Övertygande påverkan

Du vill påverka och att andra tycker precis som du. För att lyckas med det krävs det att du satsar på att övertyga istället för att övertala. Det var även utgångspunkten för min och Jorge Lodoños föreläsning under Sommarveckan med Ung&Dum om att påverka.

De lokala grupperna fick lära sig om the golden circle - att börja med varför för att sedan gå vidare i hur och vad. Vi byggde upp argument utifrån den andras perspektiv och tänkte från dennes synvinkel när det var dags att övertyga. Hur är den andra personens verklighet. Hur ryms detta förslag i hens värld? Om du ser fördelen med en ishockeyrink för att du ska kunna åka tillsammans med dina vänner kanske lokalpolitikern är intresserad av folkhälsan. Ung&Dums deltagare lärde sig också AIDA.
A - attention
I - interest
D - desire
A - action

Vad kan du mer tänka på för att påverka? Det tipsar Camilla Eriksson om i boken Retorikiska - Om kommunikations i allmänhet och retorik i synnerhet. I avsnittet om Robert B. Cialdinis sex påverkansprinciper kan du läsa om olika sätt att få mottagarens hjärna att ta genvägar.

Reciprocitet/Återgäldande
Tycker du om att vara skyldig någon annan? När vi upplever oss skuldsatta vill vi återgälda detta. Du kan nyttja detta för att påverka genom att ge någonting och sedan be om vad du vill ha. Ett exempel Eriksson ger är att ge en eftergift. Går någon oss till mötes vill vi gå denne till mötes. Om du lägger fram ett förslag som den andra tycker är orimligt om sedan backar till någonting som känns mer rationellt för den personen är sannolikheten större att mottagaren accepterar det andra förslaget. Att ge kontrasterande förslag kan du göra till exempel i en offert.

Förpliktelse/Konsekvens
Säger du till någon annan att du ska göra någonting är det också större chans att du faktiskt gör det. Vi vill vara konsekventa. Camilla Eriksson påpekar att den psykologiska forskningen säger att vi tjänar på det: 1) Konsekvens är högt värderat 2) Samhället gynnar konsekvens 3) Det är lättare eftersom vi då kan ta genvägar i vardagen. Hur kan du nyttja detta? Jo, om du vill att någon ska hålla med kan du ta det stegvis. Eriksson ger ett exempel på att du vill att någon ska donera pengar till en god sak. Istället för att börja med det så kan du börja med att låta personen skriva på en namninsamling, personen kan lova att skänka sin pant till välgörande ändamål genom att trycka på donationsknappen istället för att få tillgodokvitto. I linje med vad personen redan har sagt ja till och vad denne uttryckt som viktigt kan du sedan fråga om personen vill donera.

Sympati
Vi önskar att den vi identifierar oss med kommer att lyckas. Eriksson skriver "Människor föredrar att säga ja till personer de känner och tycker om. Det kan handla om fysisk attraktion, likhet, smicker och positiva associationer." Du ska alltså därför vara så tilltalande som möjligt när du vill påverka eftersom vi inte bara uppfattar dig som mer attraktiv utan dessutom som mer "vänlig, talangfull och intelligent." De positiva associationerna säger författaren används mycket i reklam genom kända ansikten som använder produkten. Vem gillar inte höjdhopperskan som gjort stora insatser i OS? Kanske känner vi en smak av guld när vi äter müslin.

Auktoritet
Säger en expert detta? Då är det sant. Titlar, kläder och annat som utstrålar auktoritet gör att fler ser det du säger som sanning.

Sociala bevis
Andra gillar det då måste det vara bra. Klassiska sätt att nyttja det är i E-handlar "andra som gillar detta gillar även det här" där du då konsekvent efter andra som delar din smak gissningsvis också gillar det. "Gör som andra - gör såhär" eller, som Eriksson också lyfter fram, begreppet marknadsledande.

Knapphet
Det otillgängliga och ouppnåeliga är åtråvärt. Du kan nyttja detta genom begränsade upplagor, att låta få ha tillgång till information och sedan göra en stor sak av att släppa den. Kanske kan ni ha en lansering på en hemlig plats som det sedan går att vinna biljetter till.


Läs Retorikiska om du är intresserad av påverkan, retorik och kommunikation. Ett annat lästips angående påverkan är Westanders pr-handbok som är nämnd här och här.

Jorge föreläser under Sommarveckan

Kommentera gärna via din facebookinloggning eller använd funktionen nedan genom att klicka på kommentarer.

