Medlemsdagen - rekrytera medlemmar

Hur rekryterar, behåller och aktiverar vi medlemmar? Det diskuterades igår på Medlemsdagen, en utbildning baserad på boken Medlemsmodellen. (Tidigare nämnd här och här.) Niklas Hill som är en av författarna till boken höll tillsammans med Christine Ambell i utbildningen för oss deltagare från olika organisationer.

När vi talade om olika kommunikationskanaler där det är möjligt att nå potentiella medlemmar nämnde vi många olika forum för personliga möten. De personliga mötena och rekryteringsmöjligheterna kan skötas av anställda i föreningen, av ideella och av externa säljare. Det finns fördelar med de olika metoderna. Oavsett vem det är som sköter rekryteringen är det viktigt att denne har kompetens för att föra en dialog, veta vad organisationen innebär och kan hjälpa fram till ett medlemskap.

Under medlemsdagen ingick flera rollspel. När vi testade att värva varandra poängterade vi vikten av att vara tydliga med våra syften, varifrån vi kom och vad ett medlemskap innebar. Inför en mässa, festivalturné eller liknande är det bra om de som kommer representera organisationen också får testa på rollspel och diskutera för- och motargument.

Samtalets sex faser enligt Medlemsmodellen

• Förberedelse
• Kontakt
• Intervju
• Argumentation
• Beslut
• Uppföljning

Förberedelserna kan delvis vara rollspelen, samtal kring argument och invändningar. En annan viktig del är att se till att rätt material finns, att det går att skriva upp sina kontaktuppgifter om man vill ha mer information och att vi kan berätta om vad som är nästa steg efter att medlemskapet är tecknat, vem kommer att sköta uppföljningen.

Kontakten startar med en intresseväckare och är ofta en fråga. Under kontaktfasen och resten av samtalet är det viktigt med ett öppet kroppsspråk. Christine Ambell lät oss testa kroppsspråk på varandra och även att förändra samtalspartnerns kroppsspråk. Förändringen av den andras kroppsspråk för att öppna upp för samtal kan delvis ske genom matchning. Vi efterliknar då först samtalspartnerns kroppsspråk och öppnar sedan upp stegvis. Då följer förhoppningsvis samtalspartnern med och matchar oss för att vi tillslut ska påverka varandra positivt med våra öppna kroppsspråk. Det kan även göras med en snabb metod, snap, där vi direkt går in med en öppenhet och en drös med energi. 

Underbar stämning på Källtorps trädgård under Medlemsdagen.

Intervjudelen är när du undersöker personens intressen och behov för att se om föreningen passar och vilken del av verksamheten som kan vara av intresse.

Argumentationen är självklart alla bra anledningar det finns för att bli medlem. Vilka som lyfts fram beror på vad den potentiella medlemmenberättade om under intervjudelen.

Beslut! Idag finns det möjlighet att bli medlem. Vi vet alla att när man kommer hem med blanketten och lägger den i den där viktiga högen så kommer den antagligen bli liggande där. Vill personen inte bli medlem direkt? Finns det då någon annan möjlighet som att skriva upp sig för nyhetsbrevet eller att gå på en öppen föreläsning?

Uppföljningen ser till att medlemskapet motsvarar förväntningarna. Om de inte gör det kanske det finns någonting vi kan rätta till och förbättra. Vi svarar på de frågor vi inte kunnat besvara under det första mötet och ser om det uppstått nya tankar och idéer.

Hur fortsätter vi sedan arbetet. Hur behåller vi medlemmen och hur aktiveras denne? Att göra en kommunikationsplan för hur vi skickar ut information är ett bra sätt för att hålla koll på verksamheten. Har du tänkt på hur det ser ut från medlemmens perspektiv? Ett tips är att visualisera det som vi gjorde under Medlemsdagen då vi ritade ett år och vilken kontakt medlemmen har med oss. Här är ett exempel på hur region SBV:s kontakt kan vara under ett år om denne har anmält sig till nyhetsbrevet.

