Vad kan en bok om psykologiska utredningar lära dig om hur du tänker?

Det finns många olika sätt att beskriva hur vi människor tänker. Att en bok om psykologiska utredningar tar upp det är kanske inte heller så underligt eftersom många utredningar just handlar om att utvärdera hur olika människor tänker. Men vad kan vara intressant för en bred allmänhet att få läsa ur Julie A. Suhrs bok Psyhological Assessment - a Problem-Solving Approach?

Hur tänker vi egentligen? Det är en av frågorna som jag får ibland när jag berättar att jag läser till psykolog. En annan vanlig fråga är huruvida jag försöker läsa tankar. Där är svaret tydligt nej. Svaret på frågan hur vi tänker är däremot mer spännande och mer komplex. Julie beskriver olika sätt att tänka och berättar bland annat om system 1 och system 2. Du känner kanske igen det från boken Tänka snabbt och långsamt? Boken tog Sverige och många andra länders boktopplistor med storm för ett par år sedan. Om du inte har läst boken, andra källor eller om du helt enkelt inte kommer ihåg så är det här en kort sammanfattning:

System 1 är det snabba och automatiska systemet. Det är ett tankesystem som kräver få resurser och som därför kan låta dig att göra fler saker samtidigt. Du får hjälp att spara på de kognitiva krafterna till mer komplexa beslut och kan klara många små vardagsbestyr utan att behöva anstränga dig för mycket. Ofta är vi inte ens medvetna om att vi fattar beslut eller att vi gör någon bedömning över huvud taget.

System 2 är det långsammare tankesystemet. Här är det inte de ogenomtänkta och snabba motorvägsliknande tankebanorna som gäller. Istället är ansvarar system två om de mer medvetna och reflekterande uppgifterna. Vi använder system ett i den största delen av vardagen. Men ibland räcker inte system ett till. Kanske är det ny information som system ett inte tidigare har tränat på att hantera eller så är det en fråga som är för svår att lösa. När det händer träder system två in för att försöka bringa ordning bland all ny information eller för att lösa den mer komplicerad uppgiften.

Men är detta det enda sättet att beskriva det på? Finns det fler sätt? Jo, du behöver inte fundera längre över detta. Självklart har andra forskare hittat andra, om än lika, infallsvinklar. Du kanske också har hört talas om begreppen induktion och deduktion? De kan kopplas tillbaka till filosofin och personligen rekommenderar jag att förklara på detta sätt om du vill slänga dig med termer som kan ge stilpoäng. Skämt åsido, så är det ett ytterligare perspektiv som Julie A. Suhr skriver om för att berätta om hur vi tänker. Julie poängterar att de flesta beslut byggs av både induktion och deduktion.

Induktion handlar om att ta in intryck från sin omgivning för att sedan tolka dem. Det är en bottom-up-process, alltså där du utgår från informationen du får utifrån. Du samlar information och pusslar sedan ihop den för att få en samlad bild. Induktion är ett mer förutsättningslöst och öppet sätt att resonera. Om det är en utredning kanske den du ska träffa berättar att hen har besvär med att bibehålla koncentration. Du frågar vidare om olika symptom och hur klientens vardag fungerar. Klienten berättar om konstant oro, en återkommande nedstämdhet, att hen är väldigt spänd i kroppen och att hen har svårt att sova.

Deduktion handlar istället om att redan ha ett organiserat mönster av hur information hänger ihop. Vi börjar alltså med en idé, ett koncept, eller en tanke istället för med ett intryck utifrån. Det kallas för en top-down-process. Informationen tas uppifrån tankarna för att sedan appliceras på det vi tar del av i omgivningen. Julie säger därför att deduktion är mer ett sätt att söka bekräftelse än att söka en förklaring. Om du träffar samma person och hen berättar om svårigheter med koncentration kanske det får dig att tänka på diagnosen ADHD. Istället för att fråga om andra möjliga symptom som öppnar upp fler olika alternativa möjligheter fokuserar det deduktiva tänkandet på att hitta stöd för sin tes. Istället för att se om koncentrationssvårigheterna kan bero på något annat så går du vidare och tänker igenom vilka ytterligare kriterier som bör vara uppfyllda för att kunna fastställa ADHD.

Vad är då bäst? Nu kan det vara lätt att tänka att det deduktiva tänkandet på något sätt skulle vara sämre än det induktiva. I en situation där du ska utreda är det bättre att börja med induktion eftersom du minskar risken att göra en felaktig slutsats. I det här fallet kan det vara så att personen har GAD och att det är hens ångest som orsakar koncentrationssvårogheterna. Då skulle det vara direkt felaktigt att direkt använda sig av deduktion där du hårt driver testen att det är ADHD som orsakar koncentrationsproblemen. Men ibland kan det vara hjälpsamt att kunna komma fram till snabbare svar med hjälp av deduktion. Precis som att det vid många tillfällen är bättre att kunna använda det snabba system ett istället för att alltid använda det mer genomtänkta och långsamma system två.

