Är du trovärdig?

Det finns vissa människor vars råd vi verkligen lyssnar till och vars ord vi tar till oss. Annika R Malmberg skriver i Ta skit! Och gör det till guld att dessa människor som vi uppfattar som trovärdiga kännetecknas av fyra egenskaper:

• Ärlig
• Framsynt
• Inspirerande
• Kompetent

En kväll när jag och min sambo satt och pratade sade han "Det är svårt att tro att du tycker att det är lika jobbigt med ett stökigt hem som du påstår att du gör. Du lägger ju ändå saker överallt." Jag funderade på vad jag skulle säga till mitt försvar men insåg poängen i vad han sagt. Mina ord och mitt agerande hängde inte samman och jag uppfattades alltså inte som ärlig. Därför arbetar jag nu på att leva efter en klok kvinnas, min mammas, råd:

Tar det under två minuter att göra? - Gör det direkt! 

Malmberg ger tipset att öka din ärlighet genom att bygga ett eget varumärke som byggs upp av dina viktigaste principer. Med hjälp av att kommunicera det i ord och handling kan du uppfattas som ärligare.

Faktor nummer två: att vara framsynt kännetecknas av att våga formulera mål och att lyckas att uppnå dem. Författaren påpekar att det är stor skillnad mellan en person som vågar säga sina idéer för att utveckla situationen och en person som i efterhand säger att den visste att gruppens idéer skulle misslyckas. För att uppfattas som framsynt ska vi alltså delge andra våra mål och idéer om framtiden och vi ska hållfast arbeta för att uppnå dem.

Inspirera!
Malberg delar in människor i två kategorier: kraftgivare och krafttagare. En kraftgivare har en positiv inställning och lever efter ett resultatfokus. (Läs om det här) Det är en människa som ger energi, kan inspirera andra med idéer och hjälper dem framåt. En kraftgivare har ett leende på läpparna och låter händerna bjuda in till samtal.Motsatsen till kraftgivaren är krafttagaren, en suckande person som letar efter fel och syndabockar. Tar eller ger du kraft? Vill du inspirera är det kraftgivarens väg du väljer.

Det finns olika typer av kompetens. I Ta skit! Och gör det till guld nämns specialistkompetens som handlar om erfarenheter och kunskap, målstyrningskompetens för att arbeta mot uppsatta mål, social kompetens och tränarkompetens, alltså förmågan att handleda andra. De olika kategorierna skiljer sig men en kompetent person uttalar sig bara om de områden hen behärskar. En kompetent person är trovädig.

Kommentera gärna via din facebookinloggning eller använd funktionen nedan genom att klicka på kommentarer.

Skala 1:1

Elaine Bergqvist skriver i Härkarteknik om att undvika att härska över andra och om hur vi hanterar andra som härskar över oss. (Läs om det här) Men hon lyfter även ett tredje scenario: när vi härskar över oss själva.

Självförvållad härskarteknik är då vi förminskar oss själva. Det handlar om hur vi presenterar oss själva med hjälp av kroppspråk och ord. Att göra sig kortare och lägga huvudet på sned är två sätt att genom kroppspråket avväpna sig själv. Att inleda en mening med "jag har något litet att säga" är ett tydligt exempel på den sälvförvållade härskarteknikens retorik. Att sedan avsluta sitt påstående med "Eller jag vet inte riktigt" och ett nervöst skratt bidrar till att vi inte blir lyssnade på.

"Oavsett vem du är eller vad du gör så är din kommunikation det enda som kan berätta för omvärlden vem du är"

För att vi ska vara precis så bra som vi är så är det en smart strategi att förbättra sättet vi kommunicerar. Bergqvist säger att det kan göras enligt denna lista:

1. Du - ta reda på fördomar om dig, utnyttja positiva skämta om negativa
2. Kläder - anpassa efter vad som är neutralt i sammanhanget
3. Rösten - tonläge, styrka, dialekt, brytning
4. Kroppspråk - ansiktsuttryck, hållning, blick, avstånd
5. Det du säger - hitta kärnan i budskapet

Den självförvållade härkartekniken kan beror på att vi går i gamla mönster eller att vi helt enkelt har dålig självkänsla. Oavsett så är det bara att välja mellan att smyga runt som en tyst mus eller att helt enkelt ta tjuren vid hornen. Jag håller mina 163 centimeter med stolthet och trots att huvudet ibland läggs på sned när jag öppnar munnen så inleds meningen inte med något litet. 163 centimeter är 163 centimeter. Här är skalan 1:1.

