreaktioner och copingsstrategier. Det sociala beskriver stödet vi får av vår omgivning och kraven vi upplever från arbete och familj.  Exakt vad som är intressant att titta på inom det biologiska, psykologiska och sociala varierar mellan olika modeller och jag tänker också att det varierar beroende på vår situation och person.

Olika sårbarhet
Holmström berättar att vi är olika sårbara för stress. Även fast att vi har samma stressiga situation kan vi reagera olika. Varför? Det kan både bero på oss som individer och på vilka resurser vi har. Jag tänker att detta också kan förklaras utifrån det biopsykosociala i och med att vi rent biologiskt är olika känsliga. Vårdguiden menar också att vi kan påverka t ex att träna på vår kondition för att på ett bättre sätt hantera hjärtklappning och höjt blodtryck. Vi har också olika copingstrategier vilket påverkar hur vi rent psykologiskt hanterar stress och därför hur känsliga vi är för stress. Dessutom är vi mindre känsliga om vi har ett socialt stöd och mer känsliga om det inte finns på arbetsplats, i hemmet eller i vänskapsrelationerna. En person som är mer sårbar beroende på brist av interna eller externa resurser kan i samma stressiga situation lättare hamna över sjukdomströskeln än en person som har högre motståndskraft.

Vad kan vi då göra för att få motståndskraft?
Det finns mycket saker vi kan göra både som individer men också som grupper och organisationer.

Biologiskt:
Som Vårdguiden poängterade är det bra med motion. Det är någonting vi kan satsa på som individer. Men för att skapa reell möjlighet att göra det kan arbetsplaster ge friskvårdsbidrag så att vi har råd att köpa träningskort och en friskvårdstimme för att motivera oss och ge tid till träning. Men hur mycket motion ska vi satsa på? När det gäller rehabilitering lyfter Holmström att vi ska utgå från varje individs egen nivå till exempel hens tidigare erfarenhet, förmåga och grundläge. Att hitta en egen bra nivå är viktigt och jag tror att du, precis som jag, har läst om att det är viktigt med kontinuerlig vardagsmotion och att inte ersätta det med med intensiv mer sällan. Kosten och sömnen är också väldigt viktigt. Det finns såklart annan viktig återhämtning än sömn men att ha en god sömn är extra viktigt jämfört med att vilja lite på soffan.

Psykologiskt:
Vilka kognitiva strategier vi använder för att hantera stress påverkar vår upplevelse. Copingstrategier kan vara mer eller mindre gynnsamma beroende på situation. Att förneka kan leda till att problemen hopar sig medan en aktiv coping där du löser problem, söka stöd eller att acceptera situationen kan underlätta. Detta är någonting vi kan jobba med enskilt men det kan också vara någonting intressant att prata om på gruppnivå eller att en arbetsplats tar en en konsult som utbildar och leder övningar om detta.

Socialt:
Vi kan bygga ett starkt socialt stöd tillsammans. Det vi kan göra som individer är att söka stöd men att vara stöd för varandra är någonting vi gör gemensamt. På en arbetsplats kan arbetsledare föregå med gott exempel och de kan också sätta en kultur för vad som uppmärksammas som positivt. Får anställda endast erkännande för att ha gjort sina egna uppgifter eller för att ha samarbetat och stöttat varandra? Vad som lyfts som positiva exempel och beröms förstärks.

Sammanfattande intervention: AAAbc
AAAbc är ett sätt att tänka på interventioner mot stress som Maria Holmström presenterar.

Alter: att avlägsna en stressor. Det kan vara genom att organisera annorlunda så att ansvar fördelas på ett annat sätt och inte belastar en person lika mycket.

Avoid: att ta sig ur eller undvika en stressor. Till exempel kan du som blivit stressad av många uppgifter se över möjligheten att delegera någonting eller att prioritera bort något.

Accept: du kan komma till rätta med en stressor genom att:
build bygga motståndskraft t ex satsa på motion
och
change ändra upplevelsen t ex pröva automatiska tankar


Det finns mycket vi kan göra som individer. Att som grupp stötta varandra i detta kan vara väldigt gynnsamt och för att vi verkligen ska nå resultat är det viktigt att det också uppmuntras och möjliggörs av organisationer. Vill du få tips om viktiga perspektiv på organisationens arbete för att minska stress kan du läsa inlägget Stressfri arbetsmiljö?

Vi kan vara som de lugnaste vatten men stress kan också få
allting att upplevas som en storm. Vi kan göra mycket både som
individer och delar av en grupp. Att som arbetsplats uppmuntra
detta ä väldigt bra för individer, grupper och organisationen själv.

Är det behoven som gör oss till de vi är?

Varför gör vi det som vi gör? Enligt Murray  finns det olika universella behov vi har som människor. Dessa behov kommer utav omgivningen och utav hur vi tolkar omgivningen. Vad är det som förenar oss och vad är det som skiljer sig mellan oss?

Behov har ett samband med motiv och underskott. Underskott skapar ofta ett behov vilket ger motivation att tillgodose behovet och minska underskottet. Om du har vätskebrist blir du törstig och söker därför efter vatten. Behoven kan vara medvetna och omedvetna eller båda två samtidigt.

Psykologer som har forskat om motiv utgår ifrån fem grundprinciper:

1. Människor skiljer sig åt i fråga om typ av motiv och motivens styrka.
2. Dessa skillnader är mätbara. 
3. Skillnaderna har ett samband med eller orsakar livshändelser som framgång i jobbet eller positiva relationer. 
4. Skillnaden mellan personers motiv är stabil.
5. Motiv ger ett svar på frågan "varför gör människor som de gör?".

Henry Murray teoretiserade att omgivningen påverkar hur våra behov uttrycker sig. Den här påverkan kallade han press och menade att det antingen kunde vara alfapress som handlar om den objektiva verkligheten eller betapress som är en persons tolkning av verkligheten. Alfapress kan vara hur många grader det är i en lägenhet. Jag har kanske 20 grader hemma vilket är den objektiva verkligheten. Men av mina gäster anser den ena att det är kallt och upplever att det inte går att slappna av utan att sätta på sig en kofta. En annan gäst har just cyklat hit så snabbt att lägenheten istället upplevs som varm så hen tar inte bara av sig vinterjackan utan även tröjan så att hen bara har på sig ett linne.

Några viktiga områden där vi har olika stort behov är att ha makt, intimitet och bedrifter. Längtan efter att ha makt och att ha en betydelsefull roll kan ta sig i uttryck att en person tar plats, leder samtal och är initiativrik. När en person med stort behov av makt inte får möjlighet att påverkan kan detta leda till en upplevelse av stress. Personer som har ett stort behov av intimitet fokuserar mer på närhet, tillfredsställande relationer och kommunikation medan personer med stort behov av att lyckas och nå bedrifter fokuserar på att klara utmaningar och att bemästra nya saker. Dessa tre olika behov finns hos alla i olika nivåer och kan alla ge tillfredsställelse om de uppnås och missnöje om de inte gör det. 

När du nästa gång ser att någon annan agerar på ett annat sätt än vad du skulle göra, fundera över vad den personen kan ha för behov och motiv. Kanske är det det som förklarar varför ni ibland gör lika och ibland helt tvärt om.

Är det motiven där inne som säger varför vi agerar på ett visst
sätt. Är det vad som gör oss till de vi är? Foto: Toa Heftiba