19 nov. 2016

Mansplainingakutens coacher tipsar för jämställdhet

Denna vecka uppmärksammar fackförbundet Unionen att det behövs mer arbete för jämställdhet genom sin kampanj Mansplainingakuten. Kampanjen har under denna vecka bjudit in till samtal med olika kända profiler som coachar och tipsar hur olika situationer kan hanteras. Det är lite som facklig rådgivning med personer du beundrar eller har som förebilder. 

Vad är då mansplaining och varför behövs kampanjen? Jo, mansplaining är ett ord där man och explaining slagits samman. Det blev populärt efter Rebecca Solnit skrivit Män förklarar saker för mig. Texten fick stor spridning och omarbetades sedan till en bok som berättar om hur män anses mer kompententa än kvinnor både av sig själva och av andra. Betyder det att varje man alltid går omkring och ser  ned på kvinnor och förklarar allting i sin omgivning? Nej, men eftersom vi har en struktur där män har mer makt och anses ha mer kunskap än kvinnor så kan detta påverka implicita attityder. Våra attityder påverkar våra beteenden och även om kvinnor kan förklara saker på nedlåtande sätt för män så beskriver ordet mansplaining både det beteendet och strukturen att män tas mer på allvar. Reklamforskaren Nina Åkestam berättar i en intervju med Unionen om varför en kvinnas beteende av oombedda föreläsande förklaringar inte kallas för mansplaining. "Då missar man den större bilden, nämligen att än män överlag har bättre professionellt självförtroende än kvinnor och att det ger dem fördelar på jobbet. Det är det viktiga, systematiska problemet vi måste lösa."

Jag har ringt till mansplainingakuten under veckan och frågade retorikexperten Elaine Eksvärd om varför ordet mansplaning behövdes. Eksvärd berättade att vi behöver ord på olika fenomen för att lätta kunna hantera dem. Om någonting händer oss kan vi få en olustig magkänsla. När vi har ett ord för vad som beskriver fenomenet vi upplevt så är det lättare för oss att förstå vad som händer och vi kan agera. Jag tror att Eksvärd har en viktig poäng i att vi kan hitta andra lösningar när vi har ord för våra upplevelser. Dessutom underlättar det när vi vill dela upplevelser med andra och när vi vill skapa en förändring gemensamt.

Att stärka varandra var Clara Henrys tips. Hon rekommenderade det både som verktyg för att kunna förändra en organisationskultur och för att faktiskt orka driva förändringen. För att ändra kulturen på en arbetsplats, en skola eller annat sammanhang vi är i så behöver vi allierade.  Henry tipsar därför om att lyfta diskussionen för att se om dina upplevelser delas med andra. Ni blir då fler och får styrka i varandra. Clara Henry rekommenderar också att vända sig till personer som du själv uppfattar blivit utsatta för mansplaining. Du kan stötta genom att i stunden säga "men det var precis det som Selma sade", "Maria har väldigt erfarenheter i ämnet" eller någonting liknande. Henry säger att vi kanske inte alltid orkar vara den "störiga personen som förstör stämningen" och tipsar därför att du kan också stötta genom att ge personen erkännande i efterhand. När mötet är avslutat så kan du alltså gå fram till personen och säga att du upplevde att hen hade bra förslag men att NN verkade missa att idén först kom från personen. Henry säger att det kan vara svårt, att det tar mycket energi,  och mental kraft att ensam uppmärksamma omgivningen på mansplaining. Det är därför bra att vara flera och det hjälper också att få med killarna, menar Clara Henry.

Hur får du någon att sluta använda mansplaining mot dig? Clara Henry säger att du behöver nöta. Hon har själv använt ett kompistonfall och har kommenterat i stil med "Hållå! LOL! Det var ju precis det jag sade." Hon har gjort detta upprepade gånger och upplever att det är vad som gör skillnad. Henry säger att det är många som inte förstår att de mansplainar och att de kan tycka att det är positivt att få hjälp att kunna ändra sitt beteende. Nina Åkestam säger i intervjun med Unionen att hon brukar försöka vara positiv samtidigt som hon låter den andra förstå att hon vet vad som pratar om. Det kan vara genom kommentarer i stil med denna: "Vad kul att du också är intresserad av det här ämnet! Jag har jobbat med det i fem år så fråga gärna mig om du undrar något." Åkestam säger att det gäller att visa sin kompetens för den som mansplainar gör ofta det för att personen tror sig veta bäst.

Hur går det att ta plats på ett bra sätt? Elanie Eksvärd tipsade mig att gå ned i tonläge. Hon poängterade att det också är viktigt att låta trevlig. Men att ett lägre tonläge, framförallt i slutet på yttranden är ett bra sätt att framstå som mer trovärdig. Hon säger också att det är bra att använda andra som har inflytande. Det går till exempel att säga kroka i någon som andra lyssnar på. Om andra lyssnar på Lars kan du säga något kort om vad Lars har sagt och sedan presentera dina förslag. Clara Henry säger att hon spontant tänker att det är bra att våga ta plats som kvinna när män tar mycket plats. Men hon poängterar att debatten handlar mycket om att tjejer ska ta mer plats, våga säga saker och göra saker som killar. Men att pojkar lär sig att de ska få så mycket plats att det kan vara bra om de istället lär sig att vara mer som killar. Tjejer lyssnar på varandra, tar hand om varandra och stöttar varandra. Henry menar att det är värdefulla egenskaper. Tjejer behöver inte alltid bli som killar. Killar behöver lyssna och inte ta plats bara för att det går.