Foto ryas, Stock.XCHNG

Kommentera gärna via din facebookinloggning eller använd funktionen nedan genom att klicka på kommentarer.

Att vinna förtroende eller vinna prestige

Att påverka andra människor gör vi både i våra yrkesroller och privat. Det finns olika sätt att övertyga och att få sin vilja fram. Men är det alltid bra att vinna en argumentation och få bestämma?

Härskarteknik är metoder som ger utövaren makt genom att trycka ned andra. Elaine Bergqvist skriver om detta fenomen i sin bok Härskarteknik. Vi använder alla härskartekniker någon gång i livet och blir även utsatta för dem av andra. Oftast härskar vi omedvetet, men för den som blir förminskad är det fortfarande otrevligt.

Bergqvist nämner olika typer av härskartekniker. Några av dessa är projiceringsmetoden och uteslutningsmetoden.

Projiceringsmetoden handlar om att vända på kakan och göra offret till syndabock. Ett av de många exempel som finns i boken berättar om en medlem i en skolas ledningsgrupp som tar upp att han blir orättvist behandlad och påpekar att de sitter och diskuterar mobbning bland eleverna. Efter den obekväma tystnaden suckar samtalsledaren och säger ”Det är tråkigt att du tar det så och dessutom anklagar dina kollegor för mobbning.Det är riktigt lågt. Du måste förstå att vi blir chockade av dina anklagelser”. Genom att säga ”Det är tråkigt att du tar det så.” blir problemet någonting som den utsatte själv har diktat ihop. Med hjälp av fortsättningen gör samtalsledaren offret till förövare.

Den här härskartekniken kan exempelvis stötas på i kundtjänst som när en kund som påtalar ett fel själv får känna sig besvärlig. Projiceringsmetoden används även i andra situationer då vi slår skulden från oss själva och lägger den på någon annan.

En annan mångfasetterad härskarteknik är uteslutningsmetoden. Det kan utövas under möten när vi struntar i vad som en person tidigare sagt och sedan lyfter fram samma sak som vår egen. Uteslutningsmetoden kan användas tydligt genom att härskaren frankt slutar lyssna och inleder ett samtal med någon annan. Men det kan även vara mer subtilt genom att härskaren viker undan med blicken.

Hur gör man för att hantera omedvetna härskare? Bergqvist ger rådet att lyfta fram det subtila. Genom att spegla vad som händer kan härskaren inse vad som händer. Att spegla situationen kan i fallet av projiceringsmetoden vara att istället för att säga att de andra i ledningsgruppen är mobbare påpeka att stämningen blir annorlunda. När vi anser att någon handlar fel är det ofta bättre att ifrågasätta handlingen än själva personen. Det var en dum sak att göra inte en dum människa. Strategin går inte ut på att hämnas. Det vi vill är att få en bättre kommunikation och ett bättre samarbete.

Att påverka och övertyga är en viktig del av försäljning. Men det handlar om att kunna inge förtroende och att kunnna leva upp till de förväntningar vi ger kunden.
Bergqvist lyfter fram en viktig synpunkt på kommunikation:

”Retorikens huvudsyfte handlar inte om att prata omkull utan framför allt att prata till.”

Alltså vill vi inte alltid vinna argumentationen utan istället vinna den andras förståelse.

Nytt år, nya möjligheter

År 2011 har just börjat komma igång och nyårslöften står som spön i backen. Det nya året ger en bra möjlighet att sikta framåt, att fokusera på mål och på framtiden.