Hur är det då vi tänker? Jo, vi tänker på olika sätt utifrån våra behov, våra förkunskaper i ämnet, vår motivation och våra mål med det vi tänker på.

När jag fick mitt antagningsbesked 2015 lekte jag stereotyp psykolog på instagram. Sedan dess har jag fått många frågor om psykologi. Är det någonting du är nyfiken på och vill att jag skriver om här i bloggen? Säg i så fall gärna till. Jag är nyfiken på att höra vad du tänker.

Till dess kan du läsa detta tidigare inlägg Heurestik- våra mentala genvägar som handlar om hur hjärnan väljer snabba och enkla vägar.

Att bli mobbad på jobbet

Ordet mobbning får mig direkt att tänka på skolans värld och på organisationen Friends. Men problemen med utsatthet, kränkningar och exkludering från gruppen förekommer också bland vuxna på arbetsplatser. Enligt författarna Kristina Östberg och Lasse Eriksson så är det vanligt förekommande. De har skrivit boken Mobbning på arbetsplatsen - Handbok i att slå tillbaka där de både beskriver vad mobbning är, ger en teoretisk bakgrund och praktiska tips. 

Kristina Östberg är legitimerad psykoterapeut som har skrivit boken tillsammans med artisten Lasse Eriksson. Jag har hört flera rekommendera boken och också hört berättelser om hur den har varit hjälp. Böcker som hjälper har alltid positiva inslag. Det finns delar jag uppskattar med boken men också annat som skaver. Det första jag reagerar på är "att slå tillbaka". Jag tycker att det är viktigt att poängtera egen agens och att du inte behöver finna dig i alla situationer. Men jag tycker inte att titeln rimmar illa både med bokens innehåll eller med vad jag tänker är positiva ageranden. Jag associerar direkt till hämnd, öga för öga, tand för tand. Tipsen för att hantera situationen handlar snarare om att flytta tillbaka fokus på den som utsätter dig för kränkande beteenden. Vad menar hen med sitt agerande?

Någonting jag verkligen uppskattar med Mobbning på arbetsplatsen är hur tydligt boken lyfter upp att mobbning inte behöver ha någonting med dig som individ att göra. De lägger ansvaret på ledarskapet, de som utöver mobbning och på gruppen. Det tror jag är ett bidragande skäl till varför personer upplever sig hjälpta av boken.

Men vad är då mobbning? Kristina och Lasse hänvisar till forskaren Gunilla Björk som i sin bok Mobbning: en fråga om makt? skriver att det handlar om en serie kränkningar där den som blir mobbad blir inkompetensförklarad. Inkompetensförklaringen innebär att den som mobbas får mindre makt i det aktuella spelet. Spelet har regler som kan gå stick i stäv med de öppna och formella reglerna. För att få vara med i spelet måste du godta reglerna som skapas av den/de som för tillfället har mer makt i gruppen. De som spelar vill få mer makt och ökat handlingsutrymme. Mobbning är alltså en fråga om makt. Mobbning på arbetsplatsen lyfter att det är i osäkerhet som makten finns. Författarna skriver om osäkerhetszoner där de vanliga reglerna suddas ut eller aldrig har varit tydliga. Istället är det den som mobbar som kan styra över vilka beteenden som är rätt och riktiga, vad det är som är bra och dåligt och vem som är godkänd och inte.

Är jag mobbad? Kristina och Lasse listar olika kännetecken på att vara mobbad från George Bach och Ronald M. Deutsch bok där de säger att du är mobbad om du upplever att:

1. du tillfälligt tappar fotfästet och inte vet hur du ska återfå kontrollen,
2. du känner dig vilsen och inte vet vart du ska vända dig,
3. du blir "ertappad" och känner dig skamsen utan egentlig anledning,
4. du känner dig avtrubbad, förvirrad, desorienterad,
5. du har förlorat balansen, som om mattan ryckts bort under dig,
6. du ges dubbla budskap men känner dig oförmögen eller för osäker för att be om ett förtydligande,
7. du missbedömt din ställning och "läget" yrkesmässigt och socialt,
8. du är oförmögen att hantera brutna löften och förväntningar som inte infrias,
9. en för dig viktig dröm har gått förlorad,
10. du möts av illvilja där du förväntade dig uppskattning och stöd,
11. man kör med dig, som om du inte kan styra över din egen situation,
12. det som nyss kändes tydligt och klart plötsligt känns rörigt och svårt att överblicka,
13. du fylls av en obehaglig, egendomlig, tomhetskänsla,
14. du vill fly från allt men känner dig fastfrusen, oförmögen att röra dig,
15. du har en vag misstanke om att något inte står rätt till.