I det Regionala Kommunikationsprojektet som jag drivit under min praktik på Svenska Celiakiungdomsförbundet och avslutar idag ligger fokus på nuvarande medlemmar. Hur kan vi förbättra kontakten med dem? Är vi öppna för engagemang? Att aktivera medlemmar kallas i Medlemsmodellen även för den andra rekryteringen. Det är någonting vi i region SBV oftast arbetar med under aktiviteter med personliga möten. Med kunskaper från Medlemsdagen hoppas jag att detta kommer gå ännu bättre.

Kommentera gärna via din facebookinloggning eller använd funktionen nedan genom att klicka på kommentarer.

Storytelling - intervju med Ingela Skullman

Det var en gång... är en vanlig inledning på klassiska sagor. Storytelling är ett begrepp det har pratats om ett tag , berättande för privatpersoner och för företag. Det finns i olika syften: marknadsföring, varumärkesbyggande, jobbsökande och ännu mer. Idag berättar Ingela Skullman, VD för TeamFactory om sin syn på storytelling och hur de arbetar med att hjälpa privatpersoner och företag med sina berättelser.

För att beskriva kärnan i storytelling delar Ingela Skullman med sig av Sean Buvalas citat ”Storytelling är att avsiktligt dela med sig av en berättelse i ord och/eller handlig till gagn för både lyssnare och berättare.” Det är en metod med kraft och möjlighet till stort genomslag utan att behöva vara kostsam.

TeamFactory arbetar med research på olika sätt med privatpersoner och företag men Ingela Skullman säger: ”En berättelse är alltid individuell och unik oavsett om det handlar om ett företag eller privatperson”. Idag blir det personliga varumärket allt viktigare. Skullman säger ”att kunna berätta sin story är en stor del i det arbetet” och att det kan användas vid nätverkande, ansökningsbrev, CV:n och intervjusituationer. En organisation som vill lyckas med sitt berättande bör "se alla sina medarbetare, nuvarande, kommande och före detta som bärare av företagets historier".

Hur byggs då en berättelse? Ett vanligt fel är att tro att det ska vara en påhittad saga. Skullman betonar att det ska bygga på fakta och vara sanningsenligt för att vara en story. Däremot kan det inte vara allt för mycket fakta eftersom syftet är att den som hör sagan ska komma ihåg den och kunna berätta den vidare.
Ingela Skullman twittrar om storytelling och delade bland annat detta om CV-storytelling ”Din berättelse ska bygga på sanning men man brukar säga att en bra berättelse utgörs av 1/3 upplevt, 1/3 stulit, 1/3 fantasi”
Såhär utvecklar hon det :

Upplevt = Storytelling bygger alltid på sanning. Upplevt är något du tänkt, varit med om, minns, eller drömmer om etc. 

Stulit = Läs vad andra har skrivit. Kan man hitta i sitt tycke grymma uttryck,formuleringar, idéer, tankar etc så använd dem och gör om den till dina egna. Kopiera inte bara rakt av – i så fall bör du hänvisa eller citera källan. Ett exempel är när jag/vi skulle skriva en story om en norrländska. Temat i storyn var det ”norrländska lugnet”. Hur vi än vände och vred så fick vi inte till formuleringen. Till slut så Googlade vi helt enkelt på begreppet och fick inspiration till fantastiska metaforer och beskrivningar.

Fantasi = Utgå från fakta och måla sedan ut situationen med omgivning, händelser, vad som sägs etc. Spänning är inte nödvändigt, men skadar inte. Dramatisera!