Växa tillsammans - samarbete med feedback

När vi samarbetar med varandra når vi längre och en del av samarbetet innebär att vi utvecklas och utvecklar varandra. Vi människor växer när vi reflekterar över oss själva och vår omgivning. Feedback är ett verktyg för att hjälpa vår gemensamma väg och utveckling.

Förra veckan deltog jag som utbildare på Sommarveckan med Ung&Dum och Sveriges elevråd - SVEA. I projektgrupperna för Ung&Dum arbetade vi mycket med feedback för att gruppen skulle utvecklas tillsammans. När individerna växte och vågade dela med sig mer av sig själva växte även gruppen. När individen märker att hen är viktiga bidrar en bättre till gruppen. Vi fungerar så att när det visas att det finns en plats för oss så fyller vi den. Detta var mycket tydligt under Sommarveckan och deltagarna både tog mer plats själva och hjälpte andra till att ta plats. Att se andra växa bidrar även till den egna utvecklingen eftersom insikter väcker insikter.

Ung&Dum var för första gången med och hade en egen grupp under Sommarveckan, som annars är ett internt arrangemang av Sveriges Elevråd - SVEA. En av Sveriges Elevråd - SVEAs grundprinciper är Alla växer med förtroende. "Det är mycket lättare att våga och försöka om någon tror på en. Fler kan och vill ta ansvar om de känner att någon litar på dem och visar tilltro. Att känna någon annans förtroende får människor att göra sådant de inte trodde att de kunde, det gör att människor växer i tron på sig själva och sin egen förmåga." De har även en grundprincip som lyder Med samarbete kommer man längst! Det håller jag och många andra med om och för att utveckla projektgruppernas samarbete höll Ung&Dums utbildare Leila Swartling höll ett pass om att samarbeta.

Deltagarna från Ung&Dum berättade varför vi samarbetar:

• Det är lättare att få fler och bra idéer tillsammans.
• Vi har fler erfarenheter och perspektiv.
• Det är roligare tillsammans och vi peppar varandra.
• När vi är fler går det snabbare och vi sprider resultatet bättre.

Deltagarnas recept för ett bra samarbete:

• Engagemang och att alla är delaktiga.
• Respekt så att alla vågar säga sina åsikter.
• Att alla är kreativa och bidrar till skapandet.
• En blandning mellan olika roller- formella och informella.
• Att lyssna på varandra och att ha en öppen kommunikation.
• Komplettering av varandras styrkor och förståelse för dem.

Leila Swartling och deltagarna diskuterade även att ge och ta feedback för att utveckla gruppen. De diskuterade feedbacktrappan - Nivåer på hur vi tar emot feedback och kritik: om vi förskastar, förnekar, försvarar, förklarar, förstår och förändrar. När vi är en grupp tillsammans är det viktigt att kunna ta och ge feedback. 

Deltagarna och Leilas tips för att ge feedback:

• Se till att personen känner sig trygg och inte går i försvarsläge.
• Ge feedback direkt eller så snart som möjligt eftersom tiden emellan annars kan uppfattas som en lögn eller väldigt svår. 
• Poängtera sak och inte person - det här du gjorde istället för du är.
• Använd finare ord - ord som inte är lika laddade.
• Börja med någonting positivt.
• Ge till en person i taget utan andra åhörare.
• Var specifik och berätta vad som hände och vilken effekt det fick för dig.
• Säg "Jag tycker" och inte "alla tycker".

Ett snabbrecept är: 1 Beteende hos personen  2 Konsekvens för mig personligen

Leila Swartling illustrerar Feedbacktrappan

Under veckan gav vi mycket positiv feedback till varandra och sammanhållningen blev bättre när fler var mer och mer av sig själva. Vi genomförde två övningar för positiv feedback den positiva lappen och glada hälsningar. Här får du även en beskrivning av love bombing.

Positiva lappen

Ni sätter er alla i en cirkel. Alla deltagare får var sitt papper och skriver sitt namn på det. Sedan skickas pappret runt och alla skriver eller ritar någonting till personen. Det kan vara ett gemensamt minne, en fin egenskap personen har eller någonting annat som är extra fint hos henom. Ni kan komma överens om innan att inte endast skriva snäll eller andra ord som känns intetsägande för att säkerhetsställa att personen får mer genomtänkta kommentarer. Vanligen skrivs kommentarerna inte under utan avsändaren är hemlig. Efter ungefär två minuter skickar ni pappret vidare så att alla skriver på allas. 

Variant: pappret sätts på ryggen och alla går runt och skriver. 