Kristina och Lasse berättar inte mer om George och Ronalds bakgrund eller hur de har kommit fram till listan. Listan fungerar inte heller som ett test där du via självskattning skulle kunna få x antal positiva svar och då nå definitionen av att vara mobbad. Det jag tror att Kristina och Lasse hoppas när de publicerar listan är att beskriva hur just osäkerheten och tvivlet är centrala delar i att vara utsatt. Listan liknar också vad Stefan Blomberg säger. Stefan är psykolog, forskare vid Arbets- och miljömedicin på universitetssjukhuset i Linköping och har skrivit boken Mobbning på jobbet. I en intervju med SVT säger han att du kan vara utsatt för mobbing om 

1. du hamnar i underläge i en konflikt, 
2. om du oavsett hur du försöker agera i en konflikt/ i ett problem inte når någon skillnad, 
3. du drabbas av förtal, öknamn, rykten, 
4. du blir utfryst, 
5. du får kritik för dina arbetsuppgifter oavsett vad du gör och även om du får omöjliga uppgifter, 
6. du får skulden om och om igen för brister som inte är orsakade av dig. 

Stefans lista fokuserar mer på andras beteenden än endast dina upplevelser. Egentligen är det någonting som jag upplever går bättre att koppla till Gunillas definition av vad mobbning är. Jag tror mycket på att lyssna på känslan av osäkerhet. Det är också ett tips jag har fått av andra när jag har varit osäker på om jag utsatts för härskartekniker eller inte. När det är som att luften plötsligt går ur en, när jag känner mig osäker från ingenstans och skäms trots att jag inte hat gjort någonting. Då brukar jag tänka tillbaka på vad som har sagts och gjort för att se om det har förekommit någon härskarteknik. 

Liknande detta presenterar Ulrich Stoetzer på Arbetsmiljöverket en modell för diskussionsunderlag:

Obehagligt Olustigt Obegripligt Orättvist.

Kränkande särbehandling behöver inte vara tydligt utan kan räcka med en obehaglig känsla (Obehagligt), den här känslan av oro och osäkerhet kan sedan uppstå igen i liknande situationer (Olustigt). Vi kan behandlas olika på en arbetsplats men det ska då vara uttalat (obegripligt) och baserat på ett tydligt skäl, vara motiverat (orättvist) som att Zarah får högre befattning och ansvar än José eftersom hon har en utbildning som behövs.

Arbetsmiljöverket talar framförallt om det förebyggande arbetet som ska göras mot kränkande särbehandling. De säger att det är viktigt att arbeta förebyggande för att både minska risken för att medarbetare utsätts och för att den kränkande särbehandlingen kan vidareutvecklas till mobbning. Att prata om vad som upplevs som osäkert, olustigt, obegripligt och orättvist och hur det kan göras annorlunda är ett sätt att få ett samtal om vad som behövs för det förebyggande arbetet. Kränkande särbehandling accepteras inte och det behöver vara tydligt, menar Arbetsmiljöverket. 

Men vad ska jag göra? Om arbetsplatsen inte har tagit sitt ansvar och arbetat förebyggande och du blir utsatt så finns det olika saker att göra. Kristina och Lasse tipsar om att:

1. Lära känna dig själv - se vilka tankemönster och beteenden du själv fastnat i och fundera över alternativa möjligheter. 
2. Agera när du är lugn inte arg eller upprörd - hitta strategier för att lugna ned dig innan du gör någonting så att det du gör är mer sansat. 
3. Backa utan att det märks - gör reträtt för att tänka över situationen. Du kan gå på toaletten eller säga "jag tror inte att vi kommer längre just nu. Jag föreslår att..."
4. Lägg ansvaret på mobbaren - var korrekt, fyrkantig och ta befälet genom att i det du säger visa att det är den andras åsikt. Säger hen "du är si och så" kan du svara "Tråkigt att höra att det är din upplevelse" och "tack för att du delar dina åsikter om mig" eller någonting liknande för att poängtera att det är hens egen upplevelse och inte fakta.
5. Skilj på avsikt och effekt - det var kanske ett skämt men jag blev sårad.
6. Bemöta det mobbaren säger - låt inte skämt och kommentarer passera förbi utan säg "Hörde jag rätt? Sade du verkligen..." eller "Menar du verkligen att..?"

Kristina och Lasse har fler tips och även Stefan presenterar tips i sin bok och i intervjun med SVT. Det jag uppskattar med Kristina och Lasses tips är också att söka stöd hos vänner och familj kombinerat med att arbeta med sig själv och att flytta tillbaka ansvaret där det hör hemma. Om du är sugen på att läsa Mobbning på arbetsplatsen - Handbok i konsten att slå tillbaka så finns det olika tips och tankar som är intressanta. Jag tycker att det ibland var svårt att bedöma informationen och källorna. Det var svårt att veta vad som var egna tankar och vad som var grundat i vetenskap. Men oavsett är det en bok som är lätt att läsa och där du kan plocka russinen ur kakan för att välja det just du är intresserad av.

Kristina Östberg och Lasse Erikssons bok är lättläst och ger infallsvinklar som kan vara till
nytta. Framförallt tror jag den är bra som grundbok för personer som inte har läst mycket tidigare
om mobbning, grupper, härskartekniker och därför vill ha en lättillgänglig bok.