I det Regionala Kommunikationsprojektet jag driver under min praktik på Svenska Celiakiungdomsförbundet vill jag lyfta frågan om berättelser och hur vi samlar dem för att visa nuvarande medlemmar och potentiella medlemmar vinsterna av organisationen. Svenska Celiakiungdomsförbundet hjälper gluten- och laktosintoleranta barn och unga att må bättre och för någon vecka sedan ringde en förälder och berättade om sin dotter som hade varit med på sommarlägret. Flickan hade haft en jätterolig vecka och när hon kom hem var hon stolt över att visa upp sin tröja med trycket jag är glutenfri. Pappan berättade att hon vägrat lämna ifrån sig tröjan förutom ibland till tvättmaskinen och att hon varit noggrann med att ha den på varje fotografi som togs under resten av semestern. För mig är det en berättelse som tydligt visar vad gemenskapen gör gör skillnad. Det är en historia jag berättar för mig själv för att få motivation. För andra för att tydliggöra vad organisationen kan betyda för individer.

Storytelling är ett gammalt grepp som än idag känns högst levande. Ingela Skullman förutspår att normer kring CV-skrivande kommer att förändras så att vi går från fokus på nyckelord till att som Nick Corcodilos säger vara en historia som bygger på individens varumärke. "Som arbetsgivare letar man inte efter nyckelord utan efter nyckelpersoner."  Är du mer intresserad av CV-storytelling? Läs Metros artikel med TeamFactory här.

Ingela Skullman

Vad tror du om varumärkesbyggande och berättelser? I en tid där försäljning fokuserar mycket på att sälja emotioner kanske berättelser kommer att bli än mer starkare än idag. Dela gärna med dig av dina tankar.

Kommentera gärna via din facebookinloggning eller använd funktionen nedan genom att klicka på kommentarer.

Ställ frågan!

Välkomna nya medlemmar in i organisationen och fråga hur de vill engagera sig. Ge uppdateringar och visa intresse. Så kan onsdagens frivilligfrukost sammanfattas där Niklas Hill berättade om Medlemsmodellen. (Läs tidigare inlägg om boken här.)

Efter en spännande föreläsning späckad med tankeväckande frågor från Niklas Hills och deltagarnas håll  diskuterades scener från verkligheten hämtade från Medlemsmodellen. Ett av diskussionsämnena var att många organisationer har svårt när någon ringer in för att vara med och engagera sig. Det saknas ofta rutiner för det. Istället är man van att peppa, rycka och dra in engagerade. Detta får mig att tänka på när en vän i ett trängt läge ringde till ett bolag för att teckna en försäkring. Säljaren började pitcha och berätta fördelar med att ha en försäkring. Fel! Fel! Fel! Det är inte rätt läge för det. Ställ istället rätt frågor och guida till rätt typ av försäkring eller för al del för att guida till ett engagemang som intresserar medlemmen.

En annan verklighetsberättelse handlar om en värvare som har ett ivrigt samtal med en man han mött på gatan. Efter ett tag frågar värvaren mannen "Vill du bli medlem?" Varpå mannen berättar att han har medlemskap sedan tidigare. Värvaren snäser "Jag har inte betalt för att småprata!" och vänder på klacken.

Hur reagerar mannen som fått en sådan avhyvling? Hade det kanske varit bättre att ställa frågan tidigare i samtalet? Den gamla devisen stämmer. Det finns en anledning till att vi har en mun men två öron. Ställ frågan!

Det Regionala Kommunikationsprojektet jag driver under min praktik på Svenska Celiakiungdomsförbundet handlar delvis om att ställa frågan. Hur ska SCUF:s regioner nå fram? Hur lyssnar vi? Och hur skapar vi dialog? Igår deltog jag på LSU:s kommunikatörsnätverk där vi bland annat diskuterade vikten av att ställa frågor. Delvis för att få svar och delvis för att få en öppen kultur.

Hur är kulturen inom din organisation? Vad berättas om ert arbete? Vad vill ni ska berättas? Läs nästa vecka om storytelling för att berätta era egna historier.

Filmen är en öppen läroresurs av Sensus för Folkbildningsrådet och bygger på boken Medlemsmodellen av Hill och Sjöström.

Kommentera gärna via din facebookinloggning eller använd funktionen nedan genom att klicka på kommentarer.

Gör nyhetsbrevet intressant!