Hur ska jag egentligen orka?
Clara Henry tipsar om att stötta varandra och ha samtal om vad vi upplever, vilka lösningar andra använt och vilka saker de hade velat göra. Vi kommer inte alltid på smarta saker att säga i stunden men vi kan komma på det efteråt och använda nästa gång. Vi kan inspireras av varandra. Clara Henry tipsar därför att nätverka både i sin fysiska närhet och i sociala medier.

Idag 19 november är det internationella mansdagen som enligt Wikipedia handlar om att fokusera på pojkar och mäns hälsa, uppmärksamma mäns bidrag till samhället, förbättrade relationer samt lyfta fram positiva manliga förebilder. Med anledningen av dagen och veckans mansplainingakut skulle jag vilja tacka alla män som väljer att tacka nej till panelsamtal när alla andra experter är män, män som lyfter kvinnors kompetens, män som väljer att tipsa journalister att intervjua kvinnor som har kompetens, män som tipsar om föreläsare, ledare, inspirationstalare utifrån Rättviseförmedlingens listor, män som stöttar män i sin närhet att arbeta mer för jämlikhet och som på olika sätt använder sina privilegier för att öka jämställdhet och jämlikhet. Det finns mycket kvar att göra och det behövs många satsningar. Mansplainingakuten som kan tipsa personer som blir utsatta och personer som vill sluta använda härskartekniker är ett sätt. Men nu är veckan slut, mer facklig rådgivning, mer genomgångar av arbetsplatsers organisationskultur, mer utbildningar och mer jämn representation på ledarpositioner är några sätt. Kanske vill du idag, dagen till ära, lyfta olika initiativ som du uppskattar eller personer du ser som förebilder.




14 nov. 2016

Väx så att det knakar - 5 utmaningar om försäljning och värvning

Varje vecka har Habitud en ny kurs på sin webbplats där du gratis får lära dig om olika ämnen. Oavsett om kursen handlar om arbete, hälsa eller relationer så är utmaningarna baserade på forskning inom psykologi. Denna vecka handlar om att nå nya kunder, att värva nya medlemmar eller att få fler följare. Det är fem utmaningar som du kan använda för att nå ditt och/eller organisationens mål.

Varför vill vi växa? Jo, fler medlemmar ger en ideell organisation mer legitimitet och fler som kan vara med och engagera sig. Fler kunder ökar sannolikhet till fler affärer. Fler följare? Mer spridning och intäkter. Du har säkert många egna anledningar till detta. 

Hur ska det ske? Det finns mycket forskning som tipsar om hur du och organisationen ska marknadsföra er för att kunna växa. I veckans kurs får du användning av just den forskningen som hjälper dig att värva fler medlemmar eller locka nya kunder. Med kursen får du lära dig mer om hur du får andra att rekommendera organisationen, hur du kan inspireras av vardagen och bli mer kreativ för att få nya kontakter. Utmaningarna kommer vara listade nedanför och du kommer kunna hitta utmaningarna på Habitud.se.

Om du skriver upp dig på veckans kurs kommer du få en mikroutmaning till din mejl måndag till fredag. Utmaningarna är menade att hjälpa dig och din organisation att ta steg i en riktning som gör din medlemsvärvning eller försäljning till något trevligt både för dig och dina nya kontakter. 

Veckans utmaningar

Värva utan att lyfta ett finger
När någon annan rekommenderar dig kan du få in nya medlemmar eller kunder utan att själv lyfta ett finger. Du får mer av kakan utan att anstränga dig så mycket. Men hur ska du lyckas med det? Inom beteendepsykologin används ofta ABC-modellen. A beskriver antecedenten, det som kommer innan ett beteende, till exempel att ni ber medlemmar att tipsa vänner att gå med i förbundet. B är själva beteendet: rekommendationen. C är konsekvensen, det som följer efter beteendet. Förstärkande C har en väldigt stor betydelse för att medlemmen ska rekommendera organisationen igen. Om det blir en trevlig konsekvens av att rekommendera er ökar sannolikheten att ni kommer bli rekommenderade igen.

Gå till utmaningen

Inspireras av vardagen
En förebild kan vara en erkänd profil du kan läsa om i media men det kan också vara möten i vardagen. Entreprenörskapsforskaren Magdalena Markowska intervjuade ett 40-tal gourmetkockar i Sveige och Island. Hon fann att de framförallt inspirerades av personer i sin närhet som de kunde identifiera sig med istället för de mer framgångsrika stjärnkockarna. Vilka personer träffar du i din vardag som du kan inspireras av? 

