The long tail

Att internet ger många nya möjligheter är inte någonting nytt. Det är inte the long tail heller. Däremot finns det fortfarande en stora utvecklingsmöjligheter hur vi kan använda principen, inte minst för ideella organisationer.

När dök den långa svansen upp?
Igår föreläste Tobias Landén på Ackebrink om Digital delaktighet i ideella organisationer. Ett av många spännande ämnen som diskuterades var the long tail. Begreppet spreds av Chris Anderson, chefredaktör för Wired och beskriver den stora mängden av det småskaliga istället för att fokusera på kioskvältande dundersuccéer.

Ulf Liljankoski skriver i sitt inlägg om the long tail:

"Chris Anderson varken uppfann eller upptäckte the Long Tail, the Long Tail har alltid existerat så länge vi har haft ett konsumtionssamhälle (konsumtion av såväl produkter, som information, sociala utbyten, intressen mm). Chris Anderson riktade dock strålkastarna mot the Long Tail, myntade uttrycket och visade på hur stor vikt the Long Tail har för dagens samhälle."

Vad är den långa svansen?
Det gröna på diagrammet visar hitmakarnas djupa penetration och höga genomslag. Det gula området är the long tail, den långa svansen, som är den stora variationen av småskaligt intresse. Via nätverk och e-handel finns det möjlighet att nå fler nischer och arbeta mer direkt utifrån den efterfrågan. Vi kan sikta på att göra mer on demand och kan vi nå tillräckligt många kluster av intressen så är den massan större än hitmakartoppen.

Picture by Hay Kranen

Hur kan the long tail användas inom ideella organisationer? 

Föreläsaren Tobias Landén påpekar att det vi säljer är inte främst produkter eller tjänster utan idéer och värderingar. Med hjälp av sociala medier är det lättare att tydliggöra dessa värderingar. Genom att titta på the long tail kan vi börja ta till vara på det mer spridda engagemanget. Engagemanget behöver idag inte vara platsbundet eftersom vi har enkla sätt att interagera digitalt. De små skarorna med stort intresse kan finna varandra vilket betyder att en organisation inte längre behöver hålla sig till tre huvudfrågor utan kan hjälpa många intressegrupper med de specifika frågorna och lotsa intresserade till dem.

Tre andra tips för digital delaktighet

• Spelifiering (gamification): använd spelmekanik för att motivera. Ge feedback direkt t ex genom topplistor eller andra poängsystem.
  
• Hjälp de engagerade i organisationen att bygga sina personliga varumärken t ex genom att skriva rekommendationer åt dem på Linkedin.
  
• Använd wikipediartiklar för att visa era kunskaper och knyta ämnesord till er. Svenska Celiakiungdomsförbundet som arbetar för laktos- och glutenintoleranta barn och unga skulle t ex nyttja Wikipedias artikel om laktosintolerans.

Fritt saxad från söndagens Berglin i SvD.

Tack Tobias Landén, Ackebrink och andra deltagare för en strålande föreläsning och intressanta samtal. Efter att ha processat informationsspäcket kommer det komma mer inlägg om detta. Är du redan nu nyfiken? Skriv en fråga eller kommentar om digital delaktighet eller the long tail.

(Eller om jag nu ska följa rådet att ställa en lätt fråga för att stimulera till diskussion)

Har du via nätet mött andra som intresserar sig för samma som du som du annars inte hade fått kontakt med?

Kommentera gärna via din facebookinloggning eller använd funktionen nedan genom att klicka på kommentarer.

Gerillamarknadsföring

Gerillamarknadsföring har varit ett populärt grepp för att nå ut och påverka. Det handlar om att använda uppfinningsrikedom, humor och överraskningar. Vi vill nyttja små medel för att nå stora resultat. 

I Hur ska vi synas? En marknadsföringshandbok för föreningar anslutna till Sverok av Martin Ackerfors, Nina Högberg, Daniel Melin och Jenny Petersson beskrivs hur detta grepp kan användas. Ett exempel från Sveroks värld är föreningen Cathaya som utgick från var målgruppen fanns när de arbetade för att nå ut till andra fantasyintresserade ungdomar. De tryckte bokmärken med webbplatsen för föreningen och placerade dem i utvalda biblioteksböcker.  

I handboken finns även en matris som kan användas för att välja vilka åtgärder som ska prioriteras. Hur ska vi bäst nå ut med budskapet utan att behöva använda allt för mycket resurser? 

Din gerillamarknadsföring kan se ut på många olika sätt. En bildsökning på guerilla marketing visar många intressanta utplacerade föremål som inredda busskurer eller ballonger uppklistrade på affischer så att det ser ut som om modellerna blåser tuggummibubblor. Många miljöer förändras med kreativa klistermärken på hissar, bänkar och golv. 