Ett nyhetsbrev kan bestå av text skriven direkt i mejlet, en rad med länkar  till artiklar eller vara en snygg mall med färgglada bilder. Det finns en stor variation i utformande och i syfte. Tipsen idag är hämtade från olika platser och är generella för att kunna passa även för ditt nyhetsbrev. 

Boken 100 sidor om att starta, driva och tjäna pengar på ett nyhetsbrev av Anders Frankel säger att det finns tre viktiga faktorer som avgör om ett nyhetsbrev blir öppnat eller inte. 

1. Avsändarnamn - Vem det är som skickar meddelandet
   Frankel säger att det bör vara ett förtroendeingivande namn som känns igen av mottagaren.
    
2. Ämnesraden - Är det ett fångande ämne som berättar vad nyhetsbrevet innehåller?
   Låter ämnet "nyhetsbrev" mest lockande eller vinner ämnet "undvik de vanligaste fallgroparna"
   Precis som vid rubriker ska ämnet berätta vad som kommer tas upp och väcka intresse.
   
   
3. Tidpunkt - När får läsaren ditt nyhetsbrev?  Om du skickar på måndag morgon kommer mottagarens inkorg vara full av olästa mejl då? Eller hur ser det ut en fredagseftermiddag?
   Anders Frankel påpekar i 100 sidor om att starta, driva och tjäna pengar på ett nyhetsbrev om att olika innehåll också kan lämpa sig bra för olika tidpunkter.

Frankel tipsar i sin bok om att skicka ut samma nyhetsbrev men dela upp mottagarna i två grupper för att testa att skicka ut dem vid olika tidpunker och mäta om det ger olika resultat. Detsamma går att göra för att testa andra faktorer.

Han har även ett annat test som han rekommenderar för att väcka tankar kring innehåll och upplägg för nyhetsbrev. 

"Testa dig själv och fundera på hur du har hanterat de 10 senaste meddelandena som kommit till din inbox. Har du läst, avvaktat eller slängt? Varför?"

Anders Frankel säger att nyhetsbrev som är roliga att läsa och som även är till nytta för läsarna är de som lyckas bäst. Ett exempel på ett sådant nyhetsbrev är Skriv klart! som skickas ut av språkkonsulten Jenny Forsbergs företag  Klartext.  I varje språkbrev delar hon med sig av ett tips för att skapa nytta för brevets läsare. Tillkrånglade talesätt är ett roligt inslag som dels är en kluring och dels är ett humoristiskt sätt att visa hur samma sak kan sägas på lättförståeligt eller krångligt sätt.

Det här är Jenny Forsbergs tips för att driva ett bra nyhetsbrev.

I 100 sidor om att starta, driva och tjäna pengar på ett nyhetsbrev  rekommenderar Anders Frankel att göra en utgivningsplan för att kontinuerligt skapa kvalitativa nyhetsbrev.  Där beskrivs utskicksdatum, deadline, vilka artklar som ska vara med och andra viktiga ämnen. För att få uppslag till de kommande nyhetsbrevens teman tipsar webskrivbenten Rikke Moos att samla ihop de tjugo vanligaste frågorna exempelvis bland ett företags kunder. Andra inslag kan vara boktips, intressanta länkar, kommande händelser och citat från kunder.

En stor fördel med nyhetsmejl är mätbarheten, säger Anders Frankel. Du kan då se vilket ämne som intresserar läsarna och jobba mer med den typen av artiklar. 

Region SBV, en av Svenska Celiakiungdomsförbundets sex regioner, har ett nyhetsbrev som bjuder in till kommande aktiviteter och  berättar om vad som hände på de senast genomförda. Det finns en stor potential att nyttja i ett utvecklat nyhetsbrev. Det är ett av de flera olika ämnen det Regionala Kommunikationsprojektet jag driver under min praktik arbetar för.