Glada hälsningar

Alla går runt i ett vimmel och målet är att alla ska hälsa på varandra. När två deltagare möts tar de i hand, säger sina namn och sedan någonting positivt om den andra personen eller någonting som kan göra henom glad. När de har sagt någonting om personerna fortsätter de sedan och pratar med andra.

Variant: en yttre och inre ring där den yttre roterar till höger så att alla får tala med hälften av gruppen. Det kan vara bra för att hålla koll på tiden och när ni vill ha mer struktur. 

Love bombing

Stolar ställs som i en halvcirkel och en stol ställs framför den. Alla deltagare sätter sig på var sin stol. Den som sitter på det speciellt placerade stolen är den första som blir love-bombad. Alla andra säger då någonting fint till personen. Det kan göras genom att gå i tur och ordning eller att alla säger när de har något de vill dela till personen. Deltagarna byter sedan platser så att alla får sitta på stolen och bli love-bombad.

Min lapp från övningen positiva lappen

Kommentera gärna via din facebookinloggning eller använd funktionen nedan genom att klicka på kommentarer.

Mötesteknik: Innan, under och efteråt

Vad ska du göra för att lyckas med mötet? Det behövs planering före, arbete under och uppföljning efteråt. I veckan har jag lett ett pass för Ung&Dum-deltagare som planerar påverkan i sina kommuner. Här finns några tips om vad som är bra att tänka på innan, under och efteråt.

Före

• Vad är det för typ av möte: informationsmöte, första säljmöte, gemensamt beslutsmöte
• Vad vill ni ha ut av mötet - vad är syftet med att vi ses?
• Vilka möjliga utkomster ser du: dröm scenario, skräckscenario och troligt scenario och hur hanterar du varje situation
• Se till att det praktiska är klart - Finns materialet som behövs? Är mötet onlinebaserat eller i en tillgänglig lokal? Finns fika som alla kan äta?

Under mötet

• Välkomna: Se till att alla är välkomnade och känner sig inkluderade.
• Utgångsläge: Har vi alla samma information om mötets syfte? Har alla det nödvändiga materialet? Gå igenom målet med mötet och se till att vi har ett bra utgångsläge allihop för att kunna uträtta det vi vill uppnå.
• Dokumentation: Vem sköter dokumentationen? Ska någon föra protokoll? Skriver du så vet du att allt du tycker är viktigt kommer med. Kanske är du som jag att du lyssnar bättre när du antecknar? Anteckningar är dessutom bra att använda under mötet om du vill ta upp tidigare diskussioner, frågor eller argument.
• Beslutsfattande: Beslut kan fattas på olika sätt. Är det här ett förhandlingsmöte? Har ni ett styrelsemöte eller är det ett säljmöte där kunden ska fatta beslut om intresse för ditt erbjudande? Beroende på mötestyp gäller olika regler för beslutsfattande.
• Energinivå: Om mötet är längre finns det ett bra upplägg med pauser och effektiv mötestid? Håller ni stämning och energi uppe med hjälp av fika? 
• Avslut: Hur avslutas mötet? Sammanfatta, utvärdera och att bestäm kring återkopplingen. Kanske vill ni fira att ni är klara?

Efter mötet

• Återkoppling: Tacka deltagarna. Ge berörda tillgång till den sammanställda dokumentationen och utvärderingarna. Skulle du återkomma med besked om någon fråga? Behövdes någonting ytterligare inför nästa möte? Finns något beslut att följa upp? Återkopplingen kan ske i omgångar där du börjar med att tacka och sammanfatta mötet. Sedan kanske det är dags för att ge den fullständiga dokumentationen. Beslutsuppföljningen sker kanske bäst löpande. 

En av deltagarna tipsade om att ses lite innan för att prata av sig och mysa. Vad har du för tips? Skriv dem som en kommentar.

Gruppen för lokala krav i Leksand arbetar under Sommarveckan med Ung&Dum. 

Kommentera gärna via din facebookinloggning eller använd funktionen nedan genom att klicka på kommentarer.

Har du alltid rätt?

En lärdom jag gjort denna vecka är att lyssna först och tala sedan. Det var någonting jag redan trodde att jag visste. Men ibland behöver en påminnas om självklara saker. Att lyssna är essentiellt för att kunna förstå andra perspektiv än ditt eget, för att förstå att du kanske har rätt i din sanningskategori men att det kan finnas olika ljus.

När jag och  min man var nere och skulle hämta vår tvätt två minuter innan tvättiden gick ut så möttes vi av ett ilsket grannpar.