Gå till utmaningen

Hitta din expertkommunikation
Relationsmarknadsföring är försäljning som bygger på att skapa långvariga relationer. Men vilka strategier är framgångsrika för att bygga sådana relationer? Fyra forskare, Palmatier, Dant, Grewal och Evan, undersökte detta 2006 och sammanfattade forskning om strategier. Expertis och kommunikation var de viktigaste faktorerna som påverkade de långvariga relationerna. 

Gå till utmaningen

Öppna dörrarna, låt ingen vara ensam i kylan
Vi gör inte alltid övervägda val utan gör ibland saker helt enkelt för att andra gör det. Att välja någonting för att andra gör det kallas för att följa sociala bevis. Det är någonting som forskats mycket om av flera olika personer. Den nederländska forskaren Stefanie J. Salmon tittade tillsammans med sina kollegor på hur sociala bevis kunde få fler personer att välja hälsosam mat. De fick många fler att välja en fettsnålare ost. Inte för att den var mer hälsosam utan för att de satte upp en skylt som sade att det var den mest sålda osten.

Gå till utmaningen

Kreativitet till resultat
Säljresultat påverkas av inre motivation, det vill säga att du upplever uppgiften i sig själv som intressant och tillfredsställande. Däremot påverkar inte den inre motivationen dina resultat direkt utan går genom användandet av kreativitet. Det har Mahmood A. Bodla och Basharat Naeem kommit fram till när de undersökte försäljningen hos nästan 700 personer. Den inre motivationen gjorde säljarna mer kreativa och den ökade kreativiteten gav resultat. Forskarna rekommenderar därför organisationer att uppmuntra inre motivation likväl som kreativitet.

Gå till utmaningen

Det finns många olika sätt att växa. Veckans webbkurs på Habitud ger fem tips.



4 nov. 2016

Heuristik- våra olika mentala genvägar


För att underlätta för oss själva använder vår hjärna mentala genvägar, heuristik. De kan hjälpa oss att göra snabbare tolkningar av omvärlden. Dessutom kan de skydda vår självbild och få oss att känna oss tryggare. Men det finns ju också stora risker att vi gör felaktiga tolkningar. Det är helt enkelt olika förenklingar vi gör av verkligheten. Olika psykologer har hittat olika tendenser vi har till dessa förenklingar. Här kan du läsa om två olika former av heuristik. 

Tillgänglighetsheuristik
Den mentala genvägen tillgänglighetsheuristik bygger på att det som vi lättast kommer på är det vi använder för att tolka en situation, någons beteenden eller vem det är som står framför oss. Det som snabbast och lättast kommer fram kan vara det vi ofta tänker på eller hör ofta. Det som vi är vana att tänka tänker vi lätt igen. Det kan också vara beroende på någonting vi nyligen har upplevt.  

Fördelen är att om vi ofta är i samma kontext och hamnar i samma situation så kan det vara ett snabbt och smidigt sätt att få rätt svar. Som när din kollega Jens är sur på dig igen. "Varför är Jens sur på mig? Just det, han har ju haft svårt att sova senaste månaderna så han är lättirriterad." Det kan vara en korrekt tolkning men det kan också vara så att du idag faktiskt har gjort Jens upprörd genom att ha missat ert möte. Ibland kan felaktiga tolkningar på grund av tillgänglighetsheuristik återkomma. Du och Jens kan förhoppningsvis lösa just den här konflikten. Men om det däremot är en tillgänglighetsheuristik som ligger till grund för en fördom kan var vara mer allvarligt. Som om du tror att alla som har livmoder endast är sura för att de har PMS eller att personer från latinamerika blir irriterade för att de helt enkelt är så hetlevrade så kan det vara ett mer allvarligt problem. Dessa tankar kan förstärkas av nyhetsrapportering, av TV-serier eller raljerande skämt. 

Problemen med tillgänglighetsheuristik är helt enkelt att vi ofta saknar en fullständig bild och att vår första tolkning inte behöver stämma. De är däremot ofta väldigt hjälpsamma och underlättar vardagen mycket. 

Representationsheuristik
En annan mental genväg är representationsheuristik. Vi gör en tolkning utifrån hur likt någonting är vår mentala bild av en typisk representation. När Silvia Russo undervisade om representationsheuristik på Örebro universitet beskrev hon en person som gillade atomaterapi, lyssnade på new age-musik och dagligen läste sitt horoskop. Sedan frågade Russo om vi trodde att den här personen var lärare eller arbetade med healing. Vi var fler som direkt tänkte att personen skulle arbeta med healing. Tänkte du också det? Då kan det bero på att beskrivningen passar in bra på vår typiska representation av en healare och att representationsheuristiken därför får oss att göra den tolkningen. Enligt Skolverket fanns 93 600 lärare bara i grundskolan hösten 2015. Hur många kan det vara som arbetar med healing? Det är därför mycket mer troligt att personen i exemplet arbetar som lärare. 


Varför gör vi detta? Jo, vi använder olika heuristik för att underlätta för oss själva och  få tänkandet att gå snabbare samtidigt som vi sparar resurser. Läs mer om hur vi tänker här.

Hur vi tolkar omgivningen påverkas av tillgänglighets- och
representationsheuristik. Vad ser du i isskulpturen?