100 sidor om att starta, driva och tjäna pengar på ett nyhetsbrev är en intressant bok. Sedan den skrevs 2005 har det hänt mycket. Personligen tror jag mycket på Jenny Forsbergs tre korta, konkreta tips för att lyckas med nyhetsbrevet. Fler intressanta idéer kan du också läsa om på Tommy K Johanssons IT-blogg där han har gjort en nyhetsbrevsskola. Det sista tipset jag vill dela med mig av är från Anders Frankel "Testa! Testa! Testa!"

Kommentera gärna via din facebookinloggning eller använd funktionen nedan genom att klicka på kommentarer.

5 tips om att hålla webinar

Till vad används ett webinar? Vilka fördelar finns det med metoden? Hur ska ett webinar läggas upp på bästa sätt? Det var några av de frågor som Coach Katy Caroan besvarade när hon i sin virtuella tipshörna  höll ett webinar på temat att hålla webinar. Här kan du idag ta del av fem tips jag inspirerats av från den virtuella tipshörnan. 

Ett webinar är ett webbaserat seminarium med utrymme för att presentera för och interagera med deltagare. Coach Katy tipsade om olika användningsområden: för utbildningar, till gruppcoaching och möten på distans. En av deltagarna ville inspirera unga ledare. En annan lansera en ny tjänst för en bredare målgrupp. Jag kommer att använda ett webinar för utbyte mellan regioner inom det Regionala Kommunikationsprojektet som jag driver under min praktik på Svenska Celiakiungdomsförbundet.

Det finns många fördelar med att använda sig av webinar. Att det är webbaserat tillåter deltagare från hela världen. Det blir därför både mer tidseffektivt och mycket mindre kostsamt när ingen behöver resa. Fler personer får genom det möjlighet att delta. För deltagare kan det även kännas bekvämare att delta hemifrån i sin egen trygga vrå. Den som inte brukar vara aktiv under möten kan lättare ta mod till sig för att skriva sina frågor eller tala inför de andra deltagarna. Webinarhållaren som kanske är duktig retoriskt och har intressant information men är obekväm med att stå framför publik får via webinaret en bra möjlighet att nå fram med sitt budskap. Webinar är då ett bra sätt att börja. Med webinar når vi ut till fler. Genom att det finns möjlighet till att spela in kan vi dessutom nå dem som inte kan delta på den utsatta tiden. Är du intresserad av hur du genom detta kan generera passiva intäkter? Håll utkik efter Coach Katy för tips.

1 Testa tekniken
Det första Coach Katy gjorde efter ett inbjudande välkomnande var att fråga om alla hörde henne. Hon bad oss att trycka på knappen "räck upp handen" Hon fick då en bekräftelse på att vi hörde henne och vi fick bekanta oss med tekniken. När du håller ett webinar är det viktigt att du försäkrar dig om att alla är med eftersom du annars inte vet om de kan delta.

2 Respekt
Att se till att alla är med är också ett sätt att visa respekt och att vara professionell innebär att vara respektfull mot sin målgrupp. Ett annat exempel på det är att Coach Katy frågade alla deltagare om det var okej att visa deltagarlistan öppet så att alla visste hur många som deltog, deras namn och mejladdresser. Det samma gäller vid interaktionen med deltagarna. Genom att tillåta fler möjligheter till att delta är det mer tillgängligt både för den som föredrar att inte prata utan hellre skriver och även för den som gärna talar men inte skriver. Om deltagarna vill visa deltagarlistan är det respektfullt att säga vem de skrivna kommentarerna kommer ifrån för att de ska känna sig sedda och möjligheten till kommunikation mellan deltagarna ökar. Om deltagarna däremot inte vill visa kontaklistan kan du ta det som ett tecken på att de vill vara anonyma. En idé skulle då kunna vara att deltagarna får skriva A innan de skriver frågan för att indikera att de inte vill få sitt namn uppläst. Om du vill spela in webinaret är det också viktigt att berätta detta.