Mimmi Eriksson, utbildningsledare för Ledarskap grund (omskriven här), jämför problemfokus och resultatfokus.


Problemfokus

1. Vad är fel?
2. Varför har du det här problemet?
3. Hur begräsar det dig?
4. Vad hindrar det dig från att göra?
5. Vems fel är det att du har detta problem?

Resultatfokus

1. Vad vill du uppnå?
2. När vill du uppnå det?
3. När du uppnår det, vad kommer det göra för dig?
4. Hur vet du att du har uppnått det?
5. Vilka resurser behöver du för att uppnå ditt resultat?
6. Vad ska du göra för att uppnå ditt resultat?

Ett resultatfokus ger generellt bättre möjligheter att utvecklas och skapa ett framåtskridande arbete. Detta just för att fokus ligger framåt i tiden och siktar mot att uppnå någonting. 

Att hitta orsaker till problem är bra för att undvika att de återkommer. Men vill vi inte alla vara den som ser möjligheter istället för problem. En person, för att citera Emil Jensen, som vet att en mur bara är en bro på högkant. 

Axplock från mitt 2011:

• Utvecklas i B2B-försäljning och få mer erfarenhet genom min praktikplats på Help at Work
• Förlovning med min sambo
• Att bidra till ett effektivare styrelsearbete inom region SBV, SCUF, där fler medlemmar stimuleras i sitt engagemang
• Leva efter devisen våga fråga! 
• Gå på minst ett arrengemang av Säljarnas där jag nu är studerandemedlem

Det är ett nytt år, ett år fullt av möjligheter.

Foto flaivoloka, Stock.XCHNG

Kommentera gärna via din facebookinloggning eller använd funktionen nedan genom att klicka på kommentarer.

Ledarskap och förväntningar

Som representant för SCUF fick jag möjligheten att delta i Ledarskap grund, en utbildning anordnad av LSU. Efter intressanta diskussioner, spännande övningar och en engagerande inspirationsföreläsning kunde dagen sammanfattas till en utvecklande utbildning. Ordet som stannade på allas läppar var förväntningar.

Morgonen inleddes med en aktivitet med fokus på just förväntningar. Alla deltagare fick skriva ned sina förväntningar på utbildningen. Lapparna där förväntningarna skrevs tejpades fast på väggen, där utbildningsledaren Mimmi Eriksson gjort en tregradig skala:  Ännu inte uppfylld ,  På god väg  och  Där satt den!. Under dagens lopp kunde deltagarna flytta lapparna uppåt i skalan om utbildningen var på väg eller hade motsvarat förväntningarna.

Inspirationsföreläsaren var Seher Yilmaz, ordförande för LSU, som bland annat betonade vikten av förväntningar. Tydlighet krävs av en bra ledare där vi berättar vad vi förväntar oss av styrelsen, anställda, teamet eller vilka andra vi arbetar tillsammans med. Men vi ledare bör också känna till förväntningarna som finns på oss. Om vi vet det kan vi bättre ansvara för de uppgifter som ligger för oss. Det går bättre att leda arbetet, ge andra förtroende och nå den högsta potentialen.

Yilmaz gav fyra tips för att utveckla det egna ledarskapet:

• Möta andra ledare
• Att arbeta med ledarskapet varje dag - själv skrev hon varje kväll upp tre bra saker under dagen, tre ting att tacka för och en sak hon önskade hjälp med.
• Satsa långsiktigt på ledarskapet
• Tänka på relationerna inom styrelsen (arbetsgruppen eller dylikt)

Personligen har jag tagit till mig Seher Yilmaz tips och försöker inspireras genom att läsa böcker om ledarskap, lära mig av erfarna ledare och gå på föreläsningar. Kanske är det även dags att börja följa Louise Karlssons tips och skaffa en mentor. Låter det intressant? Hör av dig!

Kommentera gärna via din facebookinloggning eller använd funktionen nedan genom att klicka på kommentarer.