Gubben kom fram till oss och sade "ni måste boka tvättid! Ni förstår vi har tiden från 10.00. Det går inte att tvätta hur som helst. Det finns faktiskt en lista därborta." Jag tittade förvånad på honom när han pekade på den nya stora maskinen. "Nu fick vi lov att stänga av den här och därför är det vatten över hela golvet." Jag spanade ditåt han pekade och svarade "Vi hade trättiden innan er och ska hämta vår torra tvätt som hänger i torkrummen. Den där tvätten är inte vår."

Tidigare i veckan uppstod en liknande situation. Men då var jag i den andra rollen, rollen av den som säkert argumenterar för sin sak utan att lyssna på den andras perspektiv.

Jag var helt hundra på att jag hade rätt. Detta var diskuterat och klart och för att visa det byggde jag upp en mur av argument som skulle stärka en redan tydlig poäng. Det visade sig sedan när vi väl talade med varandra att det inte var argumenten som behövdes. Den andra personen förstod precis vad jag menade men hade ett annat perspektiv på frågan. Först tänkte jag, men då får väl hen lägga fram de argumenten. Men sedan stannade jag upp och funderade. Jag hade egentligen aldrig frågat om den andras resonemang. Jag hade bara tryckt på det jag själv sagt och ställt retoriska frågor. 

För alla behövs en förståelse för flera perspektiv. Det kan vara i en partnerrerlation, i tvättstugan eller i din ledarroll. Om du inte vet hur den andra tänker hjälper det att fråga. Och om du redan har rusat fram som en ångvält för att plöja ned motstånd gäller det att du vänder dig om för att be om ursäkt och hjälpa personen upp igen. 

Bad om ursäkt gjorde grannarna i flera omgångar. Men allra först var de mycket förvånade. I deras värld skulle nästa person som kom in i tvättstugan vara den skyldiga till olovlig tvättmaskinsanvändning. Det fanns inte i deras bild att någon annan än denne skulle komma ned i tvättstugan. I mitt fall när jag misstog mig så var jag så säker på att alla skulle se situationen i samma ljus att jag missade att fråga. Då kändes det som om det var jag som stod på ett blött kallt golv och fick skämmas över att hugga efter första strupe som närmar sig. 

Jag hoppas att du har en bra sensommar och ägnar den åt att lyssna aktivt för att se flera perspektiv än dina egna. 

Genom vems glasögon tittar du?

Kommentera gärna via din facebookinloggning eller använd funktionen nedan genom att klicka på kommentarer.

Sälj jordgubbarna du har!

"Du kan bara sälja jordgubbarna du har." sade Petter Stordalens pappa när Petter klagade över att andra hade bättre bär än vad han hade. Citatet berättar om mångmiljardärens livsfilosofi: att utgå ifrån förutsättningarna som finns och göra det bästa utav dem.

Att ta vara på möjligheterna i livet var ett genomgående tema i Sommar i P1 med Petter Stordalen. I samtliga sommarprogram i P1 berättar sommarvärdarna om att livet inte är en rad händelser utan vad vi gör av dem. De har olika historier. Från entreprenörskap och möten med berömda människor till livslust och förluster. Vi går alla igenom livet med olika äventyr och erfarenheter. Vi har alla möjlighet att bli offer eller vinnare. Du kan utveckla din potential för att nå till dina mål och lära dig steg för steg för att uppnå det just du tycker är viktigt.

Vad tycker du är viktigt och riktigt? Ett annat genomgående tema i Petter Stordalens sommarprogram var att lita till den egna intuitionen. Vad tror du på? Omkring dig finns nej-sägare till dina idéer och ja-sägare till vägar du inte vill gå. Det är viktigt att lyssna till råd men framförallt essentiellt att lyssna till dig själv.

Stordalen säger att ett nej inte är ett nej. Jag tror att ett nej mycket väl kan vara ett nej. Men det gäller att veta vad nejet säger nej till. Är det verkligen till hela förslaget? Det kan vara tajming, en del av idén eller just till argumentet du lägger först. Om någonting du vill inte blir av gäller det att ta reda på den kritiska faktorn, det som hindrar, och sedan se om det går att arbeta kring det.

Får du ett nej? Tänk inte att allting är förlorat. Är det någon som inte tror på din idé? Fundera igen på vad du tror. Känns det som andra har större möjligheter än vad du har? Se till din egen potential och arbeta utifrån den. "Du kan bara sälja jordgubbarna du har."

Jag är glad över smultronstrå (obs! Wild strawberries
 på engelska och nästan jordgubbar)

Kommentera gärna via din facebookinloggning eller använd funktionen nedan genom att klicka på kommentarer.