3 Tydlighet
Precis som i en presentation på plats är det viktigt med tydlighet. I ett webinar är det dessutom ännu viktigare eftersom det inte syns vad du håller på med och inget kroppsspråk avslöjar dig. (Om du inte använder webbkamera) Berätta pedagogiskt om nästa steg och vad du gör. Coach Katy var mycket tydlig efter att ha ställt en fråga berättade hon "Nu ser jag två händer. Vi börjar med Sophie och släpper in henne i samtalet." Sedan klickade hon på sin knapp och fick jag möjlighet att berätta min syn på saken eller komma med en fråga. Jag vill berömma Coach Katy för sin tydlighet och beundrar bland annat hur lätt hon interagerade med oss deltagare. Hennes var var att man lär sig tydligheten efter ett tag. För att redan från början försöka vara så tydlig som möjligt tror jag att det är bra att ta det lugnt och våga låta det vara tyst ibland. När du ska läsa en kommentar ta tid att läsa den innan för att förstå den och kunna framföra den på bästa sätt.

4 Variation
För att göra webinaret mer levande är det bra att du varierar mellan de olika verktygen. Prata själv och visa en presentation, släpp in deltagarna för att tala och läs upp deltagares kommentarer och besvara frågorna. Lägg vid tillfälle in en enkel enkät där deltagarna får svara på en fråga och använd resultatet för att berätta vidare om ämnet och interagera med deltagarna. Passa också på att visa en intressant hemsida eller en film som förstärker din poäng eller väcker tankar.

5 Nyttja möjligheterna till att samla in förväntningar och uppföljning
Olika plattformar fungerar på olika sätt och har olika funktioner. Coach Katy använder sig av GoToWebinar som automatiskt kan skicka ut påminnelsemejl till deltagarna, mejl som frågar efter deltagarnas försväntningar och ett mejl efter webinaret som ber om feedback. Låt inte webinaret passera som ett engångstillfälle. Coach Katy säger "låt det bli en process". Om du samlar feedback och kan få reda på vilka ytterligare behov deltagarna har får du en god grund för nästa webinar.

Jag hade det fint under Coach Katys webinar.

Kommentera gärna via din facebookinloggning eller använd funktionen nedan genom att klicka på kommentarer.

Nå fram med budskapet!

Det viktiga är inte att basunera ut sitt budskap det viktiga är att det når fram till åhörarna och läsarna. Hur gör du det på bästa sätt? Ta del av Ulrika Westerlunds fyra tips.

I boken Media Babe intervjuar författaren Jacqueline Kothbauer olika kvinnor som lyckats i media och den är späckad med tips. En av de intervjuade är Ulrika Westerlund som är ordförande för RFSL och berättar om att nå fram med sitt budskap.

1. Lär dig att kommunicera
   Var tydlig och lättförståelig. Ge konkreta exempel och förmedla gärna kontakter till personer att intervjua. Det är viktigt att en läsare eller åhörare kan relatera till budskapet och exempel underlättar detta.
   
   Vad innebär det att vara tydligt och lättförståelig? Nils Petter Smeby tipsar i boken Skriv bättre om att göra en mottagaranalys för att få svar på dessa frågor. Han säger att det största hindret för att nå ut med ett budskap är att kommunikationen inte är anpassad efter läsaren eller åhöraren. En mottagaranalys ska ge svaren på fyra frågor:
   
   a) Vilka generella kunskaper har läsaren/åhöraren? t ex Vilken utbildning har läsaren?
   b) Vilka specifika kunskaper har läsaren/åhöraren? t ex Har åhöraren nyttjat tjänsten du berättar om?
   c) Vilken inställning har läsaren? t ex Finns det fördomar mot förslaget du presenterar?
   d) Vilken nivå av allmänbildning har läsaren? t ex Kan du anta att hen känner till vad laktosintolerans beror på?
   
   
2. Erbjud nyheter och inte fakta
   Ulrika Westerlund påpekar att det inte är bara fakta som gör en nyhet det behövs en vinkling.
   
   Skriv bättre ger tipsen att koppla budskapet till en rådande trend, ett nytt sätt att lösa ett problem eller att ge nyheten en lokal förankring. I Westanders pr-handbok 2011 (tidigare nämnd här) finns en bra lista med fler tips på nyhetsvinklingar.
   
