Långvarig stress och vad vi behöver för att få motståndskraft

"Det är mycket nu" sade jag ofta under min mest stressiga tid. Problemet var bra att det där "nu" hade pågått rätt länge. Du har säkerligen koll på att långvarig stress utan återhämtning är skadligt. Men vad behövs för att arbetsmiljön ska vara bra och hur ska vi egentligen undvika att må dåligt av stress?

Den biopsykosociala modellen
För att  förstå stress rekommenderar Maria Holmström som undervisar i arbetslivspsykologi vid Örebro univeristet att utgå ifrån en biopsykosocial modell. Då tittar vi på stress utifrån hur biologiska, psykologiska och sociala processer påverkar och samverkar. Att komma ihåg de tre olika delarna kan hjälpa till att välja hur vi förebygger, hanterar och rehabiliterar kopplat till stress. Vad kan då det biologiska vara? Jo, det kan både vara att komma ihåg hur nervsystemet och hormonsystemet reagerar på stress likväl som att se vikten av motion, kost och återhämtning för oss människor. Det psykologiska handlar om vår identitet men också våra stressreaktioner och copingsstrategier. Det sociala beskriver stödet vi får av vår omgivning och kraven vi upplever från arbete och familj.  Exakt vad som är intressant att titta på inom det biologiska, psykologiska och sociala varierar mellan olika modeller och jag tänker också att det varierar beroende på vår situation och person.

Olika sårbarhet
Holmström berättar att vi är olika sårbara för stress. Även fast att vi har samma stressiga situation kan vi reagera olika. Varför? Det kan både bero på oss som individer och på vilka resurser vi har. Jag tänker att detta också kan förklaras utifrån det biopsykosociala i och med att vi rent biologiskt är olika känsliga. Vårdguiden menar också att vi kan påverka t ex att träna på vår kondition för att på ett bättre sätt hantera hjärtklappning och höjt blodtryck. Vi har också olika copingstrategier vilket påverkar hur vi rent psykologiskt hanterar stress och därför hur känsliga vi är för stress. Dessutom är vi mindre känsliga om vi har ett socialt stöd och mer känsliga om det inte finns på arbetsplats, i hemmet eller i vänskapsrelationerna. En person som är mer sårbar beroende på brist av interna eller externa resurser kan i samma stressiga situation lättare hamna över sjukdomströskeln än en person som har högre motståndskraft.

Vad kan vi då göra för att få motståndskraft?
Det finns mycket saker vi kan göra både som individer men också som grupper och organisationer.

Biologiskt:
Som Vårdguiden poängterade är det bra med motion. Det är någonting vi kan satsa på som individer. Men för att skapa reell möjlighet att göra det kan arbetsplaster ge friskvårdsbidrag så att vi har råd att köpa träningskort och en friskvårdstimme för att motivera oss och ge tid till träning. Men hur mycket motion ska vi satsa på? När det gäller rehabilitering lyfter Holmström att vi ska utgå från varje individs egen nivå till exempel hens tidigare erfarenhet, förmåga och grundläge. Att hitta en egen bra nivå är viktigt och jag tror att du, precis som jag, har läst om att det är viktigt med kontinuerlig vardagsmotion och att inte ersätta det med med intensiv mer sällan. Kosten och sömnen är också väldigt viktigt. Det finns såklart annan viktig återhämtning än sömn men att ha en god sömn är extra viktigt jämfört med att vilja lite på soffan.

Psykologiskt:
Vilka kognitiva strategier vi använder för att hantera stress påverkar vår upplevelse. Copingstrategier kan vara mer eller mindre gynnsamma beroende på situation. Att förneka kan leda till att problemen hopar sig medan en aktiv coping där du löser problem, söka stöd eller att acceptera situationen kan underlätta. Detta är någonting vi kan jobba med enskilt men det kan också vara någonting intressant att prata om på gruppnivå eller att en arbetsplats tar en en konsult som utbildar och leder övningar om detta.

Socialt:
Vi kan bygga ett starkt socialt stöd tillsammans. Det vi kan göra som individer är att söka stöd men att vara stöd för varandra är någonting vi gör gemensamt. På en arbetsplats kan arbetsledare föregå med gott exempel och de kan också sätta en kultur för vad som uppmärksammas som positivt. Får anställda endast erkännande för att ha gjort sina egna uppgifter eller för att ha samarbetat och stöttat varandra? Vad som lyfts som positiva exempel och beröms förstärks.

Sammanfattande intervention: AAAbc
AAAbc är ett sätt att tänka på interventioner mot stress som Maria Holmström presenterar.

Alter: att avlägsna en stressor. Det kan vara genom att organisera annorlunda så att ansvar fördelas på ett annat sätt och inte belastar en person lika mycket.

Avoid: att ta sig ur eller undvika en stressor. Till exempel kan du som blivit stressad av många uppgifter se över möjligheten att delegera någonting eller att prioritera bort något.

Accept: du kan komma till rätta med en stressor genom att:
build bygga motståndskraft t ex satsa på motion
och
change ändra upplevelsen t ex pröva automatiska tankar


Det finns mycket vi kan göra som individer. Att som grupp stötta varandra i detta kan vara väldigt gynnsamt och för att vi verkligen ska nå resultat är det viktigt att det också uppmuntras och möjliggörs av organisationer. Vill du få tips om viktiga perspektiv på organisationens arbete för att minska stress kan du läsa inlägget Stressfri arbetsmiljö?

Vi kan vara som de lugnaste vatten men stress kan också få
allting att upplevas som en storm. Vi kan göra mycket både som
individer och delar av en grupp. Att som arbetsplats uppmuntra
detta ä väldigt bra för individer, grupper och organisationen själv.