Genom att andra sprider vidare intresseväckande och rolig gerillamarknadsföring kan få stort genomslag. Ofta sker spridningen via sociala medier och att ha en tydlig avsändare som gör att andra hittar till er gör att spridningen kan få ett stort resultat. Ett sätt är att arrangera flashmobs som sedan sprids via Facebook, twitter, bloggar och annat.  

Är du intresserad av fler möjligheter med sociala medier? Nästa torsdag håller Ackebrink ett seminarium om digital delaktighet för ideella organisationer läs mer och anmäl dig här. På länken kan du även se en sändning från Öppna kanalen där föreläsaren Tobias Landén har deltagit och berättat om sociala medier i ideella organisationer. Jag kommer att delta på kursen Digital delaktighet för att få tips och idéer hur Svenska Celiakiungdomsförbundet kan utveckla sin interna demokrati och även förbättras i vårt påverkansarbete.

Påverkan kan göras dels genom sociala medier och dels via traditionell media på ett kreativt sätt. En kombination kan vara slagkraftig. Videon nedanför visar företaget Paus som interagerar med sociala media och använder sig av pressmeddelanden och journalister för att nå ut så brett som möjligt.

Tack Machete media för tips. 

Det finns många olika smarta sätt att använda sociala medier för att skapa uppmärksamhet.  ICAN Norge gjorde en kampanj för att uppmärksamma stortingsrepresentanten Peter Gitmarks fråga till utrikesministern Jonas Gahr Støre om vad Norge gör för att få en kärnvapenfri värld. Kärnvapen är någonting det sällan talas om trots att det fortfarande är en stor säkerhetsrisk. När Peter Gitmark tog upp frågan såg ICAN Norge till att reagera snabbt och lade upp en sida för att visa utrikesministern hur viktig fråga de är. De lade upp en hemsida om att utrikesministern skulle svara Peter där ett klick skickade en uppmaning att svara på vad Norge gör för att få bort atomvapen. Det var en lyckosam kampanj och Jonas Gahr Støre tog steget och sade att det är dags med ett totalförbud. Genom kampanjen kunde även ICAN Norge engagera flera att själva ta ställning för en kärnvapenfri värld.

Om du också är intresserad av att främja engagemang via sociala medier och ska gå på Ackebrinks seminarium får du gärna kontakta mig på twitter eller skicka ett mejl så kanske vi kan diskutera detta på bussen ut till Nacka.

Dessa var placerade utanför Karlbergs station i höstas.

Kommentera gärna via din facebookinloggning eller använd funktionen nedan genom att klicka på kommentarer.

Därför shoppar vi!

Vill du veta hur dina sinnen bidrar till att du shoppar? Det berättade Jan Tenhavens dokumentär Därför shoppar vi som sändes på Kunskapskanalen tidigare i år.

Färger framkallar känslor hos dig. ”Färg säljer – rätt färg säljer mer” är mottot för branschorganisationen Color Marketing Group. En av medlemmarna är ett Akzo Nobel där Per Nimer är designchef. Hans jobb går ut på att söka efter färgerna som kommer vara trendig inom tre år. Nimer berättar ”när du kollar efter färgtrender tittar du inte på färger. Du tittar på allting annat.” Det handlar om att söka de genomgående trenderna och strömningarna i samhället. Han säger att bland det trendigaste just nu är att hävda ”Jag påverkas inte av trender!” Nimer säger att det som händer i världen ger stort genomslag för vilka färger vi föredrar. Ett tydligt exempel är att sensommaren 2001 var en tid för pastellfärger men direkt efter World Trade Center 9/11 blev höstiga jordfärger populära. De symboliserar det starka trygghetsbehovet.

Synen är sinnet som vi kanske tror påverkar mest. Sissel Tolaas som är doftdesigner säger att ”näsans roll är alldeles försummar i vårt samhälle” och att ”dofter tas direkt in i det undermedvetna.” Under dokumentären arbetar hon med att ta fram en doft till en hotellkedja som ska fånga hotellets själ. Hon säger att det ska ge värme till hotellet som annars är stilrent och svalt. I doften ska Schweiz representeras med sin natur, berg, is och pengar. Det finn även oväntat nog chili i doften för att få in varm kryddighet. Tolaas säger att det ska finnas någonting extra som inte är självklart. En bra doft behöver inte vara genomgående behaglig. Den ska ha själ och oavsett vilket hotell gästen bor bo ska doften få denne att känna igen sig.

Ljud ger också igenkänning och associationer. Hur låter det när du tuggar? När du öppnar en förpackning? När en bildörr stängs? Friedrich Blutner är psykoakustiker och jobbar med att besvara frågan om hur vi uppfattar ljud. Ett av hans uppdrag är att få en dammsugare att låta så behagligt som möjligt. Vi vill att en maskin ska vara tyst, men samtidigt vill vi att motorn och sugeffekten ska vara stark. Ljud som förknippas med styrka kan därför upplevas som positiva. Andra positiva ljud kan inspireras från naturen och ljudlabbet ligger ute i skogen. Men Blutner påpekar att det inte är ett ljud ensamt som gör upplevelsen utan ”att det är kombinationen av sinnesintryck som räknas.”