   
3. Bygg förtroende
   Westerlund påpekar i intervjun i Media Babe betydelsen av att vara öppen och ärlig. Det är också viktigt att ha integritet och veta "vilken hatt du har på dig".
   
   
4. Odla ditt kontaktnät
   Ulrika Westerlund tipsar om att hitta de journalister som skriver om ditt område.
   
   Om att nätverka med journalister säger Tomas Jennebo, adjunkt i medieproduktion, i en intervju: "Skapa eller odla personliga kontakter med journalister. De är också människor som vill bli sedda och repekterade i sitt arbete."

Jacqueline Kothbauer, författare till boken Media Babe

Det här är tips jag delvis använder mig av i det Regionala Kommunikationsprojektet jag driver för Svenska Celiakiungdomsförbundet, SCUF under min praktik. Vilka tips använder du? Har du andra att dela med dig av?

Kommentera gärna via din facebookinloggning eller använd funktionen nedan genom att klicka på kommentarer.

Tankar efter en nätverksträff

Hur skapas, implementeras och upprätthålls en kommunikationsplan? Det var temat för tisdagens träff för Kommunikatörsnätverket som leds av LSU (en paraplyorganisation för ungdomsorganisationer).

Att vara med i ett nätverk är bra för att få inspiration och höra andras sätt att tänka. Det går att få svar på frågor av någon som arbetat med samma sak. Du får hjälpa någon annan. Har flera samma problem når vi synergieffekter genom att slå de kloka huvudena ihop. För mig som för första gången deltog i kommunikatörsnätverket var det en ny situation.

Genom att höra de andras tankar och vara med i ett samtal var det lättare att förstå var jag själv stod. Det är lätt att grotta in sig för mycket i detaljer och glömma bort helhetsbilden. Att då behöva formulera sina tankar och ibland väckas av en fråga gör att arbetet blir mer återknutet till verkligheten.


Under kommunikatörsnätverket fick jag flera tankeställare. Mestadels kring den ragionala kommunikationen inom SCUF (intresseorganisation för unga gluten- och laktosintoleranta). Projektet jag driver under min praktik arbetar med att förbättra kommunikationen mellan regioner och medlemmar. 

Det som är viktigast just nu för region SBV(en av SCUF:s regioner) är att använda de kanaler som medlemmarna nyttjar. En Facebooksida finns nu på önskemål från medlemmar och syftet är att öppna upp för dialog och att medlemmarna ska nå varandra. Arbetet för att samla in tankar och åsikter ska utökas även på aktiviteter och en struktur för hur de används kommer utarbetas. Planeringen av kommunikationen är också ett förbättringsområde som region SBV kommer att fokusera på. Hur pass mycket är bra att styra upp och hur mycket ska lämnas fritt? För en region som tidigare har tagit kommunikationen som den kommer tror jag att det är bäst med en enkel kommunikationsplan och aktivitetsmål.

De olika kommunikatörerna från de deltagande organisationerna beskrev sina nulägen och behov för att komma framåt med sina kommunikationsguider och kommunikationsplaner. 


Gästföreläsaren Joakim Rådström gav exempel från sin karriär om hur han lagt upp arbetet med framtagandet av en ny kommunikationsplan. Hans tips för att lyckas med arbetet var att se till att ha stöd från chefen och att få mandat för beslut.


Framtagande av kommunikationsplan:
1 Sätt målen
2 Sätt målgrupperna
3 Välj budskapen – anpassa efter olika målgrupper men se till att inte förvirra med för många.
4 Välj metod – ta den ni är bäst på
5 Bestäm tidpunkt
6 Välj talespersoner

Är du med i ett nätverk för att utveckla kommunikationen? Vad ger det dig?

Nästa veckas inlägg kommer fokusera på budskap. Hur ska du göra för att få genomslag för idéerna? Läs om det nästa fredag.

Kommentera gärna via din facebookinloggning eller använd funktionen nedan genom att klicka på kommentarer.