René Koster forskar i konsumentbeteende och är en person som arbetar med att se hur olika komponenter förhåller sig till varandra och var der egentligen är vi reagerar på.Tillsammans med sina kollegor övervakar han en lunchrestaurang för personalen på ett universitet. Observationsundersökningen via övervakningskamerorna gör att de får mer korrekta svar än i enkäter. Koster säger att vi svarar på ett sätt men sedan agerar på ett annat. ”Vi vet alltså egentligen inte varför vi gör som vi gör.” Han säger att det antagligen kommer att bli vanligare att jobba med ljus, ljud och lukt eftersom det går att manipulera våra sinnen för att locka till köp.
En person som har sett direkta resultat av detta är Markus Jablonski som var med och renoverade ett varuhus i Düsseldorf. Idag känner kunderna som om de är på semester när de är i matbutiken. Vid fiskdisken doftar det av franska örter, måsskrin hörs och på golvet projiceras simmande fiskar. Kunderna promenerar lugnt framåt. Jablonski säger att kunderna trivs. När de trivs stannar de längre och de handlar mer.

Hur kommer du att spendera helgen? Vilka sinnen styr dina beslut?

Kommentera gärna via din facebookinloggning eller använd funktionen nedan genom att klicka på kommentarer.

Övertala eller övertyga?

Med tjat går det att övertala till köp. Hur påverkar det relationen? Kommer kunden vara glad över köpet? Kommer det kännas som någonting denne vill ta till sig och tycka om? Kommer kunden vända sig till sig igen? Svaret på denna fråga är nej.

Lyckas du däremot övertyga kunden om produktens eller tjänstens förträfflighet genom att argumentera för fördelar är det en annan femma. Kunden är mån om att göra ett bra val och du hjälper denne på vägen.

I boken Retorikiska skriver Camilla Eriksson om detta under rubriken Övertala vs övertyga. Hon beskriver skillnaden i effekten som blir av övertalning och övertygan. En övertalad person kan känna sig utnyttjad, lurad och blir negativt inställd. En övertygad person står på samma sida som du., känner sig trygg och kan dessutom bli en ambassadör för dig och det du erbjuder.Vill du lära dig är övertyga rekommenderar jag dig Retorikiska Om kommunikation i allmänhet och retorik i synnerhet. Du kommer kunna läsa mer om boken framöver och kan redan nu läsa Camilla Erikssons blogg här.

En annan bok som påpekar skillnaden mellan att övertala och övertyga är Sälj det med ord av Christer Wiklander och Mattias Åkerberg. De säger att en övertalning kan leda till att den andra parten känner sig kränkt men att en övertygad person kan känna ren och skär tacksamhet för att få upptäcka någonting nytt, att själv utvecklas och göra bättre val. I en av de många intressanta intervjuerna med copywriters säger Eric Lindesvärd såhär:

"Vi som jobbar i reklambranschen vet att den bästa  reklamen inte är reklamig. Reklamen reklam är sådan ingen tar på allvar. Precis samma sak gäller försäljning de bästa säljarnaär inte säljiga. De bästa säljarna snackar inte, de lyssnar. De bästa säljarna har förmåga att analysera behov och övertyga. Precis som den bästa reklamengör.bra försäljning, precis som bra reklam, är inget annat än överföring av övertygelse. Dålig försäljning och dålig reklam är bara irriterande"

Den här veckan är min andra på Trinambai Consulting som arbetar med utveckling av ideella organisationer. Nu är företaget i Oslo för att hålla en utbildning, göra intervjuer till den norska upplagan av Medlemsmodellen som lanseras den 13 april och möter organisationer. Någonting vi bland annat diskuterar under dessa träffar är rekrytering av medlemmar. Här handlar det också om att övertyga framför att övertala. I annat fall är det lätt att medlemmarna kan känna sig intvingade i organisationen och sedan lämnar den när nästa medlemsavgift efterfrågas. Vi vill istället övertyga. I Medlemsmodellens kapitel om rekrytering ingår rekryteringssamtalets sex faser. (Läs här vad jag skrivit om dem tidigare efter att gått utbildningen Medlemsdagen.) Du gör en behovsanalys, ser vad den potentiella medlemmen är intresserad av och ger argument för att gå in i organisationen som baseras på detta. Kan du dessutom finna ett engagemang som stämmer överens med intresseområdet finns det större chans att medlemmen tar steget att aktivera sig. Självklart är uppföljningen viktig och vi kommer också sedan in på nästa steg i Medlemsmodellen, att introducera medlemmen och ha en välkomnande organisation. För än fler tips läs boken.

Kommentera gärna via din facebookinloggning eller använd funktionen nedan genom att klicka på